20 mars 2018

De långörade och fönsterbrädsodling


Uppe sent, dricker te och iaktar en hare från köksfönstret. Den sitter som vanligt några meter från huset. Letar efter havren vi lagt ut. Krafsar i snön. Ibland är de två. Nästan varje kväll dyker de upp. Man kan nästan ställa klockan efter dem så regelbundet har de "matdags".  I kväll är visst bara en i farten. Så olik men ändå lik vårt husdjur, vår egen kanin. Så mycket mer graciös både i kropp och rörelser och hela tiden på sin vakt, denna vackra vilda. Kraftigare bakben och längre öron. Ännu har den vinterpäls.

Vår tama lilla vän, kaninen, fyller sju snart. Den lever ensam sen ett år tillbaka då vi ännu hade två. Bor flott i ett eget stort källarrum så här vintertid. Kaniner är snälla djur. De gör inte en fluga förnär, är renliga, skäller inte och är billiga i drift. Hö och vatten, torrfoder och nån bit morot eller broccoli så är han nöjd vår lille. Lite krafs bakom örat och en hög med kvistar. Äppelkvistar eller blåbärsris är bäst. Vintrarna kanske lite trista men snart blir det varmare dagar och källarliv får varvas med uteliv. Skulle så gärna ha en katt också men går inte an p.g.a kattallergi  i familjen.

Nu har fönsterbrädesodlingarna påbörjats. Chili och paprika, ärtskott och smörgåskrasse fick inleda. Planterade också en kärna av en mango. Kanske det blir en fin krukväxt av den. Nån som försökt?





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar