7 april 2018

Tio år med mat&barn, vegetariskt till barn och vikten av måltidspedagogik



Knep och knåp - testbild: 
Testade i höstas att kombinera olika metoder.
Handritat, "handplockat" och lite skärmjobb.

© MW-17

I år har jag jobbat tio år med mitt nuvarande jobb. Köken har växlat eftersom det hunnit bli några flytt på den här tioårsperioden men arbetsgivaren densamma. Tio år med mat för barn. Mycket ekologiskt, mycket vegetariskt och mycket matglädje har det hunnit bli.


Synen på vegetariskt till småbarn har förändrats en del under de här åren. Mot det bättre! Förr kunde det hända att jag fick förklara för utomstående varför köket var vegetariskt och om vi verkligen klarar av att ge barnen tillräckligt protein. Fick då berätta att vårt lilla kök inte fungerar som ett "vanligt" kök då tillredningskök/ yrkeskök har sina speciella krav. Krav vårt kök inte uppfyllde. Möjligheten fanns att ha eget kök med enbart lakto-ovo vegetariskt (och egen kock) eller ta färdig mat  utifrån och då bara ha s.k "utdelningskök". Eget kök kändes viktigt. Om proteinet måste jag säga att med linser, bönor, ägg, svamp, olika sädeslag och mjölkprodukter kommer man långt. Det går att göra mångsidig mat även om köttet inte finns där. När man dessutom spar pengar genom att äta billiga lins- och bönrätter framför för dyrt kött så kan man lägga lite mer pengar på ekologiskt istället. Numera när allt fler gått över till grönare matvanor är det här med vegetariskt inte nåt märkligt alls och ersättande proteinkällor till kött finns det som sagt väldigt mycket av.
De flesta barn som passerat under åren har kommit från "allätar familjer" och de barn som äter enbart vegemat hemma har kunniga kostmedvetna föräldrar. Jag ser med andra ord inga som helst problem att laga vegetariska luncher och mellanmål till barn. De senaste två åren har vi ändå fixat så att köket också kan ha till fisk på menyn en gång i veckan. Jag gillar fisk och vill gärna få barn att äta mer fisk så det har varit ett tacksamt tillägg.

Den största utmaningen jag tyckte jag stod inför då för tio år sen var hur jag skulle få barnen att verkligen gilla vegetariskt. Jag var lite skeptisk måste medges. Men tro mig, det gick över förväntan! Egentligen är det ingen ide att fokusera så mycket på själva ordet vegetariskt. Säg istället idag äter vi spenatlasagne istället för vegetarisk lasagne, idag äter vi blomkålssoppa istället för vegesoppa o.s.v Kalla maten  vid dess rätta namn då blir det inte så "mystiskt och diffust" för barnen. Om de bara hör ordet vegetariskt vet de inte vad som komma skall. Tror att just "mina små matgäster" inte kommer rata grönsaker i framtiden. Varierande kost med mycket grönsaker är en bra start i livet.

I  barngruppen kan det finnas nåt enstaka barn som mest sitter och petar i maten och kanske har svårt med konsistenser och är misstänksam mot nya smaker. Ofta är det bara en tidsfråga innan småätaren blir storätare och vill ta till. Om de andra kring bordet äter bra och stämningen är god smittar det lätt av sig och fast det går långsamt hamnar ändå maten där den hör hemma, i barnmagen. Ibland kan också lösa tänder och tandsprickning vålla problem när barnen är i denna ålder.

Saperemetoden och en satsning på måltidspedagogik och trevligt "matprat" är av stor vikt har vi märkt. En positiv attityd och bra stämning kring mat och måltid är också viktigt. Och att det finns en kock som barnen känner, nära barnen, påverkar alldeles säkert också hur barnen äter. Ett daghem (och skolor) utan matlagningsdofter, eget kök och egen kock är mycket haltande om man frågar mig. Dessutom finns jag där som en extra vuxen. En extra trygghet. Nån man kan utbyta tankar med ibland. Små stunder som gör gott om man har nåt viktigt att berätta men de andra vuxna råkar vara upptagna. Många diskussioner i dörröppningen till köket har det blivit genom åren och allt har inte handlat om mat. Ibland är det bara en vinglig tand  eller nått nytt hårband som skall visas upp för mig. Små men viktiga saker i barnets värld.


- Tyvärr är indragna små daghems- och skolkök en realitet i dagens värld då "jätteköken" byggs istället. Man tror sig vinna och göra inbesparingar men tror man missat nåt mycket väsentligt här.



(Läs mer om Sapere under etiketterna Sapere, Saperemetoden eller Barn och mat här i bloggen)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar