13 mars 2011

Tid

Män tar sig tid, kvinnor stjäl sig tid var det någon som sade. Kanske en sanning med modifikation. Man kan också köpa sig tid. Ja som t.ex. Fredrika Runeberg (1807-1879) gift med vår nationalskald J.L Runeberg. Fredrika ville ha tid att skriva men maken krävde mycket av hennes uppmärksamhet. Helst ville han passas upp av sin fru, trots flertalet pigor i hushållet. Fredrika, fiffig som hon var, beslöt att "köpa sig tid". När Johan bad frugan komma med på någon tillställning avböjde hon men sa att hon gärna tar summan som hennes inträde skulle ha kostat. För den pengen gick hon till en gumma i stan och bad henne sticka sockor till de många sönerna. Hon tänkte att om hon inte själv behöver sitta och sticka så kan hon använda just den tiden som sockstickningen skulle ha tagit till att med gott samvete sitta och skriva istället. J. L Runeberg funderade säkert inte så mycket på tiden. Hans skrivande fick ta tid. Fredrika hade däremot fullt sjå med att vara "arbetsledare" till pigorna och ta hand om alla gäster som ideligen gästade familjen. 

Igår varken köpte eller stal jag tid. Jag tog den. Gick ut och åt med väninnorna. Åt gott! Det fick bli älg Wallenbergare med potatismos och murkelsås på Walgren´s. Skönt att varva ner efter en ganska så intensiv arbetsvecka. Idag fyller maken år. Så det blir något gott igen, men hemma, innan han åker till jobbet...

Wallenbergare recept  (En klassiker som troligen härstammar från C.E Hagdahl, d.v.s åts redan på 1800-talet)

2 kommentarer:

Christian Tikkanen sa...

Jag måste då faktiskt få berätta för dig att det där receptet som Tore Wretman fick godkänt av Marcus Wallenberg en gång i tiden var skrivet på en serviett och den servietten har jag fått hålla i med vita handskar på, i Kokboksmuseet och den Wretmanska smaligen på Grythyttan. Jag skälver ännu vid blotta tanken, så spännande var det.

MoWe sa...

Det verkar finnas mycket intressant i det där muséet!

Skicka en kommentar