Visar inlägg med etikett I vår snedvridna värld. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett I vår snedvridna värld. Visa alla inlägg

9 februari 2018

Om plast och om pytt och om en Tesla i rymden



...här håller man på med att försöka leva mer minimalistiskt, drar ner på shoppandet, försöker minnas ta med sig tygkassen när man ska handla, sorterar  plast och lagar mat på rester från igår. Allt för att inte i överkant utnyttja naturresurser och för att jorden ska vara en dräglig plats att bo på även för kommande generationer.

Så skjuts det upp en Tesla i rymden,  länder lägger ner oändligt massa pengar på t.ex. vapenindustri och försöker överträffa varandra med ditt och datt. Dessutom vill en "typ klädd i Angry birdrött" (och tydligen även andra) satsa stort på ett svindyrt tunnelbygge mellan Helsingfors och Tallin. En tunnel dubbelt längre än den under engelska kanalen. Miljötänket, var blev det?

Tillbaka till Teslan. Är det där Teslaförsöket ändå början till nåt nytt? Problemavfall, kunde det inkapslas och likt Teslan skickas iväg till nån omloppsbana? Men om det går fel? Hm...

På tv i veckan, i programmet "Efter nio", ett intressant inslag om en kommande dokumentär. En film som handlar om en ursprungsbefolkning. Dokumentärfilmaren Alexandre Dereims var i studion och berättade om Jerewafolket (Googla "We are Humanity"). Människor som kunde förklara för oss att vi är inne på fel spår gällande mycket.

Nå, här på hemmaplan... plastförpackningen åkte i rätt kärl och potatisen från i går blev pytt. Alltid nåt för jorden och miljön. Eller bara en stark tro på att såna småsaker gör skillnad? Hur som helst en god pytt!

Potatis-fänkålspytt med Ruska
 (ca. 2-3 port.)

3-4 kokta potatisar/pers
1 medelstor röd lök
1-2 dl strimlad fänkål
1-2 msk kapris
svartpeppar
vildört-svampsalt 
ruska ost
(Hade en egen mix vildört-svampsalt: blandnig av torkad nässla, duntrav, svarttrumpetsvamp och flingsalt)

Fräs löken. Tillsätt potatisen och fänkålen. Stek och krydda. Toppa portionerna med snabbt uppstekt Ruskaost (Kolaton Ruska), får du inte tag på den smula då istället t.ex fetaost eller grynost över.


(Ps. Detta var ett icke sponsorerat inlägg trots några varumärken slank med...)


Trevligt veckoslut! 
Själv har jag en ledig fredag 👍
Vilket betyder...



utloggning och städdag.




22 mars 2017

...men varför Brasilianskt kött?


(Kon på bilden har inget med skandalen att göra)

Brasilianskt kött i skolorna? Hörde om skolor i Hyvinge där man haft brasilianskt kött i pyttipannan. Skandalköttet? Pyttipanna från Findus. Och då undrar man varför skolkök finns när maten tas färdig från Findusfabriker? Varför gör inte skolköken egen pytt? Pytt med inhemskt kött. Ur led är tiden.


11 november 2015

Skolmat anno 1965 och skolmat 2015




Lite historia. Skolmat för 50 år sedan. Mycket soppor, gröt och välling.

Skolmat i folkskolan, Helsingfors 1965

Måndag: Lingongröt med råg, mjölk och bröd
Tisdag: Risvälling, ost, kex
Onsdag: Ärtsoppa, mjölk, bröd'
Torsdag: Kålsoppa, mjölk, bröd
Fredag: Vetekrossvälling, ost, grahamssemla
Lördag: Grönsaksopppa. mjölk, bröd

Måndag: Lingongröt med råg, mjölk, bröd
Tisdag: Korvsoppa, mjölk, bröd
Onsdag: Ärtsoppa, mjölk, bröd
Torsdag: Risvälling, ost, kex
Fredag: Spenatsoppa, korv, grahamssemla
Lördag: Havregrynsgröt, mjölk, bröd

(fakta hittat i Helsingin Sanomat oktober 2015)


På den tiden hade skolorna sitt eget kök.  Idag är allt fler utan och maten produceras i stora enheter, fabriker. Fabriker som ska spotta ut mat i mängder och mätta upptill 10 000  (eller mer) barn och åldringar om dagen. Mat som ska lagas  en dag, ätas en annan. Mat som ska kylas ner, förvaras, köras omkring och packas upp för att sedan värmas och serveras och förhoppningsvis ätas. Så Finland idag 2015.

För femtio år sedan var kanske maten i sig mer spartansk än i dag men sättet att laga mat var på alla sätt mer acceptabelt. Säger en som alltid kommer att tala varmt om småkök nära matgästen.








1 november 2013

Fredagskvällens rysare


I kväll får det bli en film i bloggen.
Tecknad.
 En riktig rysare.
Den hittas här.


Frågan är om inte människan är mer skrämmande än alla Halloweenmonster?

Hur som helst, Trevlig Allhelgona Helg!


31 augusti 2013

5:2 och alla de andra dieterna


(Tryck på bilden för förstoring.)

En bild som funnits i bloggen tidigare, men som tycks vara ständigt aktuell.
"Nu ska jag banta igen-livstilen "  tycks  så många haka på, om och om igen. Och är det inte den ena dieten så är det den andra. Det värsta enligt mig är ändå det faktum att barn och ungdomar så lätt påverkas av de vuxnas ideér. Ett ständigt missnöje över kroppen och en känsla av att inte duga. 

DU duger som du är. Ät och rör på dig för att MÅ BRA- inte för att uppnå ett skönhetsideal! Så sköna behöver vi nämligen inte vara. 



7 augusti 2011

Because I´m worth it!


...blundar vi, slår dövörat till och fortsätter konsumera.






16 februari 2011

EU och fiskerinäringen


Det finns mycket inom EU jag inte förstår...
hur man kan tillåta fiskdumpning t.ex?


19 oktober 2010

Långrest närmat


Varför köpa långrest mat när man hittar fina råvaror i sin närhet? Varför använda sig av råvaror som producerats i en annan del av världen? Som konsument kan man göra val. Man kan påverka och inte minst med tanke på miljön är den kortresta maten att föredra. Men det gäller att se upp att man inte blir lurad. 

Ta t.ex en Närpesbo som går till supermarketen i sina hemtrakter för att köpa sig lite tomater. Närpestomater givetvis. Närodlade! Men hur var det nu med dessa tomater är de vekligen så kortresta som denna konsument kanske tror?
Nja...kanske. Kanske, om handelsmannen hör till de få som köper in tomater direkt av någon lokal odlare. Men det är större sannolikhet att de här tomaterna har åkt flera hundratals kilometer. De flesta marketar köper nämligen tomaterna via någon större grossist som har sina lagerlokaler i södra Finland. Till de stora logistikcentralerna , de stora lagerhallarna, kommer tomatlådorna från Närpesodlarna. De packas om och körs sedan vidare runt om i landet, ja t.ex norröver, till en market i Närpes. Från Närpes till Helsingfors är det ca. 350 km. Fram och tillbaka ger 700 km. Så kan det alltså komma sig att en Närpeskonsument köper tomater som färdats 700 km medan Helsingforskonsumentens tomater åkt 350 km. Bägge har köpt tomater från samme Närpesodlare...  Varför säljer då inte odlaren i Närpes istörre utsträckning direkt till marketen. Nej, det är bekvämast att sköta det via "de stora". De stora uppköparna har transporter, de har lagerhallar,  de ser till att produkten får stor spridning. Det är helt enkelt smidigast för odlaren och marketen tycker det är bekvämt att få allt från samma ställe. Men... skulle det inte kunna finnas logistikcentraler lite utspritt i landet, varför ska de koncentreras till södra delarna av landet? 

 I dagens Finland åker enorma mängder av råvaror omkring på våra vägar. De transporteras fram och tillbaka. Och det är ju inte svårt att räkna ut vem som står för kostnaderna. Konsumenten förstås. Man kan med rätta fråga sig vari ligger logiken i logistiken?
 Detta frågade sig också flera i ett av avsnitten av programmet Spotlight som visades i FST hösten 2009. Mig veterligen är situationen precis densamma i dag som då. Minskade transportsträckor ger mindre avgaser. Minskade avgaser ger bättre miljö. Skulle tomaterna inte behöva åka fram och tillbaka kunde de kanske kallas för närmat där i Närpes. Men som det är nu är de långresta närodlade tomater. 

Definitionen på närmat varierar en hel del. Endel anser att inhemsk mat är samma som närmat. Andra vill dra en gräns inom en radie av 200 km. Bor man i södra Finland, ja då är det mer närmat att köpa estniska råvaror än råvaror från Österbotten eller norra Finland. Närmat är det man har i sin riktigt omedelbara närhet säger en tredje. 

Jag är väldigt nöjd över att ha hittat en fin närbelägen kvarn där jag kan köpa ekomjöl/gryn/ärter till ett förmånligt pris (man undviker ju mellanhänderna om man handlar direkt av bonden!) och äggen tas från en hönsgård där hönorna tas om hand på bästa möjliga vis.  Och så har vi torget! Från torget hittar man mycket gott, närproducerat. Lite härifrån och lite därifrån. Det kräver kanske en liten insats av en att leta fram de här producenterna. Men varför följa minsta motståndets lag? Fast det är klart att det även blir köpt en del mer långrest ibland. Kaffe- och teodlingar hittar man ju inte precis bakom knuten;) och...choklad... Men tänker man efter är det ändå  mycket man kan lämna kvar på butikshyllan. Exotisk frukt kan bytas ut mot t.ex bär eller rotsaker. Brasilianska biffar eller Lamm från Nya Zeeland får också bli kvar. Fiskar som  t.ex Hoki och tonnfisk är faktiskt inte heller nödvändigt! Ta strömmingen, gösen och gäddan istället till heders.  Just nu finns det en boom av människor som börjat tänka i ekologiska tankegångar. Matpooler grundas och man gör gemensamma beställningar till olika grossister som säljer ekologiska oljor, pastor, nötter, superfood... Många av dessa produkter är långresta. Känns lite komiskt (eller tragiskt?! rättare sagt!) att vi i Finland beställer goij, acai, och maca och annat möjligt annat från asien eller sydamerika  medan t.ex. asiaterna vurmar för våra blåbär. Fåglarna kvittrar om att havre kommer bli nästa stora supergrej, vår nästa stora exportsuccé? Havrekli är nämligen jättebra för tarmen...

En tallrik havregrynsgröt och blåbär är både närmat, "superfood" och nyttigt så det förslår ...dessutom gott och mättande så  varför då gå över ån efter vatten? 




2 augusti 2010

I vår snedvridna värld...


Det kommer årligen 10 000 människor hit från utlandet och plockar bär. 2000-3000 av dem från Thailand. En stor del av dem riskerar att åka hem utan vinst eller rentav skuldbelagda. Inkomsterna täcker knappt resekostnaderna. Var i ligger logiken? Var är etiken? Empatin? Moralen? Förnuftet? Ska man köpa bär plockade av den utländska arbetskraften som jobbar långa dagar men inte får en kännbar vinst? Det är dessa bär som finns till försäljning i våra supermarkets, på våra torg, bär som våra industrisafter tillverkas av.
Vi plockade lite bär under veckoslutet men har också gått en runda via torget och köpt. Känner mig tvungen att köpa då jag inser att det vi plockar inte räcker. Man vill gärna ha en reserv till vintern. Hellre en näve finska bär än en långväga frukt. Vi äter mycket bär och tackolov har vi mycket vinbär.
Blåbärsskörden blev "sådär" i år. Inga enorma mängder men visst hittar man. Det kom ett regn i rättan tid så helt torkade de inte bort. Ska försöka komma ut i skogen ännu några gånger. För de är så goda våra "superbär"!

11 juli 2010

I vår snedvridna värld...

...så kom pennorna fram igen. 1. ritad idag, de andra för en tid sedan.



1.
2.


3.