Visar inlägg med etikett Skog i förvandling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skog i förvandling. Visa alla inlägg

30 juli 2018

Det Goda Hallonåret, kofta och hur man kokar majs


Den här sommaren kommer jag att minnas som Det Stora Hallonåret. Oj så mycket hallon det finns på kalhygget! Plockat och plockat, stora saftiga bär. Saknar skogen  men samtidigt är det intressant att se naturen igen ta över "det stora grå", kalhygget, som såg förfärligt ut ännu för något år sedan. Tänker på de skogar som nu brinner. Bedrövligt och hemskt men så fin jord där kommer bli i framtiden. På kalhygget här går det långsamt. Innan kvistar, rishögar och bark förmultnat tar det tid. Svårt att ta sig fram och svettigt att försöka ta sig till skogen  längre bort. Speciellt nu denna heta sommar. Men hallonen! De fyller kärlen snabbt. I skogen intill de kalhuggda ytorna finns blåbär, också de fina i år, men svampen kan man bara drömma om i torkan. 

I matväg var nepalesiskt på restaurang väldigt gott en kväll i veckan. Åt kofta med ris och goda såser och tillbehör. Gott vegetariskt och en tacksam variation till all torpmat som mest består av fisk och potatis, diverse pastor och sallader.

Semestern lider mot sitt slut. Nå, ännu en dryg vecka. Njuter av det det som återstår.

Roar mig ibland att läsa gamla tidningar här på torpet... denna artikel handlade om majs. Tydligen inte så vanligt ännu på 50-talet. Goda råd hur majs ska kokas.




23 juli 2018

Om lärkfalken, hallon och gott "nordiskt ris"


En hallonbild från ett tidigare år.
 Årets "skogshallon" betydligt fler och mycket större...


Vaknar tidigt om mornarna nu trots semester och sena kvällar. Orsaken ett öppet fönster och ett lärkfalksbo i närheten. Ett par högljudda falkar minsann! Och tidiga vanor har de. Ungarna har fötts så där är full rulle och mycket på gång.

Hallonplock har det blivit nu några dar. Skogen som fälldes här intill för några år sen är numera ett stort hallonsnår.  Precis nu ska de plockas så går flera gånger om dan och fyller nåt litet kärl. Men värmen är lite påfrestande. Ett dopp i viken svalkar skönt emellanåt. Njuter av återstoden av semestern.
Matbloggandet har det inte blivit mycket av men kan tipsa om allra godaste "riset". En lokalprodukt en blandning av korn, spelt och emmer. Mixens pris rätt hög tycker man först men sen när man märker hur mätt man blir av det så ger det "mycket mättnad för pengen". Så gott t.ex tillsammans med abborre och en god sallad.

29 juli 2017

Över stock och sten för att finna guld





Nu är det tre år sedan "vår bästa skog" försvann. Har skrivit om det tidigare t.ex här och här. Ja egentligen inte vår skog men vi var så gott som de enda som plockade svamp och vandrade omkring i just den skogen. Fina mörka gamla granskogen blev ett grått svårframkomligt kalhygge. Förtvivlan kände jag då, ett stort vemod än i dag.
Nya svampställen har hittats men man är tvungen att vandra längre och först ta sig fram över hygget vilket är lite jobbigt... men med svetten lackande i pannan, mycket "finsk sisu" och målmedvetenhet travas det fram över stock och sten. Otroligt så mycket sten som kommer fram då mossor försvinner!



Mjölkört/duntrav/rallarros
... ger vackra isbitar till sommardrinken.


Några bra saker följde ändå i avverkningens kölvatten:
-Ljuset! Nu har vi kvällssol och ser vacker kvällsrodnad från köksfönstret. Innergården blev ljusare och riktigt vackert då kvällssolens sista strålar letar sig fram mellan träden.
-Lundkänslan. Björkarna, almarna och ekarna på vår sida mår bra av ljuset och hela området är fullt av fåglar. Olika trastar och flugsnappare mest.
-På kalhygget händer faktiskt en hel del trots man inte skulle tro det. Helt nya växter dyker upp som från ingenstans. Kaveldun för att ta ett exempel. Uppe på kalhygget där det tidigare stod stolta granar har det bildats en myrliknande vattenrik biotop där vitmossan frodas. Duntrav och nåt starrliknande gräs har börjat ta plats. Familjen Trana trivdes också utmärkt där vid häckningstid. Smultron finns det en hel del av på de torrare partierna och hallon och ormbunkar breder ut sig. Lite nyplantering av gran har också gjorts.

Men "ack o ve" så jobbigt att trava omkring på hygget för att ta sig till svamparna längre bort. Stenbumlingar, rötter, stubbar och förmultnade kvistar och ingen chans att gå raka vägen över "nybildade myren" då där är så sank mark. Blir långa omvägar för att ta sig fram till svampen. Men sen hittar man dem, de gula fina. De goda. Då inser man att det var mödan värt.


Vad gör man inte för de goda gula...

26 maj 2017

Torptranor, trädgårdsregler och en helt ny diet: vildmatsdieten!


(Skog i förvandling del 6)

När andra håller sig med höns så håller vi oss med tranor...
Vild natur in på knuten, våra nya grannar. Ska bli intressant att se om de återkommer nästa år igen.


Liten, näpen och orädd.
Irrar sig ner till torpet
 trots sina föräldrars varningsrop.

- "se så, tillbaks upp till boet nu!"


Här var tät moskog för bara några år sen...innan rågrannen beslöt avverka.
Många arter försvann. Tranan är en nykomling.


Har ni föresten hört talas om "digital detox" och om hur nutidsmänniskan, den evigt mobilstirrande Homo sapiens sapiens, börjat längta tillbaks till tiden innan digitaliseringen. Det har gått så långt att man anser sig behöva avvänjning. Ja numera ordnas det t.om läger eller resor ut i Moder Natur. Resor vars syfte är att "logga ut", ta time out, se verkligheten i verkligheten, att uppleva världen som den är och inte via skärmar. Smarttelefoner och andra manicker är då bannlysta...

Låter lite knäppt att det blivit så.  Men ja se er omkring... Så många runt om er som är uppkopplade ofta ofta. För ofta.

Brukar testa ibland att ta nån mobilfri dag. Ibland blir det fler på raken. Sen kommer "återfallet" och man scrollar, läser, uppdaterar sig kanske mer än vanligt. Vad jag kan dra som slutsats de dagar jag håller mig långt borta från mobilen och andra skärmar är att jag helt klart är mer koncentrerad, fokuserad, harmoniskare, får ideér och har mer energi men samtidigt är det just dessa dagar jag lägger speciellt mycket märke till andras "mobilberoende" och blir smått irriterad av andras stirrande på skärmar. Just nu sitter jag vid en skärm men dagen i övrigt har varit skärmfri till 99% (...nå nästan). I dag , ledigt från jobbet, har jag fått massor gjort i hemmaträdgården. Planterat och fixat och tänkt. Vad jag tänkt på? Jo t.ex jag har funderat ut tre punkter/ regler som resulterar i en fin trädgård. De kommer här:

Trädgårdsregel no 1.
Håll dig borta från tidstjuvar som Facebook, bloggar, vloggar, instagram o dylikt. Lägg tiden på trädgård och odlingar istället. Håll en "digital detox" när det är trädgårdsdags med andra ord.

Trädgårdsregel no 2.
Sluta upp med att lägga upp bilder på vartenda frö du sår, på varje blomma du planterar, på varje vacker blomma ( eller ditt eget "fejs"). Njut själv av att iakta det vackra här och nu i ögonblicket. Lär dig uppskatta smått du redan gjort och lyckats med i trädgården istället för att bara se "sånt du borde göra"och har framför dig.

Trädgårdsregel no 3.
Vattna, vattna, vattna...

Ja och sen har jag förövrigt hittat på en ny trendig diet när jag gått där och tänkt. En diet till er alla som är "dietberoende", ifall ni tröttnat på de gamla som redan finns. Den nya kommer här:

Vildmatsdieten

Vildmatsdieten är en helt ny diet som får dig att må bra! Den går ut på att du käkar så mycket vilda örter och grönska som du bara hinner så länge de hittas. Nässlor, mjölkört, granskott, kirskål, björklöv, maskrosblad...
Resten av året ät vad du vill, ta fast en nubbe med sill därtill.
En viktigt aspekt med denna nya revolutionerande diet är att den (likt andra trendiga dieter) bör tas med en nypa salt.


Det var allt.




(Inläggets fågelbilder - fotograf: min man)

1 september 2016

Skog i förvandling del 5/ sandsoppar och havsörnens middagsbord


Inte ett moln...så långt ögat kan nå. 

Hade en följetong tidigare i bloggen om hur bästa svampskogen plötsligt förvandlades till hyggesmark (läs mer under etiketten "skogen" här i bloggen) Sommaren då vår närskog försvann. Då kände jag mest förtvivlan. Idag hittas inte mycket svamp där som tidigare fanns stora fält med trumpetsvamp och trattkantareller.  Vill man ut i skogen måste man först  ta sig över två besvärliga hyggesytor med kvistar, stubbar och allmänt dålig terräng. Trodde inte heller det skulle bildas så mycket "vattenpölar" uppe på hygget som det gjort. Marken är sank och vitmossa har brett ut sig. Kanske där ännu blir en myrmark? Nu på hösten måste jag trots saknaden av skogen ändå medge att det är rätt vackert på vissa ställen, och intensivt grönt gräs vid vattenpottarna.

Nå, tar man sig över hygget kommer man ändå fram till en skog. Där hittas blandsvamp som soppar, riskor och kantareller. Flera nya bra svampställen har upptäckts och kantareller har det funnits extra mycket i år. Glädjande nog! Sandsoppar och björksoppar är också typiska i "mina vandringsmarker". Har dessutom hittat fina lingonställen jag tidigare inte visste om.

Sandsopp är föresten en helt ok svamp om man blandar den med annan  i t.ex en paj. Den blir lite missfärgad mörk/ blåaktig när man skär i den men det är inget att bry sig om. Här hittas fakta om sandsoppen.



Inser att jag hittat havsörnens middagsbord när jag mitt inne i skogen stöter på fiskben, fiskfjäll och rester av en fiskmiddag. Havsörnen som då och då ses flyga över torpet har fått sig ett skrovmål.

Nu gäller det bara att hitta nya bra trattkantarell- och svart trumpetsvampställen...bara att ge sig ut i skog och mark och fortsätta leta...







31 augusti 2014

Skog i förvandling del 4



I somras blev det en "följetong" här i bloggen om skogen. Skogen som skogsägargrannen plötsligt bestämde att skulle avverkas. Skogen som varit rekreationsstället no.1 för mig i närmare tjugo års tid.
Skogen där vi brukade plocka korgarna fulla med svamp om höstarna. I dag är det en helt annan syn som möter en när man går längs stigen man knappt känner igen. En f.d skog. Svampen då? Ja den försvann förstås. I kanterna runt omkring hygget hittas litegrann. Soppar och kantareller, men inte mycket. Trattkantarellerna kanske kommer lite senare i höst längs bergskanterna men även där har biotopen förändrats och det har blivit torrare. Positivt tänkande har varit av nöden och försöker se skönheten i det som återstår. Plötsligt ser man hur kuperad terräng det egentligen är frågan om. Stora delar av skogen har legat nere i en dal som nu är som ett öppet fält och omges av bergväggar. Tydliga spår av istiden ses. Här någongång för länge länge sedan har isen hämtat med sig stora flyttblock och samtidigt format landskapet efter sin framfart. De träd som fått stå kvar på hygget sträcker mot skyn men ser så ensamma ut. Små björkdungar även lämnade. Spillkråkan trivs bra och här och där ses spår av älgar. Solen värmer och älgflugorna är  naturligtvis mycket färre nu. De få svampar man hittar känns som de vore guld värda. Nästa höst kommer här kanske att grönska mer, men nu är det mest som en leråker fylld med kvistar och stubbar. Motion får man åtminstone genom att trava omkring i markerna. Kanske jag börjar hitta nya stigar längre bort, nya svampmarker. Hoppas det!


Forneld och god mat blev det
också igår och morötterna skördade.



18 juli 2014

Gösmiddag och skog i förvandling/ del 3




Bästa torpmaten! Fylld gös. Gösen fylldes
med lite uppfräst svamp, lök, en stjälk libbsticka,
smör och bladpersilja + salt, peppar.

I skogen, eller måste väl skriva:  f.d skogen nu, finns en stor sten. Ett jättekast som inlandsisen någongång transporterat till nuvarande plats. En plats där jag vid otaliga tillfällen stannat upp för att beundra den täta harsyremattan och stensötan som slagit rot på den stora sneda stenbumlingen. Tre bilder nedan som beskriver en biotops totala förvandling. Bild no.1 tagen för ett par veckor sedan, bild 2 tagen för drygt en vecka sedan och de två sista bilderna för någon dag sedan. Harsyran ett minne blott. Ska sluta "älta" den försvunna skogen här i bloggen nu men visst känner man sig lite vilse på denna planet då en skog man vandrat omkring i över tjugo år försvann med en sån fart. 





(Ps. Dagens tips! Nu har man chans att hitta kantkremlor (Russula vesca), de växer ofta på lite torrare ställen, vi hade lite kantkremlor med gösen. God matsvamp!)

12 juli 2014

Skog i förvandling /del 2 samt kaffekinuski


En kväll blev det tranbär från frysen blandat med en rest vispad grädde. Det blev nästan som glass. Till den sura "tranbärsglassen" en härligt god kinuski med kaffesmak samt lite körsbär.



Kaffekinuski i  gräddsnäckan
 "Press" från 1938
Design: Lisa Johansson Pope.

Kaffekinuski

2 dl grädde
1 dl rörsocker
2 msk kallt kaffe
1 msk smör
en nypa salt

kokas ihop tills den känns rätt... jag med mina flummiga recept:), i kinuski brukar man  också ha i lite sirap men det gick bra utan då vi inte hade sirap på torpet.


Skogen är till stora delar en f.d skog nu. Känns väldigt ovant med ett öppet landskap. Bästa svampskogen puts väck men skogen där blåbären trivs kommer tack o lov finnas kvar och första blåbärspajen avklarad. Kvällssolen har letat sig in på innergården så t.om närmiljön känns förändrad. Spillkråkan verkar vara förtjust i hygget, tycker jag sett den mer än tidigare de senaste dagarna.


5 juli 2014

Skog i förvandling


Skägglav (Usnea filipendula)

Stensöta (Polypodium vulgare)

Harsyra (Oxalis acetosella)

Linnea (Linnaea borealis)



Spår av granbarkborre.

Det är en så otroligt fin gammal moskog.  Under ytan härjar dessvärre granbarkborrar och rotröta lär vara allmänt utbredd. Nu ska granarna bort. Lövträd och tallar bevaras. Mossorna kommer att försvinna. Andra arter kommer att breda ut sig. Ser framför mig hur jag om några år fyller kärlet med hallon bland hallonsnår och ormbunkar och hoppar mellan huggormsrika stenrösen. En skog utan gran är inte längre skog, det känns vemodigt. 

Läs mer: Granbarkborren - skadegöraren

Det här är en betydligt större skalbagge
och inte alls lika förödande som granborkbarren.
Noshornsbagge (Oryctes nasicornis) 
Den håller till i lövskogen vid komposten
så dess biotop hotas ej.

Ett tidigare blogginlägg om noshornsbaggen (samt några middagstips) hittas här