Visar inlägg med etikett Mellanmål. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mellanmål. Visa alla inlägg

11 februari 2018

Lakrits-hallon-talkonkvarg



Brukar i allmänhet inte gilla lakrits som smaksättning i desserter, mat eller te men ändrade uppfattning när en sylt från en lokal restaurang blandades i kvargen.  Lite lingon hade vi också med så det blev lite syrligare än enbart lakrits-hallonsmaken. Talkonmjöl (talkkuna på finska) är också himmelens gott att röra ner. Både kvarg och talkon är en bra proteinkälla... så inte helt fel som mellanmål nån gång ibland. Att blanda talkon med kvarg är förövrigt rätt vanligt i Estland, en dessert som där brukar kallas "Kama".



Receptet i stora drag:

Kvarg med talkon, lingon och lakrits-hallonsylt

1dl vispad grädde
2 dl kvarg
3-4 msk talkonmjöl
3-4 msk (sur) lingonsylt (den saknade nästan helt socker)
2 msk lakrits-hallonsylt
+ lite sylt att ännu toppa med



Sylten även god på rostat bröd till "fikat".


Läs mer om Talkonmjöl här!

 Emmermousse är en annan god kvargvariant.




(icke sponsrat inlägg)

16 januari 2018

Kronärtskockshjärtan och spenat på minipizzorna


Ibland när jag gör pizzadeg hemma gör jag lite extra deg på en gång och lägger någon lite tillplattad degklump i frysen.

Senare blir den "frysedegen" perfekt till t.ex små minipizzor till lördags- eller söndagskaffet, ja istället för något sött, eller ät som en liten lunch. Bara att komma ihåg att ta ut degen  kvällen innan och låta tina i kylskåp. En bra pizzasås är a och o. Jag brukar smaksätta en vanlig naturell tomatsås på burk med lite vinäger, salt och en nypa socker och oregano. Blir mycket godare så än att köpa nån färdig smaksatt sås. Knäckebrödskaveln brukar jag inte använda😉 ... i vanliga fall, men den låg så passligt till hands. Latmasken i mig orkade inte leta fram rätt kavel. Pizzorna, fick bli vegetariska med kronätskockshjärtan på burk och färsk spenat, mer än så behövs inte. En skiva ost på det, och så in i ugnen.






(...och har ni ingen pizzadeg "på lager" blir det minst lika gott med "reissumies" rågbrödsbotten!)




20 september 2016

Hummus och höst




Tecknade bilder finns det gott av hemma hos oss. Sitter ofta och ritar helt utan nån direkt anledning. Så har det nästan alltid varit. Finns ett papper och en penna till hands dyker där snabbt upp nån figur. Ett djur, en människa ett troll eller precis vad som helst. Den här damen får titta in i bloggen idag och förmedla er mitt goda hummusrecept. Hummus utan tahini men istället en sesamolja. Mycket citron (men smaka er fram så ni får den precis som ni vill! Kanske ni vill ha mindre syrlighet men mer vitlök?). Hummus är jättegott på t.ex smörgåskex. Tillsammans med jordgubbssmootie fick det bli mellanmål på dagis en dag.

Nu är det höst. Flyttfågelsträcken drar för bli och naturen är så vacker så passa på och njut av årstiden!




9 oktober 2015

Matglada barn och matglada höstsysslor /Sapere




De senaste veckorna har vi sysslat med ett och annat matglatt på jobbet.

- Skördefest då vi åt goda grönsaker (som barnen hämtat med sig) från skördebordet utomhus. Sen fortsatte vi inne med skördesoppa och äppelpaj med lite vaniljglass, ja det var ju fest!

- Som saperegrönsak har vi haft Romanesco och blomkål. Nu står äppel i turen. Det är ett rätt dåligt äppelår, åtminstone här i våra trakter men lite äppelmos och torkade äppel ska det bli.

-  Som mellanmål en dag fick barnen laga skojiga smörgåsgummor och gubbar. och en dag gick ett gäng barn med pedagoger till torget för att handla lite lök, persilja och lingon.


Här kan man läsa mer om nätverk och vad som är på gång inom måltidspedagogik/ Saperemetoden.





12 oktober 2014

En bärrik "polkayoghurt"/ Sapere


Förra veckan tittade vi på polkabetorna med barnen under en Saperestund.
Jag kom ihåg att jag tagit en bild på ett mellanmål som  påminner om dem till färg och form, se nedan. Yoghurt med blåbär varvad med yoghurt naturell. Brukar köpa naturell yoghurt i storförpackning, blandar 2/3 med halvtinade blåbär och lite honung eller rårörsocker (alt. banan) 1/3 får vara helt osötad naturell. Resultat: yoghurt som är betydligt mindre sötare än färdigt smaksatt och innehåller också betydligt mer bär än "de färdiga". Blåbär och lingon är de bär vi använder mest av, något som alltid ska finnas att ta till tycker jag. Av lingonen blir det t.ex lingonkvarg eller lingongröt. Blåbären passar till gröt, pannkaka och som sagt till denna yoghurt som kunde döpas till "polkayoghurt".


2 x färgglad "ögonmat" 

Polkabeta (Chioggia) - visst är den vacker!

Inkommande vecka blir det bara tre dagar jobb. Ett efterlängtat höstlov i sikte! 

21 maj 2014

Havregurtplättar till mellanmål



Ugnspannkaka till mellanmål. Till dietbarnen plättar utan ägg och mjölk. Prövade denna gång byta ut havremjölken delvis mot havregurt. Visade sig vara lyckat! Soda istället för bakpulver då havregurten är syrlig. Måste skriva ner receptet nu medan jag har det i minnet...

Havregurtplättar - (utan mjölk och ägg)

3 dl vetemjöl
3 dl havremjölk
3 dl havregurt
1 tsk soda
en nypa salt
(lite kardemumma)

Blanda de torra ingredienserna tillsätt mjölken och jogurten. Låt svälla. Stek i mjölkfritt margarin.


Havregurtplättar  i förgrunden med en 
sylt av jordgubbar och röda vinbär, 
(+några bananer som blivit
över från dagen innan skars ner i sylten)
Mjölk att dricka till.

Havregurt är en ganska ny bekantskap för mig. Har länge saknat nån bra/god ersättning till dietmaten som kunde ersätta gräddfil, jougurt, kalla såser o dyl. Naturell havregurt kan man ha som bas till mycket. Med en nypa vaniljsocker blir den snabbt en ersättning till vaniljsås. Klipper man ner färska örter samt tillsätter lite sälta&sötma i  havregurten  får man en riktigt god kall sås. Och som här ovan, perfekt i plättsmet. Och så kan man förstås äta den som den är. 


22 april 2014

Ekologi- och ekonomitänk


Ekologiskt i offentliga kök. Det går långsamt framåt i Finland. I de flesta fall är argumenten mot ekologiskt att det är för dyrt. Ekologiskt kostar mer. Ja det gör det... men tänk ett steg längre. Vad kan man göra för att har råd med mer ekologiskt?


Ett exempel: Byter man ibland ut dyra råvaror (t.ex kött) mot "fattigmansprotein"som bönor, linser, ärter blir det pengar över som man kan satsa på nåt ekologiskt istället. Lär man barn äta mer vegetariskt redan som små så är inte bönrätter något konstigt alls. Tror ofta det ligger i vuxnas attityd att det jämt måste vara kött. Bönor är också mat! I många länder är bönor och linser helt naturliga basvaror som mättar och ger näring. Här i norden har vi en alldelses förträfflig "vardagsråvara" i ärten. Ärtkross är perfekt att blanda i färsar, i biffar, eller som här på bilden i en helvegetarisk pastaform. Ärtkross har blivit en av mina favoritråvaror. Det får en fin lite nötaktig smak i ugn. Och sen när man har lagat billigare varmrätt kan man t.ex istället köpa  ekobananer och  blåbär till mellanmålet. Det fick det bli en blåbärs-banan joghurt med mysli. Mixar man bananerna med bären som smaksättning till naturell joghurt behövs knappt socker. Morötter att knapra på fick de också våra små. Ekologiska.



Ett annat tips till offentliga kök som vill öka på det ekologiska: börja med mjöl, grötflingor och dyl. De är inte alls så mycket dyrare än oekologiskt och öka sen med några ekologiska råvaror i året om det känns för stort/dyrt att byta ut mycket på en gång. I Finland kan man gå med i "steg för steg mot ekologiskt" och få stöd och ideér i sitt ekotänk. I köket där jag jobbar har årets senaste "ekotänk" varit det att jag slutat köpa paprika och bananer om de inte är eko. Vi äter kanske paprika och bananer lite mer sällan än tidigare men då det köps är det de ekologiska som gäller.

Läs mer om ärtkross

9 augusti 2013

Smått och gott



Fredagskväll och visst är det o.k med lite chips ibland. Men fyller man fatet med en hel del annat behöver man kanske inte köpa den där påsen i megastorlek...

Gurka, blomkål, morot, tomater och vinbärsklasar är också väldigt gott att dippa. Ett väldigt lätt sätt att få barn (och vuxna) att äta bär, frukt och grönsaker. Låt barnen vara med och skära grönsakerna. 

5 februari 2013

Mellanmålsförslag

Copyright: moasmirakel

Fem dagar i veckan lagar jag "mellis" till barnen på jobbet. Fem dagar i veckan vill mina egna barn äta mellanmål efter skolan. Nu drar jag även en mellanmålsklubb/smakskola för en skolklass en dag i veckan så det blir en hel del mellanmål under en vecka.

Vad är då ett bra mellanmål?

Bort med allt socker i daghemsvärlden! har rubrikerna varit på sina håll här i Finland. Jag anser det vara en aning överdrivet, speciellt om det ersättande sedan kan bestå av "sockerfria industikrämer" smaksatta med artificiella sötningsmedel (Kolla med era daghem om sånt bjuds, och frågasätt det istället!)

Lite socker är o.k. enligt mig. I rimliga mängder. Använd socker som krydda och inte som huvudråvara var det någon som sa. Socker hör till grundsmakerna, Det behövs lite sötma ibland för balanseringen, helt smakmässigt sett, det avrundar sälta, beskhet eller syra om de smakerna är för skarpa och dominerande.

Att få barn att äta bär är viktigt, många bär är ganska sura. Hellre då bär med lite socker än inga bär alls. Samma sak med gröt. Vissa barn äter inte gröt utan en klick sylt eller bärmos. Bättre då att de äter den så än att de grötvägrar helt. Att man sen kan se till att sylten är av bra kvalitet är ett plus. Jag gör ofta så att  jag tar blåbär eller jordgubbar, färska eller frusna beroende på säsong, med dessa blandar jag bara lite sötad sylt (helst hemlagad, ibland köpt). Det blir då en mycket bärrik sylt med mindre socker. Och smaken är fräschare och färskare med färska eller nytinade bär. Vi äter rätt mycket bär och gröt både på jobbet och hemma.



Mellanmålsförslag:

Kvarg (brukar ha 2 delar kvarg, en del vispgrädde, smaksätt med t.ex blåbär och banan, lite kli kan man också ha i, smaka! - behövs socker eller räcker det med bananernas sötma? Söta vid behov med lite rårörsocker eller honung. Lingonkvarg är också gott!
Gröt harvre-, flerkorn-, mannagryn-, spelt-äpple-, råg- bärgröt. Ja gröt kan man  variera i det oändliga.
Naturell fil eller naturell joghurt "med toppning", smaksätt din fil/joghurt som du vill med t.ex russin, torkade aprikoser, bärmos, musli, frukt...
Pannkaka, plättar  med bär (kanske Ålandspannkaka som variation, eller smaksätt med kardemumma, saffran...)
Smörgås, nybakta semlor, rågbröd, limpa med pålägg
Bullar och mjölk... någon gång i bland
Blåbärsoppa och skorpor
Nyponsoppa och rågbröd 
Rabarberkräm med jordgubbar
Kräm på jordgubbar-hallon- eller blandade trädgårdsbär 
Rispirog med äggsmör
Pizza (med lite råg i pizzadegen)
Grönsaksfat med dippsås 
Fruktfat
Fruktsallad
Kakao, äggsmörgåsar
"Plockmat" ( t.ex minitomater, morotsstavar, gurkbitar, ostbitar, melon...)
Mjölk eller vatten att dricka till, (nångång, mer sällan, kakao, te eller juice). Varm svartvinbärssaft ibland vintertid, kanske utomhus.

- Oboy, frukostflingor, industikrämer, översötade joughurtar och industrisafter med alltför konstgjord smak  hör inte alls hemma på daghem enligt mig (och tänker man efter så kanske inte hemma heller), koka kakao med kakaopulver istället och ha bättre koll på sockret. 

Sen då, mina egna barn. De steker sig ofta ett ägg när de kommer hem från skolan. Eller äter limpa med pålägg eller så rostar de rågbröd. Frukt och morötter finns oftas hemma.

Under gårdagens mellanmålsklubb fick skolbarnen baka scones och så hade vi kalkon och tomat som pålägg. En smootie på naturell joghurt, jordgubbar, banan och några skedar rågkli fick de även mixa ihop.  Bananernas sötma räckte bra så inget extra socker behövdes.

Idag är det Runebergsdagen! Bloggar inte om den i år eftersom jag hade ett "Runebergstårte specialblogginlägg" senaste år. Hittas här!




31 oktober 2012

Rotsakspalett/ Sapere


Sapereövning: Fundera på rotsakernas smakord

Slow food i all ära men den här gången bjuder jag på ett litet tips på snabbmat. Kanske som ett mellanmål, eller en liten munsbit/ aptitretare innan middagen är klar. Skär rotsaker i bitar. Lägg dem på en tallrik (med lite vatten). Kör dem i microvågsugn ca. 1 min. Rotsakerna får gärna ha kvar lite av tuggmotståndet. Smält smör. Dippa rotsakerna i smöret. Vi hade även lite balsamvinäger och ramslök i vårt smör. Paletten hade bara en nackdel.... den tog slut så fort.

11 juni 2012

Matfestival och rekommendationer


I Stockholm ordnades det en Matfestival för förskolekockar och pedagoger senaste vecka. Det var Allebarnsrätten tillsammans med Livsmedelsverket som höll i trådarna. Hoppas något liknande arrangeras  i Finland i sinom tid.

Här kan man läsa mer om Matfestivalen.

Annat intressant att läsa:
De nya näringsrekommendationerna (förslag till utkast till den femte upplagan av nordiska näringsrekommendationerna)  presenterades i Reykjavik senaste vecka.

- Filursaft och rågknappar fick barnen på dagis idag som mellanmål. Filursaft ja det var egentligen en nyponkräm med smak av kanel och vanilj som dracks från glas. Filursaft var ett bättre namn tyckte någon så då blev det så. Skivad vattenmelon blev det också. Till lunch hade vi spagetti med en god vegesås (med bl.a tomat, zuccini, lök och linser), riven ost och en sallad. Lite färre barn än vanligt nu i juni. Vi börjar alla längta till semester och ledigt. Ännu några veckor så...

21 september 2011

Karolinas bullar

Äppelbullar lagade jag i dag som mellanmål på dagis. Ett recept jag hittade på Allebarnsrättens blogg. Eller bullar och bullar... det är alltså frågan om bröd/semlor med äppel i. Det är lite skojigt med ord ibland. Finlandsvenska och rikssvenska. Det finns vissa variationer. Talar man om bullar här i Finland  är det frågan om söta bullar (ja, om det inte är frågan om köttbullar förstås). Semlor kallar vi det som svensken kallar "frallor". Medan svenskens semla är det vi kallar fastlagssemla med mandelmassa och vispgrädde i, så ibland kan det bli lite missförstånd. De här "bulla-semlorna" blev i vilket fall som helst väldigt goda och fiberrika. Rivet äppel gav god smak. Jag bytte ut rågen mot speltkli då jag inte råkade ha råg i skåpet. Till detta fick barnen en kräm lagad på gröna vinbär och jordgubbe. God kombination!

6 juni 2010

Lådätarlandet- Finland


Jag har bott i Sverige under några omgångar i mitt liv. Mina föräldrar (inklusive första barnet) hörde till den stora skara finländare som under 60-talet bestämde sig för att ta sitt pick och pack och bege sig västerut för att söka lyckan...Ni vet, gräset ser alltid lite grönare ut där på andra sidan. I mitten av 70-talet och några barn senare blev dock deras hemlängtan för stor. Jag var sju år då jag lämnade landet som var mitt.

Finland. Vad skulle vi i Finland att göra? Finland var semester- och sommarlandet. Landet där stora tjocka släkten bodde, landet där mommo och blåbären fanns. Men det var ju Sverige som var mitt land! Stockholmsförorten var mitt liv, jag hade gärnat stannat kvar. Men sen lärde jag mig älska mitt nya land. Att från höghus hamna ut på vischan, ha skogen tätt intill. Gå med mommo och plocka blåbär, ta upp potatis om höstarna med farmor och farfar, höra fågelsång, andas lätt efter ett regn. Dofter. Doften av mossa, skog och kärr. Naturen kom plötsligt så mycket närmare en. (Nu menar jag inte att  allt detta inte skulle finnas i Sverige men för mig kändes det som om hela världen var ny då jag samtidigt bytte höghus&förort mot hus på landet. )Vi kunde ha djur! Katter... kattungar, hund, kanin, och senare ankor och några höns! Maten då... jo det finns endel olikheter mellan länderna. I Finland äter man lådor. Till jularna morotslåda, potatislåda, kålrotslåda, till vardags leverlåda, makaronilåda, kållåda, strömmingslåda. Finländarna är helt klart ett lådätarland!

Hos mommo blev vi ofta bjudna på gröt eller soppor. Gröt med smöröga eller med blåbär. Tänker jag på mommo så tänker jag också på blåbär. Ingen bodde väl så mycket i blåbärsskogen som hon. Hon plockade liter efter liter och delade med sig av sitt överflöd.
Ibland lagade hon soppa och då var soppkastrullen alltid stor och välfylld. Hon ville att hennes nära och kära skulle komma och äta hos henne. Ibland hade köttsoppan "klimp" (s.k "klimpsoppa") vilka man som barn inte så gärna ville ha på sin tallrik. Men bortser man från mommos "klimpar" så var hennes mat alltid jättegod! (Tror jag nu i vuxen ålder skulle uppskatta dem, borde jag laga?)
Det var någonting med stämmningen också. Doften av vedspisen och skramlet när någon stod och diskade i fat. Ofta var vi många på besök samtidigt. Kusiner, föräldrar, mostrar, morbröder... trångt till bords men både maten och utrymmet räckte ändå alltid till. Mommos matintresse har nog gått i arv. Min egen mamma är också skicklig vid spisen. Mommo har redan för länge sedan lämnat jordelivet men jag brukar ibland ringa upp mamma och fråga "Hur var det mommo gjorde...." Senast var min fråga: "Hur var det mommo lagade hemlagad fil?"

Jag fick en noggrann beskrivning så nu har jag faktiskt fil på gång! Mer om det i ett senare inlägg... Filbunke är föresten också något mycket typiskt finskt. "Långfil" talar man om i Sverige när man menar den "finska filen". I Sverige dricker man en tunn variant, filmjölken, som snarast påminner om vår surmjölk (piimä)  men kanske långfilen blivit allmännare där, det var ett tag sedan jag senast kollade läget.

Fil är föresten ett alldeles ypperligt mellanmål till barn. Byt ut översöta jougurtar till hedelig gammaldags fil istället. Lite sylt, musli, eller kanel och socker på kan man förstås strö över om man så vill. Har man vant sina barn till söta jougurtar kan man sakteligen avvänja dem genom att köpa både naturell och söt jougurt. Blanda hälften var i en skål och rör om. Ni kommer att märka att den fortfarande är mycket mycket söt trots att ni minskat sockermängden med hälften. Eller köp bara naturell och söta den själv så har man bättre kontroll på mängden socker. Eller naturell + goda bär.

Barn kan faktiskt lära sig äta naturell jougurt eller fil helt utan socker också, jag råkar ha levande bevis på det;)