Visar inlägg med etikett Zacharias Topelius. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Zacharias Topelius. Visa alla inlägg

9 mars 2018

Middag med Topelius


En temamiddag - en tidsresa. temat: Zacharias Topelius 200 år.


Vi befinner oss i 1800-talet. Det vankas en middag för Zacharias Topelius. Tidningsmannen, naturvännen, fosterlandsdyrkaren, diktaren, sagofarbrorn. Potatisen är kokad och ugnslaxen klar. På bordet har pigorna placerat ut de ståtliga legymtornen med broccoli, morot och blomkål.
Menyn är rätt avskalad. En puresoppa på palsternacka, potatis och selleri. Limpa med bondost. Fisk och potäter, pannkaka till efterrätt. Blåbär- och hallonsylt. Ost och frukt, teskedskakor, kaffe och konfekt. Sådant gillar vår vän Zacharias hoppas vi.


Under kvällen äts det gott, vi får höra ett föredrag om Topelius av en Topeliusexpert, Topeliuspoesi läses i stearinljusets sken. Vi får följa Salami och Zulamit som hamnat på olika stjärnor och vill återförenas. Därför bygger de Vintergatan.





Teskedskakor, eller "lusikkaleipä" de brukar kallas i Finland
Receptet hittas här!

Ute lyser månen och snön knarrar under fötterna när vi drar oss hemåt. 

En vacker kväll.


(Mer om Topelius se under etiketten Zacharias Topelius här i bloggen.)


14 augusti 2011

En qvinna...


Marie Linder f. Musin-Pusjkin
1840-1870

...af vår tid", heter en utställning i Svartå slott i sommar. Det blev dags att hoppa i tidsmaskinen igen och ta sig si så där 150 år tillbaka i tiden. Var på besök hos Marie Linder f. Musin-Pusjkin (1840-1870). Grevinna och författare. Hon skrev visserligen endast en bok men skrev också under pseudonymen Stella i tidskriften Vecko-biblioteket. När Marie Linders bok En Quinna af vår tid  kom ut år 1867 var Zacharias Topelius en av de få som förstod att uppskatta den. Boken väckte känslor och många förfasades, inte skulle en kvinna skriva om kvinnosaksfrågor! Marie växte upp bland societeten, fadern hette Vladimir Musin-Pusjkin och härstammade från Moskva och modern Emelie Stjernvall kom från Helsingfors. Den handlingskraftiga och frispråkiga societetskvinnan Aurora Karamzin var Maries moster. Som nittonåring gifte sig Marie med Constantin Linder. Marie var kritisk till den exklusiva miljö hon levde och tyckte att många omkring sig var lättsinniga och fåfänga. Likt sin moster var Marie en kvinna med starkt engangemang, hon frågasatte och såg saker som "kunde rättas till". Under hungeråren 1868-1869 drev hon med sin man Constantin ett sjukhem och några år innan hade makarna Linder grundat den första folkskolan på Nääs. Marie gjorde även saker som fina damer ej bör göra. Halsa en ölflaska i allas åsyn t.ex. eller ve och fasa! hon ställde en ytterst olämplig vädjan till tsar Alexander II på en lantdagsbal i Helsingfors 1863. Hon hade tidigare vädjat om att få byta religion utan resultat, nu vädjade hon om att alla skulle få trosfrihet i Ryssland. En ytterst olämplig vädjan och dessutom av en kvinna. Med facit på hand fick landet sin religionsfrihetslag först år1905. Fyra barn fick Marie tillsammans med Constantin varav en dog i späd ålder. Äktenskapet var till en början lyckligt, men senare kom både älskare och sjukdom in i bilden så de sista åren i Maries liv kanske inte var så lyckliga. Marie dog ung, hon var bara kring 30 år och då hade hennes hälsa redan vacklat en längre tid.
Blickfång på utställningen. Klänning à la
1800-tal. (Har tillhört Agnes Elisabeth
Stenberg)
Så fina kakelugnar!
Dessa kakel från Marieberg.


Maries finporslin med monogram, införskaffat i
Stockholm. (Observera ölflaskan, se text ovan...)


Nybygge enligt gammal ritning.
En alldeles underbar park att strosa i!
 
Svartå slott med guidad tur samt guidad parkvandring rekommenderas varmt! Man omges av så mycket vackert, vare sig det är fråga om byggnadsarkitektur, möbler, kläder, husgeråd! Så fin kulturhistoria och en fläkt från en svunnen tid. Parken också alldeles otroligt vacker med många intressanta träd och annan växtlighet. Skulpturparken har i sommar även ställt ut Minna Äkkijyrkkäs  plåtkor. En intressant kontrast till den omgivande miljön.
Svartå slott





25 juli 2011

Hallonrepris

Det finns finfina hallon just nu! Det får undantagsvis bli en liten "repris" här i bloggen. Ett blogginlägg från senaste sommar. Några hallontips som hittas här:

http://moasmirakel.blogspot.com/2010/08/hallontips-ganger-fyra.html

11 maj 2011

Topelius -yrkesvisa no.13



Trädgårdsmästaren

Bänken rak med snöregarn
och en präntad sticka!
Morot är mitt gossebarn,
Böna är min flicka.
Vem står fadder? Guffar Kål,
faster Gurka, fet och snål,
sekter Lök, fru Lilja,
fröknarna Persilja.

Sparv, om nu min bänk du rör,
ropar jag på katten.
Ärt skall hållas vid sin stör,
Sparris skall få vatten.
Rödbeta skall rodna snäll,
Rädis dukas upp i kväll,
och till stek Sallaten
bjudes med Spenaten.

Simpelt folk tags ej emot,
de få växa gratis:
Rovor, Humle, Pepparrot,
Kålrot och Potatis.
Deras nåder Georgin,
Bellis, Pelargon, Jasmin,
Ros och mången annan
vänta mig med kannan.

Tro mig, det är was ist das,
att här vakta skatten!
Pompe med sin plumpa tass
trampar i rabatten.
Hönsen med sin röda tupp
krafsa mina bänkar upp,
och där ser jag klänga
spår av barnens känga.

Vem kan skildra allt besvär
vid min tjänst i parken?
Masken äter stickelbär,
råttan gnager barken,
tjuven mina äpplen stjäl,
frosten slår min knopp ihjäl,
och sydvästen plockar
trädens blomsterlockar.

Men så glad mitt frö jag sår;
till Guds makt står trösten.
Rik på hopp är varje vår,
rik på skörd är hösten.
Oförstörbart livets frö
gror i sol och dör i snö,
men slår rot i tårar
för de nya vårar.


Zacharias Topelius

16 oktober 2010

Zacharias Topelius och...

copyright MoWe 2010
 "Inför himlens stora under äro mänskolifvets stunder, som de flyende sekunder. Och hvad är ett sekels mått mer än den minut som gått!" Zacharias Topelius, Törnrosa


Barndomsminne:
 

Jag skulle snart fylla fem och stod med mamma i en bokhandel. "Välj en bok, du har snart födelsedag" sade hon.Jag behövde inte fundera länge för jag visste precis vilken bok jag vill ha. Hade sett den genast när vi kom in. Prinsessan Törnrosa, prinsessan som sov i hundra år. Detta var en version av Walt Disney. Det gick några dagar och så kom  dagen jag äntligen fick min efterlängtade bokpresent. Den blev välläst, finns faktiskt ännu i bokhyllan och är i dags dato tejpad flera gånger om. Det var nånting som faschinerade, tanken om att sova i hundra år och sedan vakna upp till en ny tid.

Prinsessan Törnrosa hör till de gamla klassikerna.Den har berättats i lite olika versioner ända sedan 1300-talet. Bröderna Grimm skrev sin version och vår egen sagofarbror Zacharias Topelius (1818-1898) skrev också sagan på sitt vis. I somras hamnade Z.T s bok "Sagor och berättelser i urval", en upplaga från år 1907, i mina händer. Där fanns till min förtjusning också barndomens favoritsaga.
 
Men vad nu... en ganska så annorlunda version. Plötsligt läser jag om mat! Och vilka beskrivningar! Om hur mästerkocken beskriver för mästerkockpojken Sam hurdana planer han har inför prinsessans dop. Några exempel: 
"...lax, flundra, sardiner, ostron och andra havets invånare. Vidare sallader, gurkor, rödbetor, makaroner, sparris och diverse grönsaker. Vidare snöberg stora som Chimborazo, krokaner höga som Babels torn, geleér som Röda havet, pumpernicklar långa som järnvägar och slutligen plättar! Glöm inte plättarna! Vår nådiga drottning tycker ofantligt om plättar..."
I sagan  ber han även Sam att se till att man slaktar sex oxar med förgyllda horn....femtio smalbenta kycklingar och diverse annat.  "Jag är så munter som en fjällad abborre" är ett annat exempel på Topelius ordlekar eller... "och värdera en kalops ,att ej äta som en mops." Mästerkocken styr och ställer, Sam han har det inte alltid så lätt.
 
Sams sång:

"Oxar och laxar och hönor,
plättar och rofvor och bönor.
Cypervin och en fin likör!
Riket har fått sin prinsessa
Sam, han bär allt på sin hjässa.
O den Sam, Sam som intet gör". 

Walt Disneys version ter sig onekligen ganska platt efter att ha läst Topelius. I den förstnämda boken nämdes inte ens ordet mat överhuvudtaget. Ingen Mästerkock eller Sam finns med. Den fokuserar helt på feérna, på de goda och den onda. I Topelius saga om Törnrosa har maten däremot en mycket framträdande roll . 
 
Förutom Törnrosa översatte Topelius många andra gamla tyska folksagor. Men han gjorde det på på så vis att han inte bara översatte, utan också bearbetade dem. Han ville "förbättra" dem. Lade till egna beskrivningar och tillägg, komiska detaljer och gjorde dem mer lämpade som läsning för barn. Hans bearbetning av sagorna gjorde att de fick  ett mycket mustigare innehåll, målande beskrivningar och han gjorde även sagorna lite snällare. (De kunde vara ganska så grymma sagor på den tiden).

Jag tror det bodde en sann "matmänniska" i Topelius. Mat är dock kanske inte det första man tänker på när man talar om Topelius utan mer hans mångfald och inlevelseförmåga att skriva ner sina iaktagelser, och hans fantasirikedom. Han var verksam som tidningsman, författare, historiker, skrev Fältskärns berättelser, Boken om vårt land. Han skrev sånger och sagospel, psalmer och poesi men när man läser det han skriver om mat så är det så beskrivande och detaljrikt att han säkert  var en person som kunde uppfatta njutningen och estetiken kring maten. Topelius skrev också dikter som beskrev olika yrkeskategorier.  Mjölnaren och Sockerbagaren  med undertitelarna "Yrkesvisa 10" och "Yrkesvisa 12" för att ta några exempel. Där en 1800-tals mjölnare och en 1800-tals bagare får komma till tals. 

Hittas här:
http://sv.wikisource.org/wiki/Mjölnaren 
http://sv.wikisource.org/wiki/Sockerbagaren

I den finlandssvenska barntidningen Eos, som började utges redan i medlet av 1800-talet, medverkade Topelius flitigt. Det var här hans saga Hallonmasken för första gången publicerades. Naturen återkommer i ofta hans verk. Vem har t.ex inte sjungit Videvisan som barn?  Sagofarbrorn  visade stor ödmjukhet mot de små, mot djur och barn. Annars tar man knappast och grundar en förening som tar småfåglar under sitt beskydd. Maj- föreningen  fick den heta. Den grundades år 1870 och hade som mål att lära barn och unga att skydda och sköta småfåglar. På så vis skulle barnen lära sig att känna samhörighet med naturen. Fyra år senare var han också med och grundade Helsingfors djurskyddförening.

Ja... men hur gick det sen med Prinsessan? Jo Törnrosa fick sin prins, men innan prinsen fann henne berättar Zacharias en målande beskrivning av köket när slottet somnat in:
" Jag kommer in i köket, där sova köksorna vid sina kastruller, steken sover på spettet, sleven gäspar i grytan..."

 
Slutet gott, prinsen fann henne i tid och sen levde de lyckliga i alla sina dar.
 
 
Snipp snapp snut så var detta blogginslag slut.



Så läs denna om ni vill läsa den bättre versionen.
Den hittas faktiskt på nätet också! 
 
Om man skriver in sökord som 
Samlade skrifter, Topelius,Törnrosa
Där finns den på sid 40-91. 
 
 
 
 

10 augusti 2010

Hallontips gånger fyra





 Tips 1.

Gå ut och plocka dig ett hallon
Sätt dig bekvämt tillrätta
ja t.ex på en mjuk stubbe.
Titta på bäret.
Känn på bäret.
Dofta på bäret.
Släng in bäret i munnen.
Slut dina ögon.

Nej, svälj inte... inte än.
Låt bäret rulla runt i munnen,
låt alla smaklökar smaka.
Tryck sönder det sakta med gommen.

Att ett enda litet bär
kan smaka så mycket!

Det var en liten övning i Sapere;)



Tips 2.


Naturell yougurt (alt. fil), talkkunamjöl
och en näve hallon
...passar som frukost, eller mellanmål
...eller kvällsmål. Egentligen när som helst.

(tittar man riktigt noga på denna bild, ser man även årets första lilla  torra  kantarell;)

Tips 3.
...är ett boktips:
Hallonmasken av Zacharias Topelius,
en trevlig liten saga att läsa i Hallontider...


Tips 4.

Ja, det är egentligen ett citat:
"Romomelett tycker jag mycket om
med hallon eller körsbärssylt uti..."


Ville Vallgren

Kanske vore värt att pröva!
...mer om konstnären, matmänniskan,
glädjespridaren, 
matfilosofen och livsnjutaren
"Villegubben" inom kort...