20 augusti 2026

Äppelmust och mårdhundar


I år har vi igen ett rikt äppelår. De gamla träden har verkligen överproducerat efter viloåret senaste år. Förutom att koka sylt, baka äppelkakor och hitta på annat av äpplena så för vi också frukten till musteriet. Många liter pastöriserad must blir det.

Efter en lång äppelplockardag i lördags satt vi inne och åt en sen middag och tittade ut genom fönstret. Det började redan skymma. Då dyker de upp en efter en. Små lurviga näpna mårdhundsvalpar. De mumsar glatt i sig av fallfrukten. Snart är hela familjen på fem samlad. De äter sig mätta, ungarna leker lite och familjen tassar sedan vidare. Mårdhund (Nyctereutes procyonoides) är egentligen inget mårddjur utan är närmare släkt med räven. Den har sitt ursprung i Asien. Mina känslor för dessa sötnosar är tudelade. De hämtar med sig fästingar där de drar fram, de äter fågelägg och använder trädgården som toalett, men ändå är de så fascinerande att iaktta och följa med från fönstret en sen augustikväll och vill de äta sig mätta på fallfrukt så varsågoda! 

Söndag. Väl framme i musteriet lyfter vi upp våra lådor och kassar fyllda med äpplen på en numrerad hylla. Man kan välja mellan att boka tid i förväg och musta själv eller komma när man vill och lämna över äpplena för att senare komma tillbaks och hämta den färdiga musten. Vi har valt det senare. Fyller i blanketten och åker in till närmaste stad för att äta. Flanerar omkring och hoppas på att meddelandet om att musten är klar ska komma rätt snart och vi har tur! Än har inte högsäsongen kört igång då vi är lite tidigare ute än vanligt. Det hela gick snabbt och smidigt i år. Årets must blev något syrligare i smaken än senast, men fräsch och riktigt god. 100% juice, inga tillsatser och av egna äpplen. Ett trevligt projekt att ta tillvara frukten, trots att det förstås kräver arbete och tar sin tid. 




30 juli 2026

Odla -26 del 2/ Hur gick det sen?

 

Ja, hur gick det?

Jag börjar alltid så ivrigt i början av säsongen. Nu ska här odlas! Sen går veckorna och intresset mattas av. Så typiskt mig. Men vissa grödor brukar lyckas riktigt bra ändå.

I år har vi ett haft ett överflöd av sallad, mer än vad vi hunnit äta. Zuccinin levererar nu också i alltför snabb takt. De är godast att äta då de är lagom små men nu hinner de bli så många att man inte riktigt hinner med...

Persiljan och rädisorna vad hände med dem i år? Fick så ny persilja då den första omgången  inte dök upp. Och rädisorna? Drunknade nånstans där under all sallad kanske... eller hade jag gamla frön? 

Andra örter mår ändå finfint! Citronverbenan, ny för i år, stortrivs och smakar så gott finklippt på frukostsmörgåsen. Potatis är också tacksamt. Så gott med egen nypotatis. Lökodling är också tydligen min grej!

Av "det vilda" har det blivit en hel del blåbär och kantareller i år. Stensopparna tycks ha ett mellanår eller har åtminstone inte ännu tittat fram i de skogar jag rört mig i.

Havtornen är rikliga i de få kvarvarande buskarna i stan medan "landebuskarna" inte återhämtat sig efter att hanplantan torkade bort. Ny planta planterad men tycks ändå ta något år innan vi igen får ordentligt med bär.

Vinbärsplock påbörjat, kanske borde safta...

Vindruvorna: mår fint! Många klasar druvor som ännu får växa till sig.

Äppelskörden blir enorm i år så en runda till musteriet är inplanerad när det är dags.

Av blomfrön som planterades i våras är det blåklint och solros som lyckats bäst. 

Och ja...några sparrisar blev det tidigare i år. Pepparrotens blad åt sniglarna upp men kanske roten är ok? Har inte ännu kollat.

Vitlök, odlar inte själv, men får jättegod rysk vitlök "via kontakter"👍

I det stora hela ändå ett helt ok år för en rätt passiv men glad amatörodlare.

(Trädgårdsdagbok sommar- 26)



13 juli 2026

Hackspettar, vinrankor och sommarmat

Vindruvor!

Juli. Åskväder och solsken avlöser varandra. I skogen tittar kantareller upp och blåbären är mogna så det har blivit många skogsturer. Rätt så mycket bär har plockats och t.om några blåbärspajer har vi avklarat.

Närskogen har med åren blivit hackspettarnas skog. Spillkråkan flyger som en projektil över ens huvud i skogen  och en dag kunde vi följa med familjen gråspett när ungarna tog sina första flygturer. Större- mindre- och vitryggig hackspett också observerade så nu väntar vi bara på den tretåiga...

Och trädgården, den har numera blivit en vingård. Nej jag skämtar, men mina två vinrankor mår prima. En fick jag för några år sedan som gåva, den andra köptes i år. Söderläge och soldagar blandat med regndagar gör dem gott trots att de inte bor i växthus. Flera små klasar vindruvor på den äldre nu. Sorterna är såna som tål den nordiska vintern bra. Täcker in dem lite för säkerhets skull innan vintern.

I matväg blir det rätt mycket fisk och potatis, omeletter till lunch. Paella och svamprisotto... Då och då nån pasta. Ibland enkelt: gröt eller jogurt med bär och goda smörgåsar. Mycket vegetariskt även om kött- och korv också dyker upp nångång ibland som "sällanmat". De närmaste dagarna är det snålsoppa (ängamat), makaronilåda med kantareller och eventuellt pizza som står på semestermatsmenyn", en grillkväll igen vore inte heller så dumt.

En i familjen skickar oss läckra matbilder från ett annat hörn i världen. Han har helt tydligt ärvt sin mors smaklökar och matnyfikenhet 😂😋🥢🍜🍣 Mums!


 

20 juni 2026

Rödbeta med fem örter



Ingen midsommar utan rödbeta.
I år en "örtig version".


Timjan, broksalvia, citronverbera, rosmarin och ramslök från örtlandet fick göra de kokta, tunt skivade rödbetorna sällskap samt olivolja, västerbottenost, lite salt och svartpeppar
Så gott!
Måste testa att koka örtte av min nykomling citronverbena också. Lär vara rogivande och bra för nattsömnen.

Ps.På moasmirakel instagram kan mer av sommarens goda mat dyka upp. Så följ mig gärna där om ni vill. Där hittas nu t.ex receptet på midsommarens dessert.