Visar inlägg med etikett Design. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Design. Visa alla inlägg

9 maj 2018

Återhämtningsmat: One pot pasta




Aptiten är det lite si och så med när man är sjuk. Men när febern gått ner och gårdagens matintag mest bestod av smörgåsar och varma drycker så känns det nu som aptiten väckts till liv igen. Hunger!

Så kom Frk Kraesens blogginlägg som på beställning. One-pot-pasta. Dessutom ungefär de ingredienserna vi hade hemma. Så bra!

Min version av One pot pasta

(2 pers)

6 tagliatelle nystan
6 sparrisar
6 små broccolibuketter
En halv lime
2 dl grädde
4 dl bujong
svartpeppar
chili
vitlök
parmesan
örtsalt



Ta fram en gryta, koka upp tagliatellen i grädd-bujongen.


Lägg till broccolin och sparris skuren i bitar efter en stund.
Smaksätt med chili, vitlök, lime och peppar.
Koka sakta och rör om så det ej brinner i bottnen. 


Krämigt god! Bäst om tagliatellen är lite "al dente" och sparrisen och broccolin har kvar lite tuggmotsånd. Så koka inte för länge. Riv parmesan över. Ät njut och känn dig mätt och lycklig.
Inte ens så mycket disk efteråt då allt läggs i samma gryta.

(Bacon, skinka, rökt fisk, räkor eller nötter...
kan man toppa med om man så vill, men riktigt tillräckligt god och mättande också bara så här.


(Tallriken ett loppisfynd: Arabias "Pekka" från 1930 talet)

28 oktober 2017

Från Eden till Helvete via vikingamat


En resa till Tammerfors under höstlovet. Inledde resan med ett stopp i Iitala där vi fyndade lite nytt porslin, komplettering av vårt vardagsporslin Arabias arctica. Sedan blev det Muminmuseet i Tammerfors. Är så imponerad av Tove, men vem är väl inte det! Intressant att se orginalteckningarna, de alla bokillustrationerna och att riktigt noga studera hennes teknik. Så pyttesmå många av bokillustrationerna är! En väldigt fin samling! Fick själv sån lust att börja rita mer...

Denna bild  är "helt lovlig" (fotograferad där bilder fick tas)
annars är det där med copyright viktigt i muminsammanhang.

Installerade oss därefter i ett alldeles proppfullt Eden (badinrättningen i Nokia) som andades 80-tal... kändes som om tiden stått lite stilla. Lite väl mycket högljudda höstlovsfirande barnfamiljer där men i utebassängen var det inte många. Svalt och skönt och ljuvligt tyst. Nästan magiskt att simma omkring i dimman och andas frisk luft.

På kvällen for vi igen in till Tammerfors. Det blev trerätters på Vikingarestaurangen Harald, ja en av oss hade faktiskt födelsedag under resan! Haraldkedjans restauranger finns numera i flera städer.



Den allra godaste rätten var förrätten: en god svampsoppa med kantareller, till den maltlimpa med rosmarinmousse - jättegott! Huvudrätten grillad broiler med getost, rotsaker, potatis och god sås och efterrätten chokladkaka med både mörk- och vitchoklad och diverse tillbehör. Hade gärna sett lite mer vildörter i  s.k vikingamat och rotsakerna hade gärna fått vara ojämna handskurna på vikingavis istället för industriskurna kuber (suck...de är så trista!)



Måltidsdrycken, ölet,var gott, Haralds eget. Maken drack ett öl smaksatt med kanel. Lite i sötaste laget var hans. Son drack god tranbärsdricka. Proppätta (portionerna i största laget) och en känsla av överätning höll hunger borta även dan därpå! Men varför klaga... smakerna var bra. Familjen rullade övermätta "hemåt till Eden" igen för att nästa dag ta oss till... Helvete!


Ja det är faktiskt namnet på en av alla fina nationalparker i Finland. Eller Helvetinjärvi för att vara korrekt. Ett område i Ruovesi (ca. 65 km norrut från Tammerfors) där både Aksel Gallen-Kallela och Louis Sparre har hämtat inspiration. Där tassade vi sen omkring några timmar  i ett himmelskt vackert landskap med både skog och myr och även branta stup och utsiktställen innan vi hoppade i bilen och styrde kosan söderut...





Skogar, sjöar och myrar - Finland som bäst!



 - "Där satt en uggla!" sa maken på vägen till nationalparken. Vi vände om och hoppade ur bilen, fram med kikaren...


Javisst! En slaguggla (Strix uralensis) Fotograferad via tubkikaren.

En fin fågel,
en fin resa!







17 januari 2017

Saker i omlopp, "noitarumpu" och god mat på Zum


Det är konstigt hur mycket saker man samlar på sig under åren som går. Vi har saker på vinden som vi inte rört på år och dar. Bara fört upp "för förvaring" och där har de sen blivit. Tog mig i kragen och hyrde loppisbord för en vecka, ja för att bli av med lite grejer.

Summa sumarum när veckan var till ända har vi nu tiotals saker färre men blev på kuppen två koppar rikare. Fick nämligen ögonen på Marimekkos oivakoppar på ett annat försäljningsbord. Mönstret heter "noitarumpu" (häxtrumma) och är designat av Aino-Maija Metsola. Föll för kopparna direkt (eller förhäxades av dem?). Egentligen är de glöggkoppar men jag tycker de är perfekt storlek för morgonkaffet, då jag ändå bara brukar hinna dricka en liten kopp. Gillar färgen på dem, gillar formen, gillar mönstret. 



Har inte för vana att avge nyårslöften men ett löfte hade kunnat vara att inte "samla grejer på hög". Minimalist borde man bli och verkligen bara köpa sånt som är absolut nödvändigt.
 (De där noitarumpu kopparna kändes dock  väldigt nödvändiga)

Ett restaurangbesök har vi också hunnit med. Vi gick till Zum Beispiel och åt gott maken, en av sönerna och jag. Tog en hummerrisotto som huvudrätt medan de andra tog rosmarinhöna men den goda fänkålsbruschettan  som jag åt till förrätt var "kvällens allra godaste smak". Makens gäddröra på mörkt bröd var inte heller helt fel och sonen som åt en mexicansk köttsoppa som förrätt var också helt nöjd. Efterrätten fick bli glass...hemma.


Bruschetta med, citron, vitlök, mynta,, pecorino, körsbärstomater och så massor av syrad fänkål.



20 december 2016

Lucka 20 / adventskalender 2016 - Sinnen




Känslan - att vispa grädde till skum, veva för hand. Utan elektriska manicker. Ett perfekt redskap att ta till då man inte har bråttom alls... eller om det blivit strömavbrott. Minns en barndomsjul då vi faktiskt hade strömavbrott. Maten var tack och lov färdig. Den fick dock värmas på gasolköket den julaftonen.





19 december 2016

Lucka 19 / adventskalender 2016 - Sinnen



Köksdesign från 50-talet. Ett "allt i ett- skåp", ett Kajsa Varg skåp, skulle vara något att ha! Ordning och reda ger frid för sinnen. Förutom att skåpet är praktiskt är det väldigt fint att se på.






8 november 2016

Ekologiskt i Finlandiahuset och snabbmat hemma


Finlandiahuset (arkitekt: Alvar Aalto)

Ekologiskt i yrkeskök var "temat för dagen". Har skrivit om det många gånger förr t.ex här  och här. Idag en tur till Helsingfors för att ta del i en "minimässa" som ordnades av Ekocentria. I morgon är det Ateria-16 (storköksmässan), men den hoppar jag över. Det här lilla formatet passar mitt lilla kök bättre för det är främst detta med ekologiska råvaror som är av intresse och här fanns en möjlighet att titta närmare på nyheter och träffa producenter och grossister.




Det här t.ex är en råvara  jag kunde tänka mig att börja använda. Förkokta bondbönor i storförpackning, både som hela bönor och som bönmassa. Inhemskt, och ekologiskt. Kan användas till vegetariska biffar t.ex. Det s.k "Härkis" och "Pulled havre"  tycker jag däremot känns för mycket halvfabrikat för att platsa in hos oss. Hellre lagar jag då en vanlig böngryta 


Vegetarisk lunch i Finlandiahuset.
En grönsakscurry med ris och massa goda tillbehör.

I övrigt var det kallt och ruggigt i Helsingfors. Isande kyla och det kändes gott att komma hem till värmen. Hemma blev det "snabbmiddag med lyxig touch". Hade kokta rödbetor och några kokta potatisar i kylskåpet kvar från gårdagen. Stekte lax, rev potatisen och rödbetan med grovt rivjärn. Stekte även det. I rivna potatisen ströddes  ner lite torkade nässlor, örtsalt och peppar. Över rödbetan skvättes bara lite olja, den är så god i sig. Sen tog vi ännu och letade fram lite tillbehör... majonnäs, balsamcreme, lite auraost och t.om basilika råkade vi ha hemma. Matlagningstid: max 10 minuter, så riktig snabbmat med andra ord. Lönar sig att ha lite förkokta rotsaker, och lite andra "tillbehör" hemma som snabbt kan plockas fram när det bör gå undan! Auraost (blåmögel) och lax var föresten en god kombination!

Mättar bra när man varit ute i snöoväder!

11 maj 2016

Pastejer till mellanmål eller kalas


Snart är det kalastider. Skolavslutningar och dimissioner. Här ett tips på snabblagade pastejer som man kan servera som salt tilltugg på en buffé. Eller ta barnen med och baka dessa och njut dem nygräddade med mjölk som ett mellanmål i vardagen. Kanske de rentav packas ner i en picknick korg.



Smördeg, köpt eller hemlagad. Bre ett lager färskost på
(här hade vi Cremé Bonjour med kantarellsmak).
Strö lite färska örter över (här basilika och gräslök).


Lägg på en skiva kallrökt lax
(eller skinka, strimlade grönsaker, svampsås...)


Rulla ihop. Fäst med lite vatten så de inte öppnar sig i ugnen.
 Pensla med ägg, strö lite ost på ytan.
.

Drygt 10 minuter i het ugn.

Klara!



(Fatet: Kastehelmi av Oiva Toikka)


Ps. Fler förslag till buffémat under etiketten buffé här i bloggen.





12 februari 2016

Gammalt till heders men vad blir morgondagens antikt?



Visst kan man skapa fina helheter även med udda porslin. Om man istället dukar efter ett färgtema då kan tallrikar och glas runt bordet ha variationer. Blir mer personligt och skapar en stil i sig. I vårt kärlskåp finns mycket blå-vitt. Sällan har alla kring bordet till vardags likadana assietter eller tallrikar men då de alla ändå är i samma färgskala blir det ändå harmoni och det är så lätt (och billigt) att fynda några enstaka fina tallrikar till ifall det behövs fler. (En fördel med många olika mönstrade tallrikar är också det att det blir mer variation på bloggbilderna, skulle vara trist att alltid fotografera samma tallrik...)

Kom hem med boken Keittiöantiikkia (Köksantikviteter) senast från biblioteket. En bok med några år på nacken, men själv hade jag inte sett den tidigare. Det är en sån där bok man kan sjunka in i och bara titta på bilder om man inte orkar läsa. Orkar man däremot läsa hittas där mycket intressant, speciellt om man gillar matkultur och kulturhistoria. Boken sträcker sig från 1600-talet fram till 1900-talet men främst handlar det nog om 1800-talets kök och köksutrustning. Saker och ting var så vackra förr. Även helt vanliga bruksföremål var noga genomtänkta och ofta vackert utsmyckade. Vissa saker känner jag igen.  Ostkar, brickor och gjutjärnspannor som ger minnesbilder från barndomen och mommos kök. Mortlar och kannor och annat som vi ännu har i bruk på torpet. 

Bokens titel: Keittiöantiikkia
Författare: Marketta Tamminen
Bernt Morelius
Fotografier: Katja Hagelstam
Förlag: Otava
Tryckningsår 2009
(språk: finska)

Vad blir morgondagens antikt? Kanske de självklara bruksföremålen vi idag använder oss av får antikstatus och blir nostalgi en vacker dag. Idag lever vi med en "slit-och-släng"mentalitet och saker görs inte ens så starka och hållbara som förr så man undrar lite.  I skåpen hittas mer än lovligt mycket plast... Ibland kan faktiskt ett loppisfynd, t.ex en gammal kastrull eller gjutjärnspanna vara mångfalt bättre än en ny. Så håll ögonen öppna, istället föratt köpa nytt försök fynda och hitta kvalitet  - det gjordes bra saker förr!


12 juli 2014

Skog i förvandling /del 2 samt kaffekinuski


En kväll blev det tranbär från frysen blandat med en rest vispad grädde. Det blev nästan som glass. Till den sura "tranbärsglassen" en härligt god kinuski med kaffesmak samt lite körsbär.



Kaffekinuski i  gräddsnäckan
 "Press" från 1938
Design: Lisa Johansson Pope.

Kaffekinuski

2 dl grädde
1 dl rörsocker
2 msk kallt kaffe
1 msk smör
en nypa salt

kokas ihop tills den känns rätt... jag med mina flummiga recept:), i kinuski brukar man  också ha i lite sirap men det gick bra utan då vi inte hade sirap på torpet.


Skogen är till stora delar en f.d skog nu. Känns väldigt ovant med ett öppet landskap. Bästa svampskogen puts väck men skogen där blåbären trivs kommer tack o lov finnas kvar och första blåbärspajen avklarad. Kvällssolen har letat sig in på innergården så t.om närmiljön känns förändrad. Spillkråkan verkar vara förtjust i hygget, tycker jag sett den mer än tidigare de senaste dagarna.


14 december 2013

Lucka 14 / Dagens bild


Tekanna, Arabia 40-talet, i julens färg.

21 juli 2013

En Lena och Al- bricka


En gammal lite rostig bricka. Har "alltid" funnits där i förrådet. Men den hörde visst till de där "designföremålen-jag-inte-hade-en-aning-om-att-vi-hade". Lena och Al Eklund, dansk design. Googlade lite och upptäckte att jag har sett många av deras mönster i tiderna. Stormönstrade brickor, färgglada plåtburkar och glada tyger! 60-70-tal. Plåtburken nederst är inte en "Lena&Al", men den är söt och perfekt att förvara småkakor i.






I bloggen "Nu ska det bli andra bullar" hittas mer om paret Eklund och deras design, hittas här!


18 juni 2013

Semesterdax


...om några dagar! 

Då tänker jag göra som mumintrollet:

..."jag lägger mig i gräset och vilar mina ben
och slutar att fundera i solens gula sken
nån annan kan fundera, nån klokare än jag
en sån här varm och vänlig och sömnig sommardag..."
Tove Jansson.

Trevlig midsommar/ sommar! Ifall jag inte skriver på ett tag..

Kopp Arabia, kaffepanna: Kaj Frank 50-tal

10 mars 2013

En ny kniv!



Har aldrig varit speciellt prylfixerad. När det gäller köksgrejer är jag av den åsikten att man klarar sig bra utan alla möjliga specialmaskiner och köksverktyg som mest bara tar plats. Men bra knivar är a och o! Grossistens februarierbjudande: 40%! rabatt på kockknivar. Köpte mig en ny till hemmaköket. Så nu känner jag mig som ett barn på julafton! Min gamla trotjänare kommer väl att känna sig åsidosatt, men jag har planer för honom: Får bli en torpkniv iställlet. Där behövs också bra knivar. 

7 januari 2012

Serier, Hiram och ost

Designmuseet på Högbergsgatan 23, Helsingfors.
På serieutställingen "Hyppää ruutun" visas serier
av finländska tecknare ...under en 100 års period.
Utställningen har pågått ända sedan oktober  och
avslutas imorgon.


Allt från Ilmari Vainio till dagens serietecknare.
 
T.ex. Mauri Kunnas

En runda till Sanomahuset där en karikatyrutställning
pågår (1.1-15.1) blev det också.

Dessutom en runda på Hagelstams antikvariat. Hittar en Hiram jag inte har=)! Och...så fanns där några dyra rariteter i kokboksväg som jag dock inte köpte.

Köper en ost, en god Gouda.
Träffar övriga familjen som kommit till storstan senare än mig.

-"Nå hittade du nåt på rean?"
-"Ähum, rean...den glömde jag.
Men titta här! En ost!... och en Hiram!"





8 november 2011

Rosenkvitten-lavendelparfait



Under senaste veckoslut/ allhelgonahelgen blev det en hel del experimenterande i köket. Av någon anledning var desserterna prioriterade. Rosenkvittenparfait smaksatt med lavendel på en tranbärslag-spegel t.ex. Visst hittade jag en elegant skål till den! Alvar Aaltos klassiker, den allra minsta modellen. Brukar vanligtvis använda den som sockerskål. Hade bara en, så övriga portioner blev inte lika elegant upplagda. Sedan lagade vi goda norska Sveler en kväll, och så blev det ytterligare en dessert, med inspiration från den nordiska naturen. Återkommer till den och Svelerna i ett senare skede.

Den här parfaiten hade jag lagat tidigare i höstas så tog bara fram den ur kylen. Det blev en bra kombination att smaksätta parfait med rosenkvitten och lite lavendel!
Receptet var i övrigt samma "basrecept" som det här men inga pepparkakor och bär utan istället lite rosenkvittensylt (ca.4-5 msk) och lite smulad lavendel. Tranbärssmaken passade också utmärkt till. Några krossade gröna pistachnötter på toppen hade ännu varit "pricken över i:et". Eller bara ett par blad citronmeliss.


14 augusti 2011

En qvinna...


Marie Linder f. Musin-Pusjkin
1840-1870

...af vår tid", heter en utställning i Svartå slott i sommar. Det blev dags att hoppa i tidsmaskinen igen och ta sig si så där 150 år tillbaka i tiden. Var på besök hos Marie Linder f. Musin-Pusjkin (1840-1870). Grevinna och författare. Hon skrev visserligen endast en bok men skrev också under pseudonymen Stella i tidskriften Vecko-biblioteket. När Marie Linders bok En Quinna af vår tid  kom ut år 1867 var Zacharias Topelius en av de få som förstod att uppskatta den. Boken väckte känslor och många förfasades, inte skulle en kvinna skriva om kvinnosaksfrågor! Marie växte upp bland societeten, fadern hette Vladimir Musin-Pusjkin och härstammade från Moskva och modern Emelie Stjernvall kom från Helsingfors. Den handlingskraftiga och frispråkiga societetskvinnan Aurora Karamzin var Maries moster. Som nittonåring gifte sig Marie med Constantin Linder. Marie var kritisk till den exklusiva miljö hon levde och tyckte att många omkring sig var lättsinniga och fåfänga. Likt sin moster var Marie en kvinna med starkt engangemang, hon frågasatte och såg saker som "kunde rättas till". Under hungeråren 1868-1869 drev hon med sin man Constantin ett sjukhem och några år innan hade makarna Linder grundat den första folkskolan på Nääs. Marie gjorde även saker som fina damer ej bör göra. Halsa en ölflaska i allas åsyn t.ex. eller ve och fasa! hon ställde en ytterst olämplig vädjan till tsar Alexander II på en lantdagsbal i Helsingfors 1863. Hon hade tidigare vädjat om att få byta religion utan resultat, nu vädjade hon om att alla skulle få trosfrihet i Ryssland. En ytterst olämplig vädjan och dessutom av en kvinna. Med facit på hand fick landet sin religionsfrihetslag först år1905. Fyra barn fick Marie tillsammans med Constantin varav en dog i späd ålder. Äktenskapet var till en början lyckligt, men senare kom både älskare och sjukdom in i bilden så de sista åren i Maries liv kanske inte var så lyckliga. Marie dog ung, hon var bara kring 30 år och då hade hennes hälsa redan vacklat en längre tid.
Blickfång på utställningen. Klänning à la
1800-tal. (Har tillhört Agnes Elisabeth
Stenberg)
Så fina kakelugnar!
Dessa kakel från Marieberg.


Maries finporslin med monogram, införskaffat i
Stockholm. (Observera ölflaskan, se text ovan...)


Nybygge enligt gammal ritning.
En alldeles underbar park att strosa i!
 
Svartå slott med guidad tur samt guidad parkvandring rekommenderas varmt! Man omges av så mycket vackert, vare sig det är fråga om byggnadsarkitektur, möbler, kläder, husgeråd! Så fin kulturhistoria och en fläkt från en svunnen tid. Parken också alldeles otroligt vacker med många intressanta träd och annan växtlighet. Skulpturparken har i sommar även ställt ut Minna Äkkijyrkkäs  plåtkor. En intressant kontrast till den omgivande miljön.
Svartå slott





17 juni 2011

Röda bär och Marimekko


Tycker den är ganska söt, den nya skålen. Ska nog köpa ett par till. Passar in "i stilen" i vårt 50-tals hus.  Siirtolaispuutarha - mönstret är designat av Maija Louekari, marimekko, medan själva skålen är planerad av Sami Ruotsalainen(Siirtolaispuutarha =koloniträdgård).

På fotot de första inhemska jordgubbarna som vi åt i kväll.

 Maija Louekari

8 januari 2011

Finskt rågbröd - special



Idag blir det ett lite längre  Rågbröds-special med mycket bilder här i bloggen. Från mitt "hemmabageri"=). Det handlar om det surbröd som vi finländare är uppvuxna med. Det riktiga surbrödet alltså! Ja då menar jag inte att det är något fel på alla de goda surdegsrecept som man hittar bland dagens bloggare, bagare, proffs och amatörer men talar man surbröd med en finne så är det det här. Rågbröd med 100 % råg (ja om man bortser från nödåren förstås då en del av rågen kunde bytas ut mot bark).  


Receptet här nedan är från den 100-åriga boken som jag skrev om tidigare i veckan. Alltså ett mycket gammalt recept. Skriver receptet i sin helhet så som det beskrivs i boken men när jag själv bakade drog jag ner på satsen rejält. Lagade bara en sjättedel. D.v.s på 1/2 l vätska istället för 3 liter. Eller rättare sagt jag gjorde parallellt två st.1/2 l satser. Den ena med surdegsrot (som jag hade färdig) som grund, den andra med jäst (observera att den då ska stå i 2-3 dygn för att surna). Så det är ett långtidsprojekt. Mina 1/6 satser gav vardera 12 st rågknappar ca.12 cm i diameter, men om man vill kan man lika bra baka ut degen till stora runda bröd eller hålkakor.



Och blir man riktigt ivrig,  - slå upp en stång i taket och laga hålkakor för hela vintern;)! Blir betydligt billigare än att släpa hem brödet från affären. Förr i tiden användes torrt rågbröd även i s.k brödsoppa. Man blötlade rågbitar i vatten några timmar och lade det sedan att koka i samma vatten. Sedan passerade man genom en grov sil, avsmakade med lingonsaft socker och lite salt. Även plommon, russin eller äppelsylt kunde tillsättas. Brödsoppan serverades ljummen. (Brödsopps-fakta ur boken: Kasvisruokaa pulaaikanakin, L.Liukkonen, 1942). I R-C-Ks bok finns även beskrivning på s.k. "Jankki" där en liter mjölk eller vatten kokas, 1/2 hålkaka bryts i bitar och får koka med. 1 msk smör tillsätts och "jankkin" avsmakas med salt. Men de här låter kanske godare: Stek brödskivorna (sötsurt el.surt bröd) i smör på båda sidor, lägg upp på fat. Lägg över lingonmos och servera varma. Ja man skulle ju också kunna pröva att laga en "fattiga riddare" variant! Med ägg-mjölk, steka i smör servera med rårörda lingon.

 Reinilä-Calonius-Kranks recept på rågbrödet:

Surt bröd
3 msk jäst (el. litet surdeg)
3 ltr ljumt vatten 
3 1/2 kgr rågmjöl
5-6 msk salt
1msk kummin

Jästen upplöses i det ljumma vattnet och en del av mjölet iröres, varefter blandningen får stå på varmt ställe 2-3 dygn att surna. Kryddorna tillsättas och resten av mjölet iknådas. Då degen höjt sig till sin dubbla storlek, ältas den på bakbordet och bakas ut till avlånga eller runda bullar, vilka då de väl jäst upp, gräddas i god ugnsvärme omkring 3/4 - 1 timme. Av samma deg kan även hålkakor bakas men då bör degen göras betydligt lösare.

Det var receptet enligt boken. 

Jäst, vatten och hälften av rågmjölet.
(Lagade alltså bara en sjättedel 
av receptet ovan.) 



Glöm den för några dar...

(Ps. Observera den ärtgröna kastrullen! Ett loppisfynd: Seppo Mallat, 70-talet.)

Ca. 2  dygn senare påbörjades 
även surdegsrots-varianten
(hade alltså en surdegsrot) som
 matades med 1 dl vatten en dl 
rågmjöl och fick sedan stå 8-9 h
 innan 4 dl vatten, salt, kummin  
och resten av rågmjölet lades i.  

Jästvarianten smaksattes med  
 pomerans för att få mer variation.
I den tillades även 1 struken msk
salt  och resten av mjölet. Sen  fick
degarna jäsa 1 h (Eller kanske
kanske det var lite längre än så). 

Bakades ut.

Samtidigt in i ugnen. Efter halva
 tiden bytte plåtarna plats så de 
understa kom upp.

De mer mjöliga = jästvarianten 
blev lite högre och porösare.

Så gott, så gott..med lite smör!

Sönerna fick vara smakdomare. 
...och det är vatten som är i glasen;)
Vinnare blev...jästvarianten! Den andra 
var också god men tunnare och hårdare
 så jag skar upp dem, lät torka, de fick
bli rågskorpor. Goda rågskorpor
med kummin!Den med surdegsrot
och helt utan jäst. skall få en chans
till. Nästa försök får den lite 
längre tid på sig.


Inte våra bröd på denna bild... 
skådebröd fotograferade i ett hembygdsmuseum

"Aftonvarden var nyss fulländad i torpet. En lämning låg på det rymliga bordet ännu, kring stävan med kalja, stycken av hålkaksbröd och i koppar potäter och mujkor."  ur J.L Runebergs Älgskyttarne (1832)