Visar inlägg med etikett Skolmat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skolmat. Visa alla inlägg

17 mars 2018

Jobbtankar, Gastro 2018 och årets kock och servitör


Så länge de dagar då man glatt går till jobbet och känner passion för det man gör är betydligt fler än de dagar då man känner sig oinspirerad och yrkestrött, så länge ska man stanna kvar. Blir däremot de oinspirerade tröttsamma dagarna, dagar utan motivation, i majoritet då är det bäst att söka sig till något annat. Så tycker jag.

Jag jobbar i en låglönebransch utan "glamour" men jag gillar verkligen mitt jobb. Tillsvidare känner jag motivation. Ibland känns det ändå inte bra att vara i denna bransch t.ex när man läser detta  i tidningen:



Blir beklämd och frustrerad. Lågavlönade ska alltså gå ner i lön. Det här gäller denna gång kostservicepersonalen vid de skolkök som nu börjat ta mat från nya stora centralköket. Deras arbetsuppgifter har blivit lättare anser nån skrivbordskonsult och då ska också lönerna ner. Det känns som ett hån mot hela yrkeskåren. Får det gå till så? Vad säger facket? Ändå är det ett slitsamt och fysiskt tungt arbete de här människorna uträttar och lönerna har inte varit något att hurra för tidigare. Om de går ner i arbetstid förstår jag att lönen går ner men så är inte fallet nu.

Kostsservicearbetaren  där i skolköket vad kan hon göra för att kompensera sin reducerade lön? Ge upp? Byta bransch? Bita ihop och gå på tills hon stupar? (Skriver hon, inte "hen", för i det stora hela är just dessa skolköksarbetare just kvinnor i Finland)

Detta om detta. Det finns kockar och det finns kockar... och endel är mer tävlingsinriktade än andra:

Glad att se åtminstone en kvinna bland alla män i de här sammanhangen....

Var på Gastromässan i torsdags. Satt och kollade på semifinalen till Årets kock. På Gastro vimlade det av yrkesstolta kockar, servitörer och branschfolk som professionellt och med stolthet i blick trivdes som fiskar i vatten. Årets kock och årets servitör och sållades fram bland unga energiska människor som valt yrke. Ett yrke som garanterat ger jobb men man får slita hårt. Ett yrke som tillför en så mycket om man lär sig hantera stress och om man är plikttrogen, serviceminded och njuter av att fokusera på sitt, mitt i en omgivning som ofta kan upplevas som kaotisk. Vill du ha en acceptabel lön för mödan är det kvällsjobb och obekväma tider som gäller, långa dagar eller kanske ett jobb på sidan om. T.om "stjärnkockarna",  kändisarna, i branschen gör en massa på sidan om, ingen lever lyxliv med "bara en simpel kocklön".



Årets kock ja det blev  Kalle Tanner, (från Villa Störsvik i Sjundeå). Syns på bilden ovan längst till höger.  Årets servitör heter Noora Sipilä. Henne hittar man till vardags på restaurang Ora i Helsingfors. Hoppas de blir lyckliga  med sina yrkesval och att motivationen finns kvar ännu om många många år! Hoppas också att lönerna och villkoren blir bättre för alla som väljer kök och restauranger som arbetsplats och att man kan känna yrkesstolthet i framtidens kök. Det är trots allt bra yrken och en alldeles speciell atmosfär  ❤

Stort grattis till Kalle & Noora!

(Nästa Gastromässa i Helsingfors är år 2020.)








30 september 2017

Skolmat, svält och skördefest


Skördetider!


Det har debatterats och pratats livligt om skolmat hela veckan i Finland. Yle har satsat stort och radio, tv och sociala medier har varit inblandade. Inte en dag för sent. Eller alldeles för sent egentligen... nu då våra nya dyra "matfabriker" redan är byggda på många håll i landet. Cook and chill och kallberednig är framtidens melodi tyckte industrin. Hjärntvättning och övertalning av politiker följde och nu kommer de som svampar ur jorden de riktigt stora effektiva köken.

Jepp... ät nu upp bara och var tyst. Klaga inte! Det här är kostnadseffektivast och vi spar pengar tyckte "Herr Politik" ( i min serieblogg... redan för många år sen).

För nån vecka sedan dog en hemmaboende trött och dement åldring av svält i Finland. Detta trots att hemvården gjort regelbundna besök, men åldringen hade tackat nej till mat. Dag efter dag - tackat nej. Man ska respektera och lyssna på klienten. Vill hen inte ha mat kan man inte tvinga...
Men om den gamla är så trött, kanske dement, kanske inte förstår sitt bästa och bara vill vara i fred och tackar nej gång på gång. Ringer inga varningsklockor då?? Svårt att förstå.

Men till nåt trevligare: Vi har haft skördevecka på jobbet denna vecka. Potatisupptagning och skördefest. Dessutom hann jag på en "Kocka på" -kurs ordnad av Folkhälsan en eftermiddag. Vi har haft en matglad vecka med andra ord. Hur var din vecka?

Här ännu ett tips på en god fiskrätt till veckoslutet, favorit i repris: Rödingrullader med kallrökt lax

21 maj 2017

Å så lite "matnyheter" igen...



...finns det de som anser att det är omöjligt att ta in mull och till och med skal (!) i ett hypermodernt centralkök. Så om du råkar vara en potatisförädlare försök då förädla fram en potatis helt fri från mull och befriad från skal. Efterfrågan tycks finnas då de tydligen "glömde" bygga grovkök för sköljning och skalning. Vidare får man veta att köttbiffar, köttbullar, fiskbiffar och dylikt tas in som färdiga"komponenter", liksom nuggets och spenatplättar...




Kanske vi inte ska ha så stora fabriker  / lagerlokaler (de kan ju inte kallas kök!), om det blir så svårt att laga mat i dem? 

...säger en som kockar i mindre volymer och alltid kommer tala varmt om småkök nära matgästen. Småkök där mat kan lagas av råvaror och inte av industritillverkade "komponenter". Helt ärligt säg; är det verkligen industripampar, ingenjörer och tekniknissar som ska besluta hur maten skall lagas till barn, ungdomar, sjuka och åldringar? Vad tycker du?



22 mars 2017

...men varför Brasilianskt kött?


(Kon på bilden har inget med skandalen att göra)

Brasilianskt kött i skolorna? Hörde om skolor i Hyvinge där man haft brasilianskt kött i pyttipannan. Skandalköttet? Pyttipanna från Findus. Och då undrar man varför skolkök finns när maten tas färdig från Findusfabriker? Varför gör inte skolköken egen pytt? Pytt med inhemskt kött. Ur led är tiden.


5 mars 2017

Söndag med surdeg och sopsortering



Söndag och sol. En promenad i solen får inleda dagen. En runda på begravningsplatsen. Tittar till en speciell grav. Söndag och saknad.

Hemma igen: startar en surdeg som ska får sura till sig några dar. Kanske det får bli en pizza på surdeg i slutet av veckan. På jobbet bakade jag också med surdegsrot i veckan. Prövade med spelt denna gång. Lyckades helt o.k. Påbörjar man surdegen på en måndag  och matar den lite några dagar så kan man baka det godaste bröd innan veckan är slut. Det skulle alla skolkök/ daghemskök kunna göra. Tar inte alls mycket tid i anspråk. (Här hemma blev roten en spelt-råg-emmermix).

Övriga söndagssysslor: städat lite smått, tvättat, sorterat strumpor och sånt. Maken på jobb så det fick bli en hemmadag efter vår förmiddagspromenad. 

Vänder kompost, väcker sömndruckna stora daggmaskar med att köra ner vissna tulpaner, lökskal och äppelskrutt. Solstrålarna värmer. Komposten lite för sur och kräver strö. Städar hos Kanin och får torrare material att varva ned i komposten. Energin räcker till att fortsätta påbörjad källarstädning. Sorterar plast, metall, kartong skillt för sig. Bråte som samlats. Saker som ska bort. Plastinsamlingen har sent om sider börjat fungera här i stan. Nu finns det fler plastinsamlingsställen än tidigare. Det är bra! Hur man än försöker minimera plast är det ändå mystiskt hur mycket plastsopor som landar i en vanlig familj. Plastkrukor, flaskor, påsar, emballage...

I ugnen potatis, i grytan lamm. Bara två familjemedlemmar hemma så det kommer att räcka till dagarna två. Tänker på sopor och på komposter o plast medan jag planterar pelargonskotten som hunnit få långa rötter.


Hej då tulpaner! Den här gamla "jordglobskomposten" har funkat helt bra! Bara man några gånger i veckan rör om, och "matar den"  fryser den inte trots köldgrader.  Eller...nåja...2-3 veckor vid årsskiftet stod den ganska stilla och fungerande  mindre bra när det var som kallast men snabbt blev det liv i den igen när det blev varmare.

Komposter är bra att ha! Och bra att ha två så får den ena vila medan den andra används. Den andra kompostens mylla kommer att bli finaste "mat" till årets zuccinin. Den här måste vila snart.

Ännu ett varv ut i solen innan måltid. Måste ju ta en kompostbild till bloggen och solen den skiner än!=)

Vad gör ni en helt vanlig söndag?



25 oktober 2016

Culinary Team of Finland, matkultur och lite om skolmat


Nu börjar det nästan bli lite för spännande. Går väldigt bra för vårt kocklandslag i Erfurt  där Culinary Olympics går av stapeln som bäst.

En annan "matnyhet" : Resebyrån Lonley Planet listar Finland till det tredje mest intressanta landet att resa till år 2017 efter Kanada och Colombia. Almänna bastur, utebassänger och matkulturen i Helsingfors är bl.a sådant som lockar. Och månne inte naturen också! Vi har så vacker natur.

En "matnyhet" på hemmaplan är att det planerade jätteköket för offentlig måltid kommer att börja med kalltillredning. Tidigare var det tal om "cook and chill". Nu har man visst tänkt om och kommer till största delen kalltillreda. D.v.s det byggs ett dyrt stort "jättekök" där råvarorna till rätterna kommer att blandas i hop kalla. (Burr, vad kallt det skulle vara att jobba som "kock" där!) Sen körs det  ut till skolor och daghem för att där tillredas i ugnar... har  väldigt svårt att se fördelar, av varken "cook and chill" eller kalltillredning. Billigare än att ha egna kök med kockar i skolorna påstås det? Hm...min syn på matlagning ligger långt i från den synen som stadens beslutsfattare tycks ha då det fattat beslut om detta. En massa transporter hit och dit och många moment för något som kunde lagas på plats från början till slut. Dessutom: matlagning är ju inte bara att blanda ihop och värma upp!

Detta om detta...

Lycka till i Erfurt Kocklejonen! När ni tävlat klart kanske ni kunde ta er en titt på den offentliga måltiden, hitta på lite mer vettiga lösningar? Please!













4 september 2016

Malins glutenfria och en bok om skolmat




Två nya böcker till kokbokshyllan på jobbet. Ena köpt den andra har jag fått.

Bok nummer 1. Malins nya mat  Glutenfri mat för livsnjutare köpte jag då jag kommer ha en glutenfri liten matgäst på jobbet i år. Malin brukar ha bra recept i sin blogg så litar på att jag här hittar recept som jag kan ha användning av. Jag bakar rätt mycket på jobbet och det känns bra att även den glutenfria får hembakt ibland. Boken känns som ett bra val i djungeln av alla "glutenfriböcker" som utkommit de sista åren. Layouten får också ett extra plus. En klar och tydlig kokbok.Mycket tips på vad man kan ha i sitt glutenfria skafferi och Malins egna mjölblandningar som hon rekommenderar för olika ändamål. 

Malins nya mat  Glutenfri mat för livsnjutare  
Malin Båtmästar
utgiven på eget förlag MalinsFoodieliving kb
Andra upplagan 2015

Den andra boken, helt nyutkommen,  fick jag på seminariet jag var på för nån vecka sedan. School dining in Finland - Learning and Well-Being är titeln och den är skriven och sammanställd av Seija Lintukangas och  Päivi Palojoki. En bok om skolmaten som helhet. Tänk att en sådan bok inte skrivits tidigare! Språket är engelska och kan tänka mig att denna bok kan vara användbar då andra länder nyfiket undrar hur vårt system med skolmaten egentligen fungerar.

Finländska skolsystemet högaktas av mången runt om i världen. De fina Pisaresultaten har antagligen mycket att tacka skolmaten för var det någon utländsk gäst på seminariet som sa. Kanske det ligget något i det. Personligen anser jag att det finns endel saker och ting som kunde rättas till i skolmatssammanhang. Ja som t.ex den pågående boomen att man nu ska bygga nya stora jättekök istället för att ha mindre enheter eller helt egna kök i skolorna. Det känns totalt fel när man samtidigt talar så vackert om hur måltidspedagogik kommer lyftas fram allt mer i skolorna. Egna kök och skolträdgårdar skulle vara idealet om det verkligen är så att man vill att barnen ska få en bra inblick i matens väg. Ett system där barnen kunde vara mer involverade i måltiden skulle kräva närhet till kök och kökspersonal.
Boken innehåller rätt mycket arkivbilder av varierande kvalitet. Är inte så förtjust i bokens utformning Kanske man hade kunnat satsa lite mer på bildmaterialet och layouten. En ganska typisk "läromedelsbok". Ett lite fräschare och modernare grepp kanske. Men trots det ett stort plus för att det överhuvudtaget gjorts en bok om skolmat!

School dining in Finland - Learning and Well-Being
Seija Lintukangas och Päivi Palojoki
Edutaru
2016




11 november 2015

Skolmat anno 1965 och skolmat 2015




Lite historia. Skolmat för 50 år sedan. Mycket soppor, gröt och välling.

Skolmat i folkskolan, Helsingfors 1965

Måndag: Lingongröt med råg, mjölk och bröd
Tisdag: Risvälling, ost, kex
Onsdag: Ärtsoppa, mjölk, bröd'
Torsdag: Kålsoppa, mjölk, bröd
Fredag: Vetekrossvälling, ost, grahamssemla
Lördag: Grönsaksopppa. mjölk, bröd

Måndag: Lingongröt med råg, mjölk, bröd
Tisdag: Korvsoppa, mjölk, bröd
Onsdag: Ärtsoppa, mjölk, bröd
Torsdag: Risvälling, ost, kex
Fredag: Spenatsoppa, korv, grahamssemla
Lördag: Havregrynsgröt, mjölk, bröd

(fakta hittat i Helsingin Sanomat oktober 2015)


På den tiden hade skolorna sitt eget kök.  Idag är allt fler utan och maten produceras i stora enheter, fabriker. Fabriker som ska spotta ut mat i mängder och mätta upptill 10 000  (eller mer) barn och åldringar om dagen. Mat som ska lagas  en dag, ätas en annan. Mat som ska kylas ner, förvaras, köras omkring och packas upp för att sedan värmas och serveras och förhoppningsvis ätas. Så Finland idag 2015.

För femtio år sedan var kanske maten i sig mer spartansk än i dag men sättet att laga mat var på alla sätt mer acceptabelt. Säger en som alltid kommer att tala varmt om småkök nära matgästen.








12 oktober 2015

Grötfunderingar och en pizza - och nästan helt ekologiskt




En gång i månaden har vi gröt som lunch på jobbet. Den dagen blir mellanmålet "lite matigare"  än vanligt t.ex pizza. Gröt som lunch är allmänt här i Finland och största delen av barnen gillar verkligen gröt och tar gärna till. Vi har en gammal gröttradition som hänger kvar sedan långt tillbaka. Fråga en lite äldre generation, de som var med i "skolmatens begynnelse", vad de har för skolmatsminnen och de flesta drar sig till minnes att gröt då upprepade sig som lunch flera gånger i veckan. Gröt var också det familjerna åt i parti och minut under kriget och under nödåren. Ibland med lite fläsksvål på en brödbit till, ibland en råggröt med lingonsylt eller om man hade tur fick man gröt med ett rejält "smöröga". Jämför man mattraditioner med övriga länder i norden har gröt faktiskt spelat en väldigt stor roll i kosthållet här i vårt land. Gröt var det som fanns då allt annat "var på krita". Och än idag är grötlunch här en helt accepterad rätt  vilket inte verkar vara fallet t.ex i Sverige. (Rätta mig gärna om jag har fel!) Nej, gröt äts där som lunch på sin höjd vid jul i skolorna, och då givetvis risgrynsgröt. Tycker det är lite synd faktiskt, för korngryns-, råg-, spelt-, mannagrynsgröt är enligt mig bra mättande mat! Tillsammans med mjölk, en smörgås eller rispirog med äggsmör och kanske rotsaker/  frukt till håller man sig mätt länge.

Till gröten som senaste gång blev en speltgröt serverades blåbär och ekomjölk. Blåbärs"sylten" brukar jag laga av att blanda  3/4 halvtinade blåbär med 1/4 god hallonsylt. Tycker det blir tillräckligt sötma så och blåbärsmaken är ändå dominerande. Till gröten brukar vi ha limpa eller rispiroger till, kokt ägg eller äggsmör och kanske gurka och paprika. Som mellanmål senaste grötdag: pizza. En vegetarisk pizza med grovt riven zuccini, paprika, fetaost och emmenthalost, timjan och oregano.

Det ekologiska under denna gröt/pizzadag var: speltflingorna, äggen, paprikan, zuccinin, tomatsåsen till pizzan, mjölet till pizzadegen och mjölken. Riktigt så här mycket ekologiska råvaror har vi inte alla dagar, vanligtvis brukar ungefär 3-4 produkter vara eko under en dag. Vi får varannan vecka en leverans av ekologiska frukter och grönsaker, däremellan blir det vad det blir från "vanliga" tukkun/grossisten som inte har så brett utbud av ekologiskt. För att få kalla en maträtt ekologisk bör 92% av råvarorna vara ekologiska. Så får väl kalla de här lunch/mellanmålsrätterna "nästan ekologiska" då.

Läs mer om gröt och hitta goda grötrecept under etiketten "gröt" i denna blogg.




18 april 2015

Kalakukko på burk, skolmat och stjärnkrogar


Hittade en burk med "modern kalakukko" i affären, med lax och bacon. Köpte. Tänkte testa om den kan vara bra att ha som utflyktsmat ifall vi drar iväg och ser på "arktikan". De börjar anlända nu fågelsträcken. Jovisst, kan man äta mat på burk någongång ...tycker åtminstone jag.

Håkan, skolkocken, funderar på skolmat i sin blogg. Om villkoren i dagens skolkök och vad som förväntas av en då man jobbar under tidspress. Hittas här. En bra text! Lika aktuellt här på andra sidan Bottenviken. Här på orten har lokalservice igen dragit ner på personal. Nu är det fjorton årsverken mindre på kost- och städsidan sedan året innan. Man undrar hur länge kan de fortsätta dra ner på dem som jobbar i köken? Effektivitet och inbesparningar som inte leder till annat än utbrändhet och förlorad yrkesstolthet. Proportionerna kockar/ antal gäster är så snedvridet i dagens storkök. Med en alldeles för liten personalstyrka är det inte konstigt att det blivit allt mer hel- o halvfabrikat.

. Under påsken såg jag dokumentären "Hunger" på tv om den svenska stjärnkrogen Frantzén/Lindeberg, numera Frantzén (Filmen hittas ännu på stv play) Kockarna där uppgick till 11-12 då matgästernas antal var sammanlagt 17 (jämför då antal kockar i skolkök/ matgäster..., men nej man kan inte alls jämföra...)  I en annan film jag sett tidigare från stjärnkrogen Noma verkade det också vara väldigt trångt på kökssidan. Där satt en massa kockar runt ett bord och petade blad från timjankvistar. Ett och ett... Hur känns det månne att jobba bland så många kockar på en stjärnkrog? Finns det verkligen arbetsuppgifter till alla, de ha  ju ändå inte såå många kunder per kväll. Och blir där inte lite väl trångt kring timjanbordet och vid spisarna? Får man komma fram med sina egna ideér eller är det "stjärnan" själv som styr o ställer? Får man ens vettigt betalt för sitt jobb eller gör man ett "slavjobb" för en fin merit på pappret?

Går du och överväger att bli kock vare sig skolkock eller stjärnkock eller "helt vanlig resturangkock" fundera då om... skulle jag ha lust att säga. Det ÄR ett slitgöra och egentligen ett riktigt oglamoröst jobb trots man kan få en annan uppfattning via tvprogram och tjusiga reportage.

Men konstigt nog känns det ändå ofta som att mitt yrkesval blev helt rätt, kanske för att jag är en arbetsmyra... och livet ska kanske inte vara en dans på rosor?

.Här hittas recept på kalakukko om ni själva vill  laga.



23 mars 2014

Gastro Helsinki 2014/ Bland kaffemästare, rödbetor och skolmat


 Paul Svensson på Gastro.

Den svenske kocken Paul Svensson som om en månad ska gästkocka på Kai Kallios restaurang Bistro Sinne i Borgå bjöd på smakprover under mässan. Rödbetskakan med karamelliserade rödbetor och en glass på färskost var fräsch och riktigt god! Men "Blomkål på tre sätt" var tyvärr  för salt i mitt tycke. Tycker det är synd om saltsmaken blir den dominerande då ändå blomkålen i sig har sin alldeles egna goda smak. 


Rödbeta i huvudrollen. Gott!!!



Cup tasting -  SM 2014

Följde också med finska mästerskapet i kaffesmakning, "Cup Tasting - 2014". Och vinnaren Panu Reinikainen verkade minst lika överaskad som publiken då det visade sig att han hade alla rätt! Kan tilläggas att han till vardags jobbar som kock och visste inte förrän kvällen innan att han skulle ställa upp i tävlingen då han ersatte en som fått förhinder.

...and the winner is....

På fredagen utsågs  även Årets bästa skolkök i Finland. Vinnare i år blev Söderkulla skola i Sibbo. Vinnarlaget hade lagat morotssoppa med råg- och havresemla, broilerklubbor med klyftpotatis och en vegetarisk risotto. Broilerrätten med klyftpotatisen och soppan med det nybakta brödet såg riktigt gott ut! Vad grönsaksrisotton innehöll blev jag inte på det klara med. Quorn? Eller tofu? Skulle då hellre ha använt svamp eller bönor och goda grönsaker. (Har svårt att förstå mig på Quorn...)  



23 januari 2014

Islykta, vildmat och riatorkad råg




-Ta daa! Så fin lykta det blev av den gamla kakformen. Vattnet frös till is under dagen och ikväll brinner lyktan på vår gård. Äntligen har vi fått bitande kyla och vintervackert, ja så som det ska vara i januari!

-Köksmästare Sami Tallberg talade varmt om vildmat på  matglädjeseminariet i Kellohalli i november. Här hittade jag en artikel om Vildmat på försök i svenska skolor. Kanske gemensamma nordiska vildmatsveckor vore något för framtiden?

-Lite av mjölfavoriten riatorkad råg hamnade i dag i en råg-pizzabotten. Lagade pizza till barnens förtjusning. Ska pröva laga en surdeg också av rågen inom kort. Det doftar faktiskt riktigt mycket rök om det mjölet!





10 oktober 2013

Cook and chill - är det det vi vill?


Centralisering, kostnadseffektivitet och personalnedskärning

är ord som rimmar illa med kvalitet, smak och nära.
 Det är också ord som rimmar illa med yrkesstolthet och ork i arbetslivet.

Det handlar än en gång om skolmat, om planerat jättekomplex. Mat som  fabriksmässigt ska lagas långt från matgästen av människor som borde ha mer inspirerande jobb, som borde få ta mer ansvar och få friare händer. Kockar som borde möta matgästen. Människor som kunde skapa bättre måltider. Måltider med kvalitet, med smak och dofter nära gästen. Men se det passar inte industrin, för deras produkter är ypperliga för just cook and chill - och offentlig måltid är stor business.

Ställer frågan: Finland, Cook and chill - är det det vi vill?




Funderar över matpolitiken på lokalt plan och läser om storsatsning på offentlig måltid på annat håll, om andra tankar i ett annat land. Sverige.

-Hur tänker de på Gotland? 

... och helt i en klass för sig är förstås Carolas eko 




18 mars 2013

Nordiska smaker på dagis


Får era barn smaka på nordiska råvaror denna vecka? Hoppas det! Den här veckan är nämligen nordisk skolmatsvecka. På dagis äter vi denna vecka:

Måndag Spenatlasagne, salladsfat
mellanmål: blåbärskvarg och skorpor

Tisdag Rödbetsbiffar, gräddfilssås, speltris, sallad
mellanmål: rågbröd med pålägg  + mjölk

Onsdag Grönsakssoppa, frukt + barnens bakade bullar 
mellanmål: vispgröt med lingon och vinbär

Torsdag Kållåda med lingonsylt, salladsfat 
mellanmål: Nordisk pizza (med bl.a frysens sista trattkantareller) 

Fredag Rotsaksgryta, potatis, salladsfat
mellanmål:  frukt m.m 

Och som vanligt grötfrukost på morgonen.

5 mars 2013

Arzak kan - du kan också!


På fredag är det internationella kvinnodagen. Inför den, ett blogginlägg  till kvinnor om kvinnor i kockvärlden.

Läste en intressant artikel i Sverige- det nya matlandets blogg (Som bjuder på en matnyhet varje dag under hela 2013).

Minns några episoder från min studietid då stekbordet  och biffarna hade hög status medan kallskänken och grönsakssidan lågprioriterades av de manliga kockstuderandena. Skulle man jobba ihop med killarna fick man armbåga sig fram och mopsa upp sig litegrann om man ville stå vid stekbordet, vilket inte alla gånger var så lätt. Tror  det är en lite annorlunda syn på råvarorna idag, åtminstone i  de s.k."fine-dining" restaurangerna där  alltmer "petigare handarbete" med råvaror krävs. Och grönsaker och rotsaker börjat uppskattas alltmer. Rotsellerin har fått biffstatus=)!

I "de stora tävlingarna" inom restaurangbranschen råder det  manlig dominans. Någon enstaka kvinna kan ibland få fokuset på sig. Bland de (få) kvinnliga toppkockarna i världen är  spanska Elena Arzak den kändaste. Hon öppnar för övrigt med sin far och några andra en ny restaurang i London nu i dagarna (på kvinnodagen!), Läs mer här!

Skolkök då? Tycker mig ha märkt att fler manliga kockar börjat hitta in i skolkök, eller så är det bara så att de gör mer väsen av sig (gör intervjuer, bloggar o dyl.). Detta gäller alltså Sverige, här i Finland är andelen karlar i skolkök inte många procent. Vanligtvis är det fråga om f.d restaurangkockar som sadlat om och vill ha bekvämare arbetstider.

Och hur är könsfördelningen i matklubben jag drar för skolbarn... jo faktum är att i vårens klubb har 75% varit pojkar! Var är ni flickor? - Kom, ni också!!! Vem vet, det kanske bor en liten Arzak i er!


22 januari 2013

Mattant, kock eller kökshjälte?


I den svenska tidningen Kommunalarbetaren, en artikel om vad personer som jobbar i skolkök borde kallas.
Skolkocken Håkan bloggar om samma artikel och själv hade jag lite funderingar om just det för något år sen här i bloggen under rubriken: Köksa, kokerska eller mattant. Jag kallar mig kock, vilket jag tycker att alla som har den utbildningen bör kalla sig. Eller kanske vi borde lyssna på Karolina och kalla oss  Kökshjältar. (Här i Finland kallas man ruokapalveluntyöntekiläinen, kostservicearbetare, vare sig man har kockutbildning eller inte i bagaget). Fram med yrkestolta kockar tycker jag!

10 januari 2013

Nyheter från "matvärlden"


Lite  goda nyheter från "matvärlden".

-I Finland ska den ekologiska odlingen öka från nuvarande 13% till 20% . D.v.s 1/5 av den totala odlingsarealen skall vara ekologisk år 2020. Samtidigt kommer  lokala råvaror lyftas fram i allt större utsträckning.

-Jord- och skogsbruksministeriet funderar på att byta namn! Senare i vår fattas beslut om ministeriet i framtiden istället skall heta Mat- och naturresursministeriet (Ruoka- ja luonnonvaraministeriö). Till strategin hör att mat- och naturresursfrågor kommer att prioriteras i större utsträckning än tidigare. Att trygga inhemsk matproduktion hör till det viktigaste frågorna.

- Vecka 12 är utlyst till "nordisk skolmatsvecka", då är det nordisk mat som gäller inom offentlig måltid för våra barn och unga i hela norden.

- 17.2 hålls följande "Restaurant Day". Initiativet som startade i Finland för två år sen sprider sig globalt. Vem som helst får öppna restaurang för en dag. Så... engagera era barn eller er själva i  matglatt arbete!=)

Kom på mig själv att ha läst Finlands största dagstidning  Helsingin Sanomat (Hesari), från första sidan till sista i dagarna tre! En tidning som i veckan fick förnyat format, från att ha varit en megastor tidning är den nu en tabloid. Mycket bättre så! Torsdagens matsidor "Ruokatorstai" kanske inte riktigt lika tjusiga som de var i det stora formatet, men man vänjer sig. I dagens nummer var temat musslor och räkor och sen fanns det en test på olika apelsinjuicer och en artikel om  antikexpert Bernt Morelius och köksantikviteter.

Här hemma blev det ärtsoppa till middag.



27 september 2012

Mangold- och zucciniplättar


Matiga plättar med mangold och zuccini åt vi häromdagen till middag. Serverades med  gräddfil och lingonsylt samt som tillägg en fetaostsallad. I trädgårdslandet hittades ännu några zuccinin och mangolden ja den är som allra finast just nu.
Laga en vanlig plättsmet  (för 4 pers.) men ha i lite mer mjöl än vanligt då zuccinin är så vätskefylld. Riv zuccini på grova sidan av rivjärnet (ett par dl) Strimla mangolden (en rejäl näve). I plättsmeten la jag ännu med en rågad matsked nyponmjöl för att få dem lite syrligare. Stek i plättlägg, ät och njut.

På tal om plättar, nu hittas igen spenatplättar på stans skolors meny. De togs bort ett tag då en förälder frågasatte deras innehåll: 20 olika ingredienser i de fabriksgjorda plättrna!! Nu när de gjort come back är ingredienserna åtta . Tyvärr hittar man ännu härdade fetter i dem.

16 september 2012

Skolmatsoperationer


Förra veckan var jag en kväll på Operation skolmats slutseminarium i Borgå. Lyssnade på Björn Helsing och på Pierre Hanell. Björn berättade om projektet Operation Skolmat som nu lägger punkt, men som förhoppningsvis gett inspiration till många. Den svenske kocken och matforskaren Pierre Hanell  har jobbat mycket med skolmatsfrågor i Södertälje. Att skolkök kan se väldigt olika ut i olika kommuner kommer man inte i från, vare sig det gäller skolkök i Finland eller skolkök i Sverige. I Södertälje har man infört en hel del förbättringar de senaste åren. Ja som att t.ex slopa de stora centralköken och istället börjat laga maten på plats! Härdade fetter finns inte längre i Södertäljebarnens skolmat och man försöker laga så mycket mat som möjligt från grunden med säsongsråvaror. Låter som ljuv musik i mina öron.

I Södertälje har man nyanställt kockar till skolköken. "En yrkesman kostar mer men han jobbar för två! Han har ett helt annat kunnande  också i logistik och han kan göra mat av resterna så det knappt blir nåt svinn..." Pierre Hanell
Enligt Pierre har förändringarna inte ökat utgifterna, de kör med samma budget som innan.

Andra nyheter från skolmatsvärlden:
- I senaste nummer av den finska tidningen Aromi läste jag att man i Malmö kommer att slopa det stora centralköket, Kronetorpsköket(10 000 portioner/ dag) och istället satsa på mindre enheter. Så bra!

....i samma tidning ett reportage om  Pargas i södra Finland som gått i hop med  Houtskär, Iniö, Korpo och Nagu. Där har man i skolkökssammanhang satsat på "cook and chill" och "tänker stort" d.v.s det system som man i Sverige alltmer börjat frågasätta... så olika kan man tänka.







12 januari 2012

Fler karlar i skolköken

Kanske det skulle bli andra bullar då?
Viltköttbullar t.ex.
 Läs här om  Team Swedish School Restaurants som ska tävla i Mat-OS i tyska Erfurt i oktober.