1 mars 2014

En pizza Berlusconi tack!


klicka på bilden för förstoring


Det var en gång för länge sedan. En hel liten evighet sedan, innan barnen gjorde entré. Vi skulle ut och "äta fint" hade vi bestämt för vi hade visst nån årsdag att fira. Bestämde oss för att ta en skärgårdfärja till en "finrestaurang" ute i skärgården. När vi kom fram kollade vi menyn. Priserna var hisnande ur en fattig "snuttjobbares" och en ännu fattigare studerandes perspektiv så vi beslöt att skippa förrätten och gå direkt på huvudrätten och sen ta nån efterrätt. Lax med kantareller! -Ja det lät så gott! Sen väntade vi och väntade vi och klockan den gick... men den som väntar på något gott brukar ha tålamod. Och så kommer då äntligen maten framför oss. En pytteliten laxkub med två-tre ytterst små kantarellbitar , tja kanske det fanns ett litet ensamt potatisflarn där bredvid också samt en tunn strimma sås. Två munsbitar ungefär så var det avklarat. Vi tittade på varandra medan våra magar kurrade våldsamt och skrek efter mer. Jaha det här var antagligen ett ställe man borde äta tio rätter minst för att bli mätt. Men det hade vi aldrig i världen råd med. Skulle vi nu ta och beställa efterrätt? Skulle den då vara lika pytteliten? Här satt vi långt ute i skärgården med kurrande magar och det enda som bjöds var mikroskopiskt små portioner till ett gastronomiskt pris. Nej för sjutton... en kopp kaffe fick det ännu bli men sen betalade vi och tackade för oss. Inväntade returfärjan och  åkte sen tillbaks till stan. Hur kvällen slutade?

Jo med en god stor pizza i vårt hemkvarter och jag tyckte jag aldrig ätit godare pizza.

 En av våra pizzakedjor här i landet har en populär pizza som fått namnet "Berlusconi". Den tillkom för ett antal år sedan (som protest?) efter att Herr B hade talat så negativt om vår finska matkultur. Pizza Berlusconi innehåller: tomatsås, rökt ren, rödlök, kantareller och ost. Den är god men lagar man hemma med samma ingredienser blir det ännu godare. Istället för ren brukar jag ibland ta  rökt oxkött (lite billigare än ren), och så gärna lite mer kantareller än vad köpepizzan brukar ha (eller variera med Karl-Johansvamp). Misstänker dessutom att pizzakedjans kantareller är  kantareller från "långtbortistan" på burk (kolla affärens burksvamp, ofta är den från kina!). Den hemlagade varianten toppas sen med mycket  ruccola eller färsk fintstrimlad grönkål  när den tas ur ugnen. Det är pizza det!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar