(eller en kocks försvarstal)
- Om jag är köksa, kokerska eller mattant? Ingetdera. Jag är faktiskt kock även om mina matgäster är mycket unga.
-Vad är det för fel på köksa?
-Jo rent utsagt låter hela ordet "tassigt" (finlandssvenskt ord för galet eller tokigt). Ja menar lägg bara till ett litet x så låter det som om du vore en köks sax!
-Kokerska då, varför inte kokerska?
-Vadå kokerska? Då kan man lika bra kalla mig skalerska, stekerska, varubeställerska, matsedelsplanererska, diskerska eller vaför inte mixerska jag mixar ganska mycket jag...
-Nå kökstant eller mattant då?
-Jag känner mig inte speciellt "tantig" (men du börjar låta "töntig"...) Föresten protesterar min inneboende feminist i mig när du vill kalla mig något så könsbestämt. Med husmor är det föresten samma sak. Nej kalla mig kock helt enkelt. Det är könsneutralt och det är den utbildning jag har. Det är kockens jobb jag utför. Alla i ett kök förekommande sysslor. Planerar, funderar, arrangerar, organiserar ja och dessutom lagar jag mat. Lagar mat från grunden. Det enda som skiljer sig från tiden vid restaurang är egentligen bara arbetstiderna...tja kanske något enklare råvaror och också mina matgästers ringa ålder. Men annars är det samma saker jag gör. Observera att jag kallar barnen matgäster inte ungar, dagisbarn eller snorungar. Jag har snappat upp att skolköksgurun Carola Magnusson där borta i Sverige kallar barnen för gäster och det gör jag med. Ömsesidig respekt ska det vara!
Varför ska det egentligen vara mindre glamour och "coolt" att jobba med mat för barn än med mat för vuxna?
Är ändå inte barn det finaste vi har???
Hur höja statusen i yrket? Högre lön, mer ansvar och utmaningar för alla i denna lågavlönade kvinnodominerande bransch vore kanske något att ta fasta på.
Den allmänna yrkesbenämmningen i dagens skol och daghemskök i Finland är idag "ruokapalveluntyöntekiläinen" , kostservicearbetare. Ett tråkigt ord så det förslår. Med det lockar man inte nya arbetstagare som måste ta över nu när de stora åldersklasserna går i pension...
Så långt Moa. Jag instämmer med henne i allt och vill passa på att påpeka att jag själv är fullkomligt nöjd med mitt nuvarande jobb där jag är KOCK=)
4 kommentarer:
Ett försvarstal som slår ut all konkurans med en sådan slagkraft att till och med det mest hugade motståndare till titlar kastas av stolen. vackert försvarstal.
Håller med! Det är ni som skapar grunden för barnens känsla och förhållande till mat för resten av deras liv; så visst förtjänar ni en mer respektfull titel, eller ska vi säga minst likadan som oss fisförnäma a´la carte kockar ^^ Jag ska minsann börja kalla mig för kokerska för att jämna ut begreppen ;)
Bra skrivet!
Tackar:)
Men egentligen spelar inte titlar någon roll. Huvudsaken att man kan stå bakom det man gör. Och just det kan vara ganska svårt sedan centraliseringen av skol/dagisköken. Där på gräsrotsnivå har man inte mycket att säga till om. En yrkesgrupp som blivit starkt reducerad och vars arbetsuppgifter har förändras ganska radikalt. Steget till privata sektorn var min räddning. Tyvärr är det få förunnat...
Skicka en kommentar