Lyssnar på Lisa Nilsson, Ord. En så fin låt...
"Vet inte för vem jag skriver det är bara ord..."
Hon uppträdde visst vid Verdens Ende bara någon vecka efter att vi var där med familjen 2008. Sagolikt vacker plats! Speciellt vid solnedgången.
"Vet inte för vem jag skriver det är bara ord..."
Hon uppträdde visst vid Verdens Ende bara någon vecka efter att vi var där med familjen 2008. Sagolikt vacker plats! Speciellt vid solnedgången.
Från ord till ideér...
Läste i dagens Husis en intervju med den i Sverige bosatta finländska författaren Miika Nousiainen. Han skrev något jag också tänkt på. Hur hans ideér föds när han utför någonting monotont. De bästa ideérna kommer inte när han sitter framför datorn utan när han är ute och springer, dammsuger eller diskar... Precis! Jag har märkt att när jag står och skalar potatis! DÅ händer det något i skallen. Medan händerna arbetar kan vad som helst ploppa upp=) Och samma sak om jag står och diskar eller de dagar jag går till fots till jobbet. Tror hjärnan är funtad så att den måste få komma i ro innan ideérna börjar flöda...
2 kommentarer:
Hej igen, kände genast igen bilden från värdens ende, dit är vi flera gånger i året, det tar ca 2 timmar att åka bil dit från Oslo. Där brukar vi besöka några bekanta och allmänt njuta av solen och havsbrisen. Lokala färska räkor och pilgrimsmusslor är ortens specialitet, dessutom världens godaste.
Äsch då! Då missade jag världens godaste räkor och pilgrimsmusslor då... man borde alltid ta reda på lokala specialiteter innan man kommer till en ny plats. Vi hade ätit på ditvägen i en stad jag inte just nu minns namnet på...
(En härligt fisksoppa med saffransmak förövrigt). Så det blev bara kaffe och dopp där på klipporna. Och dopp i "lagunerna".
Skicka en kommentar