Villes barndomsrätt

"...det var stora tunna pannkakor med hackad stekt skinka och potatis radvis lagda mellan fyra rader av de tunna pipiga bruna stora plättarna eller pannkakorna. Den rätten var vi alla så förtjusta i och berömde mammas skicklighet och goda smak. Pappa smålog och korkade upp ölet..." Ville Vallgren

Prövade för ett tag sedan Villes barndomsrätt ...och visst smakade det! Om jag inte redan visste från förut att de åt mycket grönsaker, bär och frukter  familjen Vallgren skulle jag säkert ha tyckt att något saknades men jag antar att de fortsatte med någon vitaminrik efterrätt. Bär och frukter är nämligen den allra bästa avslutningen på en god middag enligt Ville.

Efter senaste biblioteksbesök kom jag hem  med en för mig "ny" Ville-bok. Boken Guldranden utgiven av Holger Schildts förlagsaktiebolag 1920. Inte  en matbok denna gång men ändå en ljuvlig liten bok av en skarpsynt man. Där är Parisminnen, brevväxlingar mellan bl.a Carl Larsson och Ville, ett helt kapitel tillägnat kvinnan, som han förövrigt påstår att "är mannens ära och krona", och slutligen lite tvi vale över förbudslagen som Ville hatade som pesten. "Så länge förbudslagen existerar, har jag stor motvilja att komma till Finland." Så inte underligt att han trivdes så bra i Frankrike.

Vivi och Villes grav. På Borgå begravningsplats vimlar det av kulturhistoria. Namn på personer som gjort skillnad. De som format vårt land. Råkade ha kameran med. Solen strålade på den ihopkrupna ängeln när jag gick förbi. Ja det är han som gjort sitt eget gravmonument.

Lite märkligt föresten att namnet skrivs med dubbel W på stenen. Ville var född Carl Vilhelm Wallgren men ändrade i vuxen ålder sitt namn till Ville Vallgren. Ändå står det Wallgren Ville på stenen... förövrigt borde de, av tiden, utsuddade årtalen förnyas.