Kottar & Westö

Nu har jag börjat odla kottar;-) Sen när de vuxit till sig ska jag pilla ut frön och lägga i en pesto;-).

Det var svärmor som gav krukan. Hon hade tuperat sin bergstall och tyckte det var synd att kasta bort de näpna toppskotten. Och så hade hon lagt dem i en kruka och gav dem till mig.

Som om hon hade anat att jag jagar barrträdsfrön... läser hon min blogg?

Huset tomt på folk... mannen bortrest och barnen skickade jag på grönbete.

Men jag har Kjell Westö som väntar på mig så...

ja jag menar boken förstås! Gå inte ensam ut i natten.

Förstår bara inte vad han tänkte på när han skrev boken. Inte på mina handleder åtminstone. Den är tjock och tung som synden. 560 sidor...och man läser och läser men den tar aldrig slut.

Han måtte verkligen gilla att skriva den mannen. Men visst är han bra och Helsingfors kan han.

Så det blir nog lite Westö ikväll.