Barn och restaurang

Sre, Befrämjandet för finländsk matkultur, gjorde senaste år en undersökning om barnfamiljers inställning till restauranger och restaurangkultur. 500 familjer med barn i åldern 0-12 år och över 250 restaurang- ägare/chefer utfrågades.

Vad kom man fram till? Går barnfamiljerna på restaurang?

De främsta orsakerna till att man går på restaurang tillsammans med sina barn är följande:

a) Man är på resa.

b) Man är "ifarten" och vill snabbt få någonting i sig (Vilket ofta leder till att familjerna uppsöker snabbmatsställen)

Lägst på listan över orsaker kom den att man vill lära barnen restaurangkultur . Därtill kan nämnas att av dessa familjer ansåg majoriteten att familjer som går på "fin restaurang" är slösaktig och/eller rik.

Hm...

Jag känner mig varken slösaktig eller särdeles förmögen ändå går vi nu och då ut och äter hela familjen på "riktig" restaurang. Orsak: vill lära dem restaurangkultur och att de lär sig uppskatta god vällagad mat. Det är igen en fråga om PRIORITERING. Man kan lämna två eller tre snabbmatsbesök emellan och i stället satsa på ett ordentligt. Man kan lämna någonting "onödigt" oköpt, man kan se restaurangbesöket som kvalitetstid, som "en programpunkt", någonting som är värt att satsa på. Hela familjen möts avslappnad över god mat i en trevlig miljö, ett avbrott i vardagen.

Restaurangmaten då? Hur ser restaurangerna på barn? Har de bara knackkorv, köttbullar, nuggets och en panerad fisk på barnens meny?

Kom ihåg att du som kund/gäst alltid kan frågasätta och komma med önskemål. En bra restaurang som är mån om sina kunder är medgörlig.

En av våra söner var inte gammal när han en gång satte sig på tvären när vi läste upp alternativen från barnmenyn. "Nej! Jag vill ha samma som ni!!! "Vi hade talat om att ta gös med duchessepotatis... O.k, en fråga till hovmästaren om det gick för sig att få en identisk men mindre portion (och såsen i en skål bredvid , ifall den inte skulle falla honom i smaken). Det gick utmärkt. Gossen åt bra och var nöjd. Gös och "fina potatisrosor" är gott, tyckte han och fick medhåll av oss.

Nu i sommar var vi en kväll ute och åt med barnen och några gäster. Vi valde restaurangens sommarmeny: Ceasarsallad, Oxfilé med madeirasås och klyftpotatis/alternativ lax, kantarellsås och potatismos och som efterrätt Cremé Brulee. Äldsta barnet äter numera som en vuxen men den yngre däremot tog en grönsallad som förätt, tog lövbiff och klyftpotatis som huvudrätt och efterrätten fick bli en glassboll.

Tre rätter precis som vi, lika fint glas som oss vuxna. Han njöt. Och jag njöt! Jag njöt av att se hans ivriga och utforskande blickar, hur han nogrannt registrerade hovmästarens minsta lilla rörelse. Restauranger behöver inte vara utrustade med bollhav och dataskärmar där man kan "placera" sina avkommor. Det är konstigt egentligen hur lite man tar i beaktande barns behov. "Snabbt mat i magen sen kan du leka i bollhavet - medan mamma och pappa äter"-principen har många anammat... Hm...istället för att med gott exempel låta barnet ta del i njutningen av att sitta och småprata, äta, umgås. Lyssna på sitt barn. Behöver jag säga att jag är smått allergisk för stressiga snabbmatsställen? Ibland kan man inte undvika dem men kan jag så gör jag det.

Fina "kvalitetsrestauranger" är inte bara vuxnas revir! Om barn är det bästa vi har kan vi väl även unna dem "det bästa", åtminstone någongång ibland...

Barnen är restaurangernas framtida gäster. Lär vi inte dem restaurangkultur kan de (restaurangerna) lägga lapp på luckan. Och kön till snabbmatställena bara växer...

Oj jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om mat och matkultur. Framförallt om barn & matkultur. Men orkar någon läsa? Bäst att lägga punkt. (för stunden;)

Måste ännu bara nämna Jamie Oliver... Scandichotellens restauranger har anlitat Jamie vid planerandet av barnmenyerna. Vi har haft möjlighet att pröva på dessa (på Scandic i Oslo, Örebro och Tammerfors) under de senaste åren. Utmärkt Jamie! Han har tagit fasta på att barn gillar att plocka åt sig. Många skålar, mycket färger. Nyttig mat kan läggas fram lockande. Får barnet själv komponera sin tallrik är den sedan mycket intressant. Och barnet och den lilla barnmagen mår bra:) = Matglädje som bäst.