9 september 2010

"Femton gastar...


... i dödmans kista, hej å hå och en flaska rom", sjöng Pippi Långstrump.

Utan det viktiga c-vitaminet hamnar man lätt i kistan. Detta var vad som hände de unga sjömännen som i början av förra seklet fick sin sista vila på en liten gravplats i utkanten av Longyearbyen på Svalbard.  
Där står de, de vita träkorsen av gammalt datum. Tittar man närmare ser man att det är skandinaviska mansnamn och det är inga oldboys som dött, nej flera är inte ens tjugo fyllda. Hade de här grabbarna vetat att lavarna på dessa nordliga öar skulle kunnat ha räddat deras liv, ja då hade de säkert kastat ankar och gått ut för att samla lav. Lavar är nämligen  rika på c-vitamin. Dock bör man komma ihåg att avluta dem först då de innehåller lavsyra som varken är gott eller vidare hälsosamt. Åandrasidan c-vitaminet hittar man i så mycket annat så kanske vi kan låta renarna ha sin lav. Men de där sjömännen...de hade behövt den!

... det är lite dimmigt och småkyligt på den gamla gravplatsen. Jag ryser både av vädret och av guidens berättelse om  dessa unga män som dog alldeles för tidigt i skjörbjugg. Idag vet vi bättre. Vi vet att c-vitaminet behövs till både till vardags och på långa seglatser. Varje dag i passlig dos. Så ät mångsidigt!
(Resminne, Svalbard 1990)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Islandslav 

4 kommentarer:

Christian Tikkanen sa...

Om jag förstod dig rätt så har du besökt Långøyerbyen på Svalbard någon gång. Fantastiskt ställe och otroligt vackert, jag var själv där för 3 år sedan i samband med en matresa, dock på vintern när det är som kallast, men jag måste nog säga att då även ännu vackrare än någonsin, färgerna och det elektriska ljuset som man bara ser en liten tid av dygnet är trollskt, det går inte att beskriva man bara måste uppleva det, och för att inte tala om norrskenet, det man såg hemma i Jakobstad så länge vi bodde där var bara barnleken mot detta... det blir nog flera besök dit i framtiden.

MoWe sa...

Det var ett tag sedan, tjugo år för att var exakt. Majmånad. Fåglar, natur, gruvor och glaciärer...Ett annat ställe jag gärna skulle uppleva igen är Färöarna När det är som grönast, maj eller lite senare. Där både skådades och åts lunne...

Christian Tikkanen sa...

Får man vara nyfiken... då du var på färöarna åt ni möjligen den slags lunne som hade blivit konserverad ute i naturen så att säga i en sälmage och fått jäsa där i månader fören den tillreddes, det om något lär vara ett mandomsprov i smakupplevelse... har aldrig själv provat det men nog hört en hel del om det. Men jag antar att ni nog åt en mera civiliserad version av denna lunnefågel.

MoWe sa...

Civiliserade ickejästa versionen. Tror den där andra får vara för min del;)

Skicka en kommentar