Många nya barn. Många nya barn som upplever intensiva dagar då allt är nytt. En turbulent tid. Lite skrämmande att bli stor och börja dagis. Lite gråt efter mamma som precis gick ut genom grinden. Måltidsstund. Maten smakar inte som hemma. De stora barnen, de som gått i dagis länge äter gärna medan de pratar om ditt och datt. De tar till men jag kniper ihop munnen. Vill inte! Vill hem! Vill till mamma.
Nu är det den tid på året då det igen är dags att vinna små hjärtan. Låta dem få ta tid att komma in i måltidsgemenskapen, låta dem få ta tid att träna sina sinnen. Så mycket är nytt. Så många nya intryck, alla dofter, alla smaker. Nya vänner, nya rutiner.
Men jag vet att det kommer den dag då den lilla står i dörröppningen till köket och nyfiket kommer att fråga: Vad blir det för mat idag? Och sen ivrigt berätta något matrelaterat till henne som lagar maten. För det är så de brukar göra förr eller senare.
Men jag vet att det kommer den dag då den lilla står i dörröppningen till köket och nyfiket kommer att fråga: Vad blir det för mat idag? Och sen ivrigt berätta något matrelaterat till henne som lagar maten. För det är så de brukar göra förr eller senare.
Imorgon blir det solsoppa och nybakta semlor vilket brukar ge soliga miner, kanske även hos de nya små.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar