21 februari 2011

Saffransolja

Färdigt smaksatta oljor är ofta dyra. Betydligt billigare kommer man undan om man gör dem själv. Här har jag lagt saffran  i en neutral matolja. Om jag minns rätt hade jag en påse (0,5 g) saffran i ca. 400 ml olja. Skakade om och lät stå. Blir bara godare med tiden! Perfekt att "skvätta" över  en skaldjurspasta, droppa i en soppa eller ringla över sallad. I kannan i förgrunden har jag samma olja + smaksatt med lite vinäger och så lade jag med de torkade maskros kronbladen (maskros teet jag köpte för ett tag sedan), lite timjan och en nypa salt och en nypa socker,  låt dra -en dressing med smak! 


Bilden nedan: Hade kvar torkade karkadeblommor från senaste långresa. De ligger och drar i olivolja och hamnar kanske i en sallad imorgon som lite extra ögonfröjd . Blommor, vare sig de är nordisk maskros eller orientalisk hibiskus, är (förutom att de ger smak) också så vackra för ögat!

19 februari 2011

Gustafva Björklund


Kokbok för Husmödrar, Kokbok för tjenare och tarfliga hushåll och Gustafva Björklunds lilla kokbok är titlarna på tre kokböcker som blev mycket populära när de utkom på 1800-talet. När Cajsa Wargs på 1700-talet skrev mycket noggranna och precisa anvisningar var Gustafvas böcker ledigare och recepten mer inexakta. Gustafva räknade med att läsaren redan behärskade grunderna. Gustafvas matsedlar var ofta lite franskinspirerade och detta kändes nytt och fräscht. Själv sade hon sig tänka på såväl "smakens och helsans fordringar".
Men vem var då denna kvinna?  

Gustafva Björklund (1794-1862)
Gustafva var en finlandssvenska som föddes 1794 i Kjulo (Finland). Hon flyttade som tioåring med familjen till Huddinge i Sverige där fadern drev Snickarekrogen i Vårby. Där började såsmåningom även Gustafva arbeta men då fadern dog 1816 upphörde familjens verksamhet.  Gustafva började istället hushålla hos en överstelöjtnant på Högby Säteri i Enköping. Snart födde hon en oäkta son (troligen var hennes husbonde fader till barnet). När överstelöjtnanten dog några år senare flyttade Gustafva med pojken till sin syster som drev en krog på Sätra gård utanför Mariefred. 
Gustafvas väg till en beundrandsvärd kock och kokboksförfattare var lång och krokig. Vid ett skede när hon jobbade i Stockholm blev hon bekant med kung Karl XIV Johan och snart inleddes ett kärleksförhållande. Kungen tog henne under sitt beskydd och var antagligen far till de två döttrar hon födde. Trebarnsmor och hårt arbetande kvinna, men hon hade krafter som få. Som 39 åring fick hon  anställning som föreståndare på Lilla Sällskapet i Stockholm. En klubb i engelskt mönster bestående av 300 herrar. Lilla Sällskapet  höll på den tiden till i det s.k Petersénska huset i Gamla stan i Stockholm. Där kunde de äta gott, läsa tidningar och träffas för att diskutera. (Lilla Sällskapet återuppstod på 1960-talet och har som uppgift att vårda och främja den svenska matkulturen.)
Gustafva fick såsmåningom  tillstånd att dra spiskvarteret i sitt eget namn. Utskänkningen gick bra och det blev en blomstrande tid i hennes liv. Hon kunde arrangera bröllop, fester och begravningar och hade många anställda bl.a sina egna döttrar. Hon sysslade även med uthyrning av möblerade rum. (Här kan man dra paraleller till hennes samtida Hedvig Astenius i Borgå. Två mycket drivande finlandssvenskor som lyckades bygga upp rörelser med både mat och husrum i en värld där kanske en kvinna hade ännu svårare än idag att armbåga sig fram). Vid sidan av allt arbete hann Gustafva dessutom skriva kokböckerna. Innan Gustafvas levnadssaga var all hann hon ännu bo bl.a i Göteborg men då hade det  börjat  gå utför. Kanske hade alkoholen sitt finger med i spelet. Vinet smakade och det sägs även att hon började nyttja opium på äldre dagar. Hon flyttade tillbaka till Stockholm där hon dog i hon ett slaganfall år 1862.

Om man vill läsa mer om Gustafva och titta närmare på en del av hennes  recept kan man t.ex läsa en liten skrift utgiven av Lilla Sällskapet, 2005. Gustava Björklund och hennes kokkonst eller läsa boken Cajsa Warg, Hiram och de andra av Inger Äremalm, (Ordalaget, 2000). Eller naturligtvis läsa hennes egna böcker vars titlar står här i blogginslagets början.
Här ett av Gustafvas recept i stora drag:
Gustafvas sillrecept
Koka och pressa potatis, späd med varm mjölk. Tillsätt smör och en äggula blandas ner. Tillsätt rikligt med finklippt gräslök och persilja i moset  och smaksätt med muskot och lite salt.  Fyll fiskarna (Gustafva föreslår islandssillar som urvattnats) med moset och tryck samman bukarna. Lägg de mosfyllda fiskarna på ugnsfast fat, strö över skorpmjöl.  225C graders ugn ca. 30 min, när de fått färg pensla med smör. Servera fisken övergjuten med smör och grönsallad. 

18 februari 2011

Ruccola-julienne


Ruccola-Julienne - gott tillägg till hönsfilé, kött eller fisk. Strimla morot, palsternacka, purjo och gulbeta i tändsticksstora stickor. Fräs "al dente" i lite olja. Smaksätt med ev. lite honnung, en nypa salt och en skvätt vinäger. Strax innan servering blanda i en stor näve ruccola. (Andra rotsaker än de ovannämda går förstås lika bra!)

16 februari 2011

EU och fiskerinäringen


Det finns mycket inom EU jag inte förstår...
hur man kan tillåta fiskdumpning t.ex?