6 oktober 2015

Göspinnar och gäddpinnar


Har någongång tidigare skrivit om fiskpinnar. Uppvuxen med mammas goda fiskpinnar smakade aldrig skolans fiskpinnar nåt vidare. Ni vet de där med mer panering än fisk... Frysta fiskpinnar från fiskdisken finns det något tråkigare i fiskväg än det?

Eftersom vi mest äter färsk fisk har inte heller sönerna blivit speciellt förtjusta i fryspinnarna. För ett tag sen då bara jag och yngsta var hemma lagade vi fiskpinnar av en gösfilé till middag. Räckte bra med en medelstor filé då vi bara var vi två.  Panerades med rågkli, salt (libbstickasalt) och vitpeppar och stektes sen i smör. Sonen önskade pommes frites till så då fick det bli det då.







I söndags blev det gäddpinnar. Äldsta sonen kom med till torpet under veckoslutet och drog upp ett par gäddor. Den största en baddare över 4 kg fileéade jag och stekte "fiskpinnar" av . Den andra åkte in i frysen till framtiden. Denna gång blev det  dubbelpanering med vetemjöl, ägg och rågmjöl. Som sås fick det bli allra godaste bechamel smaksatt med lite vittvin. Lyxgädda! Kokt potatis till och marierade grönsaker. Att skära ut gäddfileér kräver lite koncentration. Så mycket ben överallt! Brukar plocka fram en fisketidning där det finns en bra artikel om hur man enklast fileéar gädda steg för steg. Det går bra om gäddan bara är tillräckligt stor. Endast 1! ben hittades senare vid middagen så känns som jag börjar kunna fileéandets konst. Hurra!




1 oktober 2015

Vegetariskt med ekologiska råvaror - en inspirationskurs



Nyligen var jag på en kurs som ordnades av EkoCentria på Laurea i Alberga. Temat var vegetariskt och ekologiskt i yrkeskök.  Förutom att det är väldigt roligt att träffa andra som jobbar med mat och få kocka tillsammans tycker jag sådana här utbildningsdagar även är bra för ens egen yrkesidentitet. Det är viktigt att mötas och kunna utbyta tankar, speciellt om man som jag jobbar i en ganska "liten värld", ensam i köket. När kockar möter kockar finns ett slags samförstånd, vi vill alla laga god mat och vill bli ännu bättre. Deltagarna var både från små enheter, storkök och restauranger. Som dragare för själva matlagningen var Mika Heiskanen (Finlandiahusets köksmästare) och det var hans recept vi testade och sedan fick provsmaka. Innan vi styrde stegen till köket höll Annika Witting (Urtekram) en föreläsning om ekologiskt och ekoprodukter.

Ekologiska produkter ökar hela tiden i vårt land, även inom offentlig måltid. Numera är det dessutom ganska lätt att hitta ekologiska produkter även i storköksförpackning. Vegetariska rätter är också starkt på kommande och enligt de senaste rekommendationerna är det det vegetariska (samt fisk) som ska lyftas fram ännu mer. Små barn rekommenderas att äta kött bara några gånger i veckan. Att få barn att ta till sig vegetarisk mat kan ibland kännas utmanande. Den måste vara god! Jag har alltid tyckt att man inte ska göra så stort nummer av att maten är vegetarisk när man lagar vegemat till barn. Istället för att poängtera att nu äter vi vegetariskt, säg istället idag äter vi en god blomkålsgratäng, eller en spenatlasagne...eller vad det är man tänker bjuda på. "Odramatisera" det hela och säg istället mer exakt vad det är. Då kan barnet om det sen inte gillar blomkål precisera sig. "Jag gillar inte blomkål" istället för att det blir: "Jag gillar inte vegetariskt". Vegetarisk mat kan vara så otroligt mångsidig och ha så många konsistenser, dofter och smaker så det är synd om ett enda ord krånglar till det för barnet.

 "Kofta" tyckte Mika att är en utmärkt rätt och han har också varit med om att ta fram en industriellt framställd vegetarisk variant som lämpar sig för de riktigt stora köken. I mitt lilla kök ska jag också pröva koftan men det får då bli handgjord, ja jag har inte så stort kök, så det går utmärkt. Falafelbiffar och rödbetsbiffar, biffar med bönkross och dyl brukar ha bra åtgång hos oss så tror också koftan kommer gå hem. Vi ska blicka lite åt det orientiska hållet nu ett tag tror jag. Spännande kryddkombinationer som ger fina smaker. Läser en bok om libanesisk mat som bäst. Nordiska råvaror men med orientkryddor kanske. Inhemsk hamppa är föresten något som är på kommande fick jag veta. Hamppa i bröddegen då kanske... ja, vi fick många goda ideér!

Kålrot i miniplättarna

Goda matiga sallader

Rätterna klara för avsmakning.

Olika peston (en med grönkål som bas, en annan med broccoli) kålsallad, rödbeta, aubergine m.m
Soppor mad samma bas men olika kryddning lagades också.
Tofu med olika smak fanns även på bordet (själv är jag lite "anti-tofu", tycker vi inte ska äta så mkt soja...)

(Kan läggga in nåt av recepten senare.)

Mika Heiskanen (Finlandiahuset) och Anu Arolaakso (EkoCentria)


Är du som läser detta kock? Är du kanske rentav en lite utråkad kock som monotont gör samma gamla rätter om och om igen? Har du tappat gnistan? Gå på kurs! Lär dig nåt nytt! Må det sen vara en vegekurs, en kurs med vildörtstema eller en kurs i kötthantering. Japansk mat eller brödbak ... något som intresserar, något som inspirerar. Du ska se att jobbet sedan känns lite roligare igen! Och matgästerna uppskattar det!

Jobbar du i ett yrkeskök i Finland? Använder du dig gärna av ekologiska produkter? Ja då ska du se till att köket går med i "Steg för steg mot ekologiskt" (Portaat luomuun). För en överkomlig årsavgift får man vägledning och information kring ekologiskt i Finland och dessutom ordnar de bra föreläsningar och kurser som denna.




20 september 2015

Potatissorten Esmee och lite trolleri




Förra veckan lagade jag potatismos på jobbet. Mos av en ny potatissort som jag inte använt mig av förut: Esmee heter den och påstods passa bra som klyftpotatis, men till potatismos var den också helt o.k.  Förutom att den är mild och god är den även extra vacker med sina  skalfärger i  både gult och rött, Till formen är den lite avlång. När lunchen var över och alla var mätta och belåtna fanns det ännu lite mos i kastrullen. Av det moset fick det bli ett experimentbröd "potatisscones". D.v.s ner med moset i sconesdegen,  extra mjöl (tog speltmjöl) och sedan  bakades runda bullar som sedan plattades ut likt rieska. I "Rieska", d.v.s finskt potatisbröd (mjukt tunnbröd) brukar man inte ha med så mycket annat än potatis, ägg, (korn)mjöl, och vatten+ salt men nu hade jag alltså en deg som mer påminde om scones. Inget ägg alls men däremot lite mjukt smör och så lite bakpulver också.  Blev så goda så till mellanmålet. När barnen fick höra att mosresten nu blivit bröd tyckte de att jag kan trolla. "Av moset blev det bröd och brödet smakade precis som pirog...du kan trolla! " var det nån som sa.
(Det här är en av de stora fördelarna med "småkök" fram om storkök där maten körs ut till många ställen, man kan ta vara på rester, som moset i detta fall, och göra något nytt av det omedelbart om man så vill - inte mycket matspill med andra ord då lunchresten blir ingrediens till mellanmålsbrödet. På samma vis brukar kvarbliven morgongröt användas till ingrediens i grönsaksbiffsmet eller vid brödbak. En annan stor fördel är förstås alla de dofter som kommer från ett kök nära matgästen, som t.ex doften av nybakt bröd. Och den omedelbara responsen man får. Ja egentligen finns det bara fördelar med "småkök" om man frågar mig)





Hemma i potatislandet har vi lite blandade potatissorter. Skulle tro att detta var vanliga "Timo". Jag kokar helst potatis (med skalet på) i ångkastrull. Vatten i halva kastrullen under och sen en kastrulldel med  hål i som släpper igenom ångan. När sista minuterna återstår av potatiskoket kan man lägga t.ex lite grönkål eller små morötter, bönor, fänkål...på ytan (och locket på) Fortsätt kokningen och ni har lite al dente kokta grönsaker samtidigt som potatisen är klar. Perfekt t.ex vid en enklare lunch kompletterad med sill & gräddfil till samt en god sallad. Standardlunch då vi är på torpet.



Läs mer om potatis och hitta potatisrecept och ideér under etiketten "potatis" i denna blogg.



18 september 2015

Uppfinnar Jocke, Nordic Food Lab, Jacques Puisais och vildmat



Lingon, havtorn och honung i kastrullen
 - en sötsur kombination pågång.

Det har varit havtornsexperiment i mitt hemmakök i höst. Har testat och kombinerat havtorn med andra råvaror. Gillar att fundera över kombinationer, att testa och smaka mig fram. Borde kanske jobba som "Uppfinnar Jocke" i nåt matlabb på heltid? Skulle trivas väldigt bra med ett sånt jobb tror jag. Nu blir det bara på hemmaplan och jag funderar över hur vi överhuvudtaget skall få åtgång på alla burkar med marmelader, saltbär, sirapskombinationer, parfaiter och torkade havtornsbär. En sak är säker, i vinter äter vi c-vitaminer med havtornssmak i denna familj. Nu när havtornsbuskarna är skördade är det istället  lingon, nypon, björnbär och såsmåningom rosenkvitten som står i tur.

I Nordic Food Lab (som finns i Köpenhamn) har bl.a Edith Salminen (från Finland) hållit till och laborerat med råvaror. Vilket intressant jobb! En länk om vad de sysslar med hittas här: Nordic Food Lab. Och nu när jag är inne på det här med jobb... här en annan som vikt sitt liv för något intressant. Jacques Puisais som vid sidan av sitt jobb med viner arbetat en hel del med mat och barn och sensorik. Han har många tänkvärda åsikter om det här med smaker och sinnesupplevelser och hur man kan få barn att redan som små upptäcka nyanser.

"Vildörtsamlare" vore inte heller ett så dumt jobb. Samla vilda växter till vidare förädling och till restauranger. Tänk så mycket man skulle kunna vara ute i naturen! Läste i Helsingin Sanomat nyligen om engelsmannen Miles Irving som insett möjligheten av att göra business av våra vildörter. Vildörter är också i fokus i helsingforsaren Ossi  Palonevas pop-up restaurang Villd i Vasa. Där det lagas mat enbart på råvaror från naturen.

Men... jag fortsätter knega på det jobb jag har. Egentligen helt lyckat val det med då jag ändå har friheten att ibland experimentera, ibland kan syssla med barn&sensorik och visst kan jag samla örter om jag så önskar och hemma vid spisen fortsätter kombinationsexperimenten. Att jobba med mat är att jobba med sinnen!

Tips! Det finns ännu fina nässlor! Speciellt på ställen där man tidigare skördat kommer det nu upp nya små skott. Plocka, förväll lätt eller torka, frys eventuellt in och laga de allra godaste nässelrätterna sedan i vintermörkret.



Lingon-havtornshonungssylten klar, salta havtornsbär på gång och likaså lite havtornssnaps...








Tips! Pröva laga en riktigt god chokladkaka eller alternativt en kaka med en god kinuskiglasyr. Dekorera med något enstaka saltbär "havtornskapris". Smakexplosion på tungan då det nästan översöta möter det  lilla supersura salta bäret.




 Trevligt veckoslut!


Ps. under etiketten "Havtorn" här i bloggen hittas fler havtornsideér.