27 juli 2010

Fru Astenii Värdshus


Människor med en stark vision, tro på sig själv och dessutom utrustade med handlingskraft är beundrandsvärda.
Hedvig Astenius (f. Sjöström) hade alla dessa egenskaper. Hon levde åren 1783-1860. Född i Hattula av en ogift mor, jobbade som piga i Tavastehus och gifte sig med tiden med Borgåbon sadelmakarmästare Elias Astenius. Paret bosatte sig i Borgå och fick två barn ,en dotter 1809 och en son 1820. Hedvig hade en dröm. En dröm om att öppna ett värdshus där genomresande kunde få kost och logi.

Hon var i fyrtioårsåldern då hon satte planerna i verket. Maken, Elias, stödde hennes planer men han fortsatte själv som sadelmakare och lät fruns projekt bli hennes  egna sysselsättning. Värdshuset slog upp sina dörrar och fick namnet "Tre Kronor" men Borgåborna kallade stället "Fru Astenii värdshus". Det fick snabbt rykte om att vara ett bra ställe, ja det bästa Borgå hade att erbjuda. Maten tja, det fanns delade åsikter. För Borgåborna dög den bra, man ska inte vara för kräsen... endel resande klagade dock på "snuskighet" och halvkall mat. Ändå kan man gott påstå att det var just fru Astenius som sparkade igång restaurangkulturen i staden. I januari 1837 bröt en brand ut på värdshuset ( som var beläget vid Krämaregatan) och elden spred sig i kvarteret. Men skam den som ger sig! Bara några månader senare öppnade Hedvig sitt värdshus igen men nu på ny adress. Det var hit J.L Runeberg med familj kom sent en kväll sjuttonde maj 1837. Sin första natt i Borgå bodde de hos fru Astenius.När Runeberg väl bodde i Borgå övernattade ofta tillresta vänner till skalden på Astenii Värdshus.

År 1839 dog Hedvigs man men Hedvig fortsatte sin verksamhet som förr. Såsmåningom fick Värdhuset även andra funktioner. Man började ordna danstillställningar, höll möten m.m hos Fru Astenius. Det blev en allt mer central plats för Borgåborna. Sonen Lars- Henrik som utbildat sig till konditor började jobba sida vid sida med sin mor. De flyttade ännu en gång och beslutade sig då att döpa om värdshuset till "Hotel de la Russie". Hedvig följer med sin tid och blir den första i staden som börjar med matsedlar. Stående bord är ett minne blott. Värdhuset lever nu sina glansdagar och klassas som minst lika fint som dem i huvudstaden.

1860 dör Hedvig. Bouppteckningen visar att hon inte var speciellt förmögen, men en människa som fick ett rikt liv och lyckades förverkliga sina drömmar var hon!

Om man vill läsa mer om fru Astenius och andra intressanta händelser från denna tid kan man läsa Gunnar Mårtenssons bok Fru Astenii Värdshus från år 1942. Kanske lite svår att få tag på men har man tur så...själv hittade jag den på biblioteket.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar