"Inför himlens stora under äro mänskolifvets stunder, som de flyende sekunder. Och hvad är ett sekels mått mer än den minut som gått!" Zacharias Topelius, Törnrosa
Barndomsminne:
Jag skulle snart fylla fem och stod med mamma i en bokhandel. "Välj en bok, du har snart födelsedag" sade hon.Jag behövde inte fundera länge för jag visste precis vilken bok jag vill ha. Hade sett den genast när vi kom in. Prinsessan Törnrosa, prinsessan som sov i hundra år. Detta var en version av Walt Disney. Det gick några dagar och så kom dagen jag äntligen fick min efterlängtade bokpresent. Den blev välläst, finns faktiskt ännu i bokhyllan och är i dags dato tejpad flera gånger om. Det var nånting som faschinerade, tanken om att sova i hundra år och sedan vakna upp till en ny tid.
Prinsessan Törnrosa hör till de gamla klassikerna.Den har berättats i lite olika versioner ända sedan 1300-talet. Bröderna Grimm skrev sin version och vår egen sagofarbror Zacharias Topelius (1818-1898) skrev också sagan på sitt vis. I somras hamnade Z.T s bok "Sagor och berättelser i urval", en upplaga från år 1907, i mina händer. Där fanns till min förtjusning också barndomens favoritsaga.
Men vad nu... en ganska så annorlunda version. Plötsligt läser jag om mat! Och vilka beskrivningar! Om hur mästerkocken beskriver för mästerkockpojken Sam hurdana planer han har inför prinsessans dop. Några exempel:
"...lax, flundra, sardiner, ostron och andra havets invånare. Vidare sallader, gurkor, rödbetor, makaroner, sparris och diverse grönsaker. Vidare snöberg stora som Chimborazo, krokaner höga som Babels torn, geleér som Röda havet, pumpernicklar långa som järnvägar och slutligen plättar! Glöm inte plättarna! Vår nådiga drottning tycker ofantligt om plättar..."
I sagan ber han även Sam att se till att man slaktar sex oxar med förgyllda horn....femtio smalbenta kycklingar och diverse annat. "Jag är så munter som en fjällad abborre" är ett annat exempel på Topelius ordlekar eller... "och värdera en kalops ,att ej äta som en mops." Mästerkocken styr och ställer, Sam han har det inte alltid så lätt.
Sams sång:
"Oxar och laxar och hönor,
plättar och rofvor och bönor.
Cypervin och en fin likör!
Riket har fått sin prinsessa
Sam, han bär allt på sin hjässa.
O den Sam, Sam som intet gör".
Walt Disneys version ter sig onekligen ganska platt efter att ha läst Topelius. I den förstnämda boken nämdes inte ens ordet mat överhuvudtaget. Ingen Mästerkock eller Sam finns med. Den fokuserar helt på feérna, på de goda och den onda. I Topelius saga om Törnrosa har maten däremot en mycket framträdande roll .
Förutom Törnrosa översatte Topelius många andra gamla tyska folksagor. Men han gjorde det på på så vis att han inte bara översatte, utan också bearbetade dem. Han ville "förbättra" dem. Lade till egna beskrivningar och tillägg, komiska detaljer och gjorde dem mer lämpade som läsning för barn. Hans bearbetning av sagorna gjorde att de fick ett mycket mustigare innehåll, målande beskrivningar och han gjorde även sagorna lite snällare. (De kunde vara ganska så grymma sagor på den tiden).
Jag tror det bodde en sann "matmänniska" i Topelius. Mat är dock kanske inte det första man tänker på när man talar om Topelius utan mer hans mångfald och inlevelseförmåga att skriva ner sina iaktagelser, och hans fantasirikedom. Han var verksam som tidningsman, författare, historiker, skrev Fältskärns berättelser, Boken om vårt land. Han skrev sånger och sagospel, psalmer och poesi men när man läser det han skriver om mat så är det så beskrivande och detaljrikt att han säkert var en person som kunde uppfatta njutningen och estetiken kring maten. Topelius skrev också dikter som beskrev olika yrkeskategorier. Mjölnaren och Sockerbagaren med undertitelarna "Yrkesvisa 10" och "Yrkesvisa 12" för att ta några exempel. Där en 1800-tals mjölnare och en 1800-tals bagare får komma till tals.
Hittas här:
http://sv.wikisource.org/wiki/Mjölnaren
http://sv.wikisource.org/wiki/Sockerbagaren
I den finlandssvenska barntidningen Eos, som började utges redan i medlet av 1800-talet, medverkade Topelius flitigt. Det var här hans saga Hallonmasken för första gången publicerades. Naturen återkommer i ofta hans verk. Vem har t.ex inte sjungit Videvisan som barn? Sagofarbrorn visade stor ödmjukhet mot de små, mot djur och barn. Annars tar man knappast och grundar en förening som tar småfåglar under sitt beskydd. Maj- föreningen fick den heta. Den grundades år 1870 och hade som mål att lära barn och unga att skydda och sköta småfåglar. På så vis skulle barnen lära sig att känna samhörighet med naturen. Fyra år senare var han också med och grundade Helsingfors djurskyddförening.
Ja... men hur gick det sen med Prinsessan? Jo Törnrosa fick sin prins, men innan prinsen fann henne berättar Zacharias en målande beskrivning av köket när slottet somnat in:
" Jag kommer in i köket, där sova köksorna vid sina kastruller, steken sover på spettet, sleven gäspar i grytan..."
Slutet gott, prinsen fann henne i tid och sen levde de lyckliga i alla sina dar.
Snipp snapp snut så var detta blogginslag slut.
Så läs denna om ni vill läsa den bättre versionen.
Den hittas faktiskt på nätet också!
Om man skriver in sökord som
Samlade skrifter, Topelius,Törnrosa
Där finns den på sid 40-91.
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar