10 februari 2011

Yrkesstolthet

Yrkesstolthet. Vad innebär det? Att man är stolt för sitt kunnande, att man känner att man kan sin sak. Att man kanske förstår sig på något som inte alla är insatta i. Ibland stöter man på människor som verkligen visar sin yrkesstolthet. Det lyser om dem när de får visa eller berätta om sitt yrke, dela med sig av sin yrkeskunskap. De håller huvudet högt. Känner sig tillfreds. 
När jag i tiderna blev kock blev jag samtidigt utexaminerad servitör. För mig är detta helt olika yrken men det hade  då bestämts att man skulle studera en kombination av yrken för att man som färdig skulle kunna "alla i en restaurang förekommande sysslor" (inklusive kassajobb). Servitördelen av utbildningen var i och för sig intressant och det är faktiskt ganska skoj att någongång jobba extra vid någon fest som just servitör men det var ju inte alls det jag tänkt mig som yrke. Så visst kändes det ändå lite onödigt. 

Sébastien Boudet funderade också för ett tag sedan i sin blogg om olika kombinationsutbildningar: Bagare/ Konditor två yrken som borde vara åtskillda från varandra.En bagare är en bagare. En konditor en konditor. Lika mycket som en kock är en kock och en servitör är en servitör. Det känns som om det är någon som inte är så insatt som fattat beslut om kombinationsutbildningar. Men det är väl så att effektivitetstänkandet även här spelar in. Mångsidighet och flexibilitet. Tror ändå att vi skulle få ännu skickligare kockar, ännu skickligare bagare o.s.v om man helhjärtat fick satsa på just det man brinner för.

Många arbetsgivare idag vill ha personal som man kan bolla med an efter behov. Har under en period i livet jobbat som "snuttjobbare" på en rekryteringsfirma. Där fanns det ibland dagar då man rusade från spis till kassa vidare till diskrummet för att sedan ställa sig vid spisen igen. Följande dag kunde man hitta sig själv i ett annat kök med andra rutiner, snurrigt värre. Att vara "snuttjobbare" är något man orkar med en tid men med instabila arbetsförhållanden och oregelbunden inkomst är det inget att efterstäva precis. I Finland lär det, enligt senaste nummer av Löntagaren, finnas omkring 700 000 s.k "snuttjobbare" idag. Många av dessa inom restaurangbranschen. Det går kanske an om man är ung och ännu inte har familj, men sen när man bildat familj kanske har ett bostadslån som skall betalas... 


När de små skolköken skall dras in här i staden inom kort är det meningen att städpersonalen skall få nya uppgifter. De skall ta emot maten som kommer transporterad från ett större centralkök. De skall plocka undan och däremellan skall de städa. De som sitter och besluter om sådant här har svårt att föreställa sig hur dagen kommer att se ut för den anställda. En stympad dag. Än ska det städas, än skall det grejas i köket. Allting blir lite på hälft och lika mycket städjobb som tidigare finns ju kvar. Låt städare vara städare. Och låt kokerskan vara kvar...låt människan få behålla sin yrkesstolthet. Och jobba med precis det hon vill och har yrkeskunskap om. Och... småkök skall finnas! De är hjärtat i skolan. Det är därifrån energi för dagen skall tas. Mat som görs på plats är helt enkelt bäst för våra barn. När maten kommer åkande med en transportbil blir steget mellan barn och mat för stort. Måltidsfostran och matglädje försvinner någonstans på vägen när tråkiga GN-formar plockas fram vid "utfodringen". Plockas fram av en städerska som kanske inte alls "brinner" för mat utan står och funderar på hur hon skall hinna med alla sina göromål.

...och i gårdagens tidning (Bbl) berättas det om en skolas gårldskarl som inte längre får byta glödlampor! Nej enligt de senaste bestämmelserna hör det nu till  lokalservicens uppgifter. Ja, det kan visserligen ta någon dag innan reservlampan och lokalservicens personal dyker upp , men nu är det bestämt så här...undrar om han kan känna sig yrkesstolt längre, gårdskarlen, som fråntas sina gamla sysslor?

4 kommentarer:

MoWe sa...

...och omdöpt blev han visst också gårdskarlen, nu skall han plötsligt heta "skolvärd".

Christian Tikkanen sa...

Sanna mina ord MoWe. Du satte orden och den bittra verkligheten i rätt dager. Fakta är att allt för många i den Finländska arbetsmiljön allt för länge låtit sig hunsas och styras av andra än sig själva. Givetvis är man mycket lojal sin arbetsgivare som Finländare, och det skall man också vara stolt över, men så är det ju också så att vi kanske allt för ofta är för snälla arbetstagare och acceptera även mindre acceptabla förhållanden, förhållanden som jag lärt mig märka att ingen annan i resten av norden skulle på några som helst villkor acceptera. Vi har rätt och slätt varit för buskablyga och snälla, tror jag, vi har inte vågat säga ifrån när det kanske skulle ha behövts, i rädsla för att mista jobbet har man bara svalt sin stolthet och utfört jobbet...?

Christian Tikkanen sa...

På tal om snuttjobb, det ser ut att vara den nya modellen för Finländsk arbetskraft det nu, Vad jag skulle villa eftersträva är att det fackliga organisationerna skulle sluta med sina under bordet uppgörelser och mera lyssna till vad deras betalande medlemmar har för feedback att komma med, på så vis kunde det bygga en starkare fackrörelse, nu tycker jag att det bara springer andras ärenden ens sina egna, om man får vara lite fräck och uttala sig om det på det här viset, fackrörelserna över alla linjer har allt för lite hörsammat sina egna medlemmars åsikter och meningar. Det har så att säga blivit en lek för det stora pojkarna i en allt för liten sandlåda. Eller vad vet jag...

MoWe sa...

JHL , den enda fackföreningen jag känner "lite bättre" tycker jag nog har kämpat med tänder och klor nu i höst/ vinter och försökt belysa de köksanställdas/ och andra i offentliga sektorns svåra situation. Men ännu mer kunde säkert göras. Funderar ibland varför jag tänker så mycket på offentliga kök när jag själv jobbar privat under helt andra villkor, men det är mina gamla kolleger det handlar om... och skolmaten , ja den äter ju mina barn. Jag VILL att människor som lagar mina barns mat är människor med yrkesstolthet och framförallt arbetsro och trygghet. Inte någon inhoppande snuttjobbare som ej ens känner matgästerna och har instabilt arbetsförhållande.

Skicka en kommentar