I somras blev det en "följetong" här i bloggen om skogen. Skogen som skogsägargrannen plötsligt bestämde att skulle avverkas. Skogen som varit rekreationsstället no.1 för mig i närmare tjugo års tid.
Skogen där vi brukade plocka korgarna fulla med svamp om höstarna. I dag är det en helt annan syn som möter en när man går längs stigen man knappt känner igen. En f.d skog. Svampen då? Ja den försvann förstås. I kanterna runt omkring hygget hittas litegrann. Soppar och kantareller, men inte mycket. Trattkantarellerna kanske kommer lite senare i höst längs bergskanterna men även där har biotopen förändrats och det har blivit torrare. Positivt tänkande har varit av nöden och försöker se skönheten i det som återstår. Plötsligt ser man hur kuperad terräng det egentligen är frågan om. Stora delar av skogen har legat nere i en dal som nu är som ett öppet fält och omges av bergväggar. Tydliga spår av istiden ses. Här någongång för länge länge sedan har isen hämtat med sig stora flyttblock och samtidigt format landskapet efter sin framfart. De träd som fått stå kvar på hygget sträcker mot skyn men ser så ensamma ut. Små björkdungar även lämnade. Spillkråkan trivs bra och här och där ses spår av älgar. Solen värmer och älgflugorna är naturligtvis mycket färre nu. De få svampar man hittar känns som de vore guld värda. Nästa höst kommer här kanske att grönska mer, men nu är det mest som en leråker fylld med kvistar och stubbar. Motion får man åtminstone genom att trava omkring i markerna. Kanske jag börjar hitta nya stigar längre bort, nya svampmarker. Hoppas det!
 |
| Forneld och god mat blev det också igår och morötterna skördade. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar