T som i toppmurkla och i taltrast

Plötsligt en dag var de bara där. Inte bara en
 utan många. Likt hattifnattar står de i klungor
 under äppelträden.

Toppmurklor (Morcella elata) har invaderat vår gräsmatta. En "snäll" variant av murkla. 

Stenmurklan (Gyromitra esculenta) som ni vet, är däremot giftig. Den har höga halter av gyrometrin som är cancerogent. Livsmedelsverket i Sverige avråder från att äta den även efter förvällning och nyligen blev det ett ramaskri då kocken Paul Svensson tillagade en murkelsås i Svensk tv.

I Finland står det så här på Livsmedelssäkerhetsverket Eviras hemsida:" ... Stenmurklan (Gyromitra esculenta) omges av många fördomar: den är en egendomlig konstighet som först efter korrekt behandling förvandlas från dödligt giftig till en verkligt läcker matsvamp. 

Så kan det skilja länder emellan. Här är murkelsås inte alls en ovanlig syn på fina restaurangers menyer  den här årstiden. Det finns m.a.o sådant som skiljer länderna åt i "försiktighetsåtgärder för folkets bästa". (Jag brukar inte tillreda stenmurkla måste jag inflika...men har nog smakat på murkelstuvning nån gång, dock mycket sällan).

Vid torpet har taltrasten byggt bo i ett vedlager. Tre näpna små ungar har precis kläckts. Boet lite slarvigt byggt eller så är det senaste oväder som stökat till det så det fått ett hål i sidan (syns inte på bilden). Man får hoppas att det ändå går bra för de små liven! Taltrastarna har denna gång bl.a använt skägglav som bomaterial.