15 maj 2011

Böckling och nässlor

Det goda livet är ofta det enkla livet. Och den allra godaste maten är ofta den allra enklaste maten. Mat utan så mycket "krusiduller".  Mat där råvarans smak kommer fram i sin helhet. Det här veckoslutet har vi ätit väldigt enkel mat. Billig också. Och mycket mycket smak. Kanske det är miljön omkring en som också påverkar smaken. Är man på en kär plats, har man nära till vatten, skogen, en doftande trädgård förstärks med ens alla sinnen och allt smakar bara så jättegott! 

Vad vi åt... ja t.ex böckling. Böckling på rågbröd med en kall öl när vi just kommit fram.   Böcklingen fick sällskap med lite senap utblandad i en klick cremé fraiche, lite rödlök och ärtskott.  Perfekt snabbmat vid framkomsten.
På kvällen blev det fisk igen. Några laxbitar med kokt potatatis, en sallad med lite marinerade grönsaker och så en ostbricka på det. Lite choko som avslutning. Ingen förrätt denna gång...

I dagens lunch fick det bli nässlor i pastasåsen. Såsen: Förväll nässlor, en liter nyplockade toppskott. Fräs en gul lök och 1-2 vitlöksklyftor i lite smör. Spola nässlorna i kallt vatten och hacka dem smått. Fräs ihop dem med löken. Tillsätt 400 g tomatkross låt koka ihop. Salta, peppra. Riven ost till, samt en sallad.

11 maj 2011

Topelius -yrkesvisa no.13



Trädgårdsmästaren

Bänken rak med snöregarn
och en präntad sticka!
Morot är mitt gossebarn,
Böna är min flicka.
Vem står fadder? Guffar Kål,
faster Gurka, fet och snål,
sekter Lök, fru Lilja,
fröknarna Persilja.

Sparv, om nu min bänk du rör,
ropar jag på katten.
Ärt skall hållas vid sin stör,
Sparris skall få vatten.
Rödbeta skall rodna snäll,
Rädis dukas upp i kväll,
och till stek Sallaten
bjudes med Spenaten.

Simpelt folk tags ej emot,
de få växa gratis:
Rovor, Humle, Pepparrot,
Kålrot och Potatis.
Deras nåder Georgin,
Bellis, Pelargon, Jasmin,
Ros och mången annan
vänta mig med kannan.

Tro mig, det är was ist das,
att här vakta skatten!
Pompe med sin plumpa tass
trampar i rabatten.
Hönsen med sin röda tupp
krafsa mina bänkar upp,
och där ser jag klänga
spår av barnens känga.

Vem kan skildra allt besvär
vid min tjänst i parken?
Masken äter stickelbär,
råttan gnager barken,
tjuven mina äpplen stjäl,
frosten slår min knopp ihjäl,
och sydvästen plockar
trädens blomsterlockar.

Men så glad mitt frö jag sår;
till Guds makt står trösten.
Rik på hopp är varje vår,
rik på skörd är hösten.
Oförstörbart livets frö
gror i sol och dör i snö,
men slår rot i tårar
för de nya vårar.


Zacharias Topelius

9 maj 2011

Smaksättning - favoriter


Favoriter som alltid finns till hands:
-svart- och vitpeppar
-salt (på bilden ett specialsalt, ett flingsalt färgat med rödbeta)
-honnung eller ngt annat som ger sötma
-vinäger (på bilden råkar det vara en blåbärsvinäger) /alt.vin el.annan syra
-olja (ryps- eller olivolja vanligtvis)
-örter (av alla de slag. Helst färska men även torkade får duga ibland)
-lök (gul-, röd-, vit-, schalotten-, purjo-, rams- gräslök..... 

Sedan finns det ju oändligt mycket annat man kan smaksätta med men de ovanstående är de absolut viktigaste för mig. Favoritredskapet är morteln. I den stöter man sin egen kryddmix "a la minute". Bara just så mycket man behöver. Så blir det  bäst, smakmässigt sett.



Tips! Man kan laga s.k "Bouquet Garni", kryddbuketter, med t.ex några kvistar timjan,lagerblad och persilja. Kanske en bit purjo. Bind ihop dem med ett bomullssnöre och låt koka med i grytan. Sådana här buketter kan man också frysa in. Lägg i plastpåse och plocka fram från frysen vid behov. Libbsticka också perfekt som smaksättare i grytor och annat men bara några enstaka blad då den är kraftig i smaken. 

Vindruvor och russin - Sapere

Idag fick barnen fundera lite på vindruvor och russin under "lilla Sapere-stunden". Vindruvor kan vara blå violetta och gröna...ha kärnor eller vara utan. En vindruva smakar friskt och lite syrligt. När en vindruva förvandlats till ett russin blir den torrare och mycket sötare... Vindruvor och russin var att dömma av  alla glada miner och mycket mumsande mycket populärt.

Andra förslag:
Testa och jämför torkade aprikoser, färska aprikoser, aprikoser på burk.
Eller färska äppel / torkade äppel. Plommon/ torkade plommon... Vad finns där för skillnader? Hur ser de ut innuti om man klyver dem? Vilken smakar bättre enligt dig? Vad skulle man kunna laga av detta? Förändras färgen då frukten torkat? Vilken doftar mera? O.s.v