10 januari 2012

Glaucidium passerinum


...som en liten boll i trädets topp. Fotograferad av yngsta sonen via tubkikaren. Sparvugglan (finska: varpuspöllö) hamnade nästan först på gårdkrysslistan i år.

Kriterier för gårdskrysslistan 2012:
1. jag (och/eller barnen) skall kunna artbestämma fågeln själv utan hjälp av husets hårdskådare (d.v.s mannen).
 2. Arten skall ses på vår egen gård eller från vår egen gård (man får använda tuben/ kikare).

Läs mer och lyssna på ugglan här!

7 januari 2012

Serier, Hiram och ost

Designmuseet på Högbergsgatan 23, Helsingfors.
På serieutställingen "Hyppää ruutun" visas serier
av finländska tecknare ...under en 100 års period.
Utställningen har pågått ända sedan oktober  och
avslutas imorgon.


Allt från Ilmari Vainio till dagens serietecknare.
 
T.ex. Mauri Kunnas

En runda till Sanomahuset där en karikatyrutställning
pågår (1.1-15.1) blev det också.

Dessutom en runda på Hagelstams antikvariat. Hittar en Hiram jag inte har=)! Och...så fanns där några dyra rariteter i kokboksväg som jag dock inte köpte.

Köper en ost, en god Gouda.
Träffar övriga familjen som kommit till storstan senare än mig.

-"Nå hittade du nåt på rean?"
-"Ähum, rean...den glömde jag.
Men titta här! En ost!... och en Hiram!"





6 januari 2012

Mommos mat

Mommos mat 

Hon lagade aldrig hummer.
Aldrig pilgrimsmusslor.
Bjöd inte på gåslevepastej, svärdfisk
eller filé Mignon.
 
Sushi - vad är det?
Kiwi, mango och quinoa?
Inga gojibär i hennes musli
Nej föresten, vid närmare eftertanke, -inte ens musli.
 
Inte åt hon heller chicken nuggets,
inte sojasås...eller fiskpinnar.
Ingen ketchup, drack inte Cappucino.
Inte Kellog´s frukostflingor.
Hon visste inte ens hur man stavade till pizza.

Men hon åt:
Potatis, morot och lök.
Stekta strömmingar med mos.
Kalops.
Fil och blåbär.
Lingonpaj!
 
Hon åt kantarellsås
och "sovel och potetär"
Uppstekt potatisgröt med rårörda lingon.
Ärtsoppa på torsdagar och pannkaka.
 
Hon åt köttsoppa med "klimp".
Hon åt kål.
Hon åt havregrynsgröt med smöröga
och hon åt inlagda rödbetor.
 
Hon drack kaffe med dopp
...och påtår.
"Blåbäribulla" blåbärstider!
Släpärter med skirat smör.
Böckling.
Braxen.
 
Hon lagade vispgröt och kokade äppelsylt.
Hon åt "ludiveetå" med nypotetär.
och surmjölk och rågbröd.
Rotmos och ärter.
Fläsksås.
 
Hon bakade jästbröd och lagade skorpor.
Gädda med äggsås! Underbart gott!
Glass kunde man få någongång (hon uttalade det så skojigt:"Glach")
Lite lakrits i skåpet , ja ifall något barnbarn dök upp.

Plommonkräm, och Mariekex
Gul Jaffa på verandan.
Limpor med hemlagad ost.

 "Stoppakaku" (gräddtårta) när det var fest.
 Och soppkatrullen full förstås!


Inte funderade hon en endaste sekund på

...om det var kolhydrater
... om det var fett
...om det var proteiner

som hon åt, som hon bjöd på.
Inga "kostdoktorer" tillfrågades... kunde tänka själv.
Tittade inte på vågen, behövde inte.

Och det fanns så mycket annat intressantare än egot. Vännerna, barnen, barnbarnen...vad hände i världen? Vad stod det i tidningen? Vem skulle få nästa par sockor hon stickade? Ville katten ha mat? Månne blåbären mognat i skogen redan? Vad skulle hon koka ihop idag? Skulle någon dyka upp?Om ingen kom kunde hon alltid gå ner till affären, bybutiken för en pratstund med handelsman eller ringa bästa väninnan. I butiken fanns allt som behövdes för ett gott liv. Inte behövde hon Stockas delikatess, inte hälsoaffärernas kosttillskott. Inga supermarketar.Ofta kom det någon och hälsade på.. Barn, barnbarn, vänner...vem skulle inte vilja komma till denna värme. Vedspis inne och vatten ute i brunn -inga problem! Kroppen är till för att arbeta!

Hon cyklade omkring ännu när hon var rejält över åttio. Och gick i skogen och plockade blåbär in i det sista. Klar i huvudet och relativt frisk, nöjd och en sann optimist
...sen dog hon... -det gör vi alla någongång.
Då var hon 93. Full av visdom och ett liv bakom sig med mycket mycket matglädje.


 

5 januari 2012

Kackel från köket...

Årets första vecka på jobb till ända. En kort vecka, bara fyra dagar. Få barn, mycket tid och mycket energi, - Vad gör man då? Jo man gör allt det där som blivit ogjort. Någon större storstädning hanns inte med innan jul, det var så mycket annat då med basarer, julmat och fester. Så nu har jag haft en hel del att fixa. För det första har ALLT som verkligen inte behövs åkt ut från köket. Skålar, överlopps tallrikar, mojänger som bara stått och tagit plats. En klumpig kaffebryggare som sällan används... Ja och sen flyttade jag arbetsbänken (som varit placerad som en "köksö" mitt i köket) under fönstret istället. Så nu behöver man inte gå omvägen kring bordet då man ska röra sig mellan kylskåp och spis! Perfekt! Lättare att tvätta golvet nu också. Och så kan man istället blicka ut över lekande barn, eller då de gått in, flaxande kajor, skator och en och annan ekorre som brukar erövra gården när där blir lugnt. Kryddskåpets dörr eliminerades också. Varför ska man ha en dörr ivägen till kryddorna som man ändå behöver titt som tätt? Nu ser man på långt håll var saltet, timjan eller kardemumman finns. Lådor blev städade, torrförrådet inventerat, ugnen skurad... papper sorterade, "egenkontrollmappen" uppdaterad, varor beställda, våren planerades... känns som man börjar hinna i kapp på något vis. Man känner sig nästan lite euforisk...
...ja och så bytte jag gardinkappan också! Kappan, den vackra men denna årstid lite inaktuella, med höstlöv fick ge vika för blåvittrandigt a la Carl Larsson. Fint! Nu tre dagar ledigt sen kan alla komma med bulleribång. - Jag är redo=)! Trevlig trettondag och veckoslut!