Onsdag = soppdag på jobbet och samtidigt den dag man hinner med lite extra då det är färre moment och färre kastruller att diska. Började dagen vid grönsakslandet, rev lite ogräs så gräslöken får rum, plockade libbsticka och rabarber.
Onsdagar är också barnens bakningsdag. Bullar eller bröd. Själv bakar jag minst ett par gånger i veckan men onsdagarna är barnens. Idag beslöt den ena gruppen att de bakar till hela gänget så kunde de övriga vara ute i det fina vädret. Rågbrödssemlor blev det. Hade skållat rågmjöl till dem som blandades ner i degen. Solrosfrön fick dekorera. Barnen bakade, jag gräddade och så kokade jag en linssoppa på röda linser. Förutom linser lite potatis och morot, gul lök, vitlök, libbsticka och tomatpure. Peppar. Kokade och mixade. Avsmakade med vinäger, en nypa rårörsocker och örtsalt. Avrundade med en rejäl klick smetana. Ingen buljong behövdes. Tomaten, libbstickan, lök och vitlök räcker så bra så. Ja och så ännu lite finklippt gräslök över. Det blev en god soppa till nybakta rågsemlor med ost, en äppelbit till efterrätt. Rabarberkräm till mellanmål med kvarblivna rågisar.
Det finns de som anser att småkök är för dyra. De där som vill se riktigt stora kök där maten lagas som i fabrik. Det är kostandseffektivt! Det är framtidens melodi! Tänk så mycket pengar vi sparar då arbetsstyrkan kan reduceras! Jag tänker inte som de... för jag anser inte alls att det är dyrt att laga linssoppa och hembakt bröd. Det är mat barnen äter. Det är mat de blir mätta av. Det är mat med en identitet, ja de har ju själva delvis fått vara med om att skapa den. Att få baka ibland, kanske skala morötter någongång, att se hur det växer i trädgårdslandet. Och de känner dofterna från köket lång innan lunchen. Dofter som väcker aptit. I går låg kållådans dofter tung i huset. De kunde genast dra paraleller till lingonsylten. Har vi lingonsylt idag? frågade en. Lingonsylt med kållåda eller kållåda med lingonsylt, hur som helst...bra gick den ner! Vi har matglada barn! En annan sak som är väldigt bra med småkök... där finns en vuxen som man kan komma och tala med någon gång ibland, ja om man är fem år och har något väldigt viktigt att förtälja. T.ex något så viktigt - att man precis har tappat en tand!
