7 augusti 2015

Rödbetshasselback med salviahack







Trerätters:


Förrätt: Tomatsoppa

Varmrätt: Inhemsk havslax, nypotatis
 rödbetshasselback med salvia

Efterrätt: Creme Brulée med smultron




Hasselbacksrödbeta med salvia

Salvia och rödbeta är en fin kombination. Ta en fullkornsskorpa eller ett knäckebröd. Skär några blad salvia smått. En klick smör och en nypa flingsalt. Smula skorpan/knäckebrödsbiten (t.ex med en mortel) Rör salvian, smöret och saltet med smulorna. Rödbetorna skärs på hasselbacksvis med många snitt nästan igenom, men ändå så de håller ihop. Lägg rödbetorna i het ugn  med lite olja 30-40 minuter (lite beroende på rödbetornas storlek). När ca.8-10 min. återstår av tiden klicka salviasmöret på betorna och strö lite fint riven parmesan över. Servera som så eller som tillbehör till något annat. Här med lax, potatis och cremé fraice.


Ett recept på tomatsoppa
Ett recept på creme bruleé

Fler rödbetstips hittas under etiketten: Rödbeta

31 juli 2015

Nyanser av grått, promenader i regn och Berglins serier













En ovanligt grå sommar. Så grå att man endera måste börja gilla grått eller duka under. Beslöt mig att göra det första. Plötsligt ser jag det vackra i allt det gråa. Så många olika grå nyanser det finns. En gång för länge sedan under en utbildning (till dekoratör) skulle jag måla gråskalor som ett arbetsprov. Minns hur jag slet och kämpade med att få ihop tio nyanser av grått. Allt från ljusaste vagt gråa till mörkaste nästan svart.

Det ligger ett lugn över färgen. Grått kan vara riktigt vackert som på morgonen då gråhägern  i all sköns ro sträcker på benen på den grå simbryggan. Senare går jag upp på kalhygget, det "stora grå". Där tar jag fina bilder av den unga sädesärlan med alla sina grå nyanser.

Vi äter gråa fiskar. Silvergrå.

En dag bestämmer vi oss för att ta färjan över till Tallinn. Där fortsätter det gråa i borgar och stora gråa djur på Tallinn Zoo.

Läser Berglins serier om kropp och hälsa. Pärmens färg: grå.

Regnet och grådaskiga dagar har dominerat denna semester. En dag trotsar jag ett ösregn och klär mig från topp till tå i regnkläder och bara går... Kommer underfund med att regnpromenader är riktigt fräscha, eftersom det inte blåser är det rentav behagligt att traska omkring. Hittar kantareller, många, på helt nya platser. De lyser intensivare än vanligt  -inte det minsta grå. Ja förutom grått är gult också riktigt fint! Och kombinationer av grått och gult.

Som snokens färger. Snoken som bor vid stenfoten och håller mössen borta.




Boktips!

Titel: Berglins stora bok om kropp och hälsa (om matvanor, ovanor, hypokondri, åldrande, ångest och hela skiten)
Text och illustrationer: Jan och Maria Berglin
Förlag:Whalström & Widstrand
Utgivningsår: 2014

Liknande teman som jag också brukar rita serierutor om=). Några av mina rutor hittas här.


29 juli 2015

Den ultimata rågbrödsmackan






ingredienser:

rågbröd
kantarellsås (kantareller, grädde, lök, salt...)
rökt ren (påläggskorv)
getost
förkokt rödbeta
rosmarin
honung

Kylskåpsrensning och denna gång hittades godare rester än vanligt. Nu fanns även en rest av en svampsås av årets första kantareller! Kokt rödbeta fanns också (kokar ofta lite mer rödbetor än vad som brukar gå åt vid en middag för de är så goda att lägga med i "restmat" senare i veckan. Några skivor kallrökt ren fanns även och en liten bit getost. Det fick bli smörgås till lunch. Gratinerades i ugn och sen ringlade lites honung på rödbetan och osten innan servering. En kvist rosmarin passar utmärkt till. Så mycket godare kan inte en smörgås bli.

Hittat några nya kantarellställen!




22 juli 2015

F-Hoone, Tallinn Estland






Den här gången vi besökte Tallinn hade vi beslutat oss att äta lite utanför de vanliga (rätt dyra) turiststråken. Ett ställe som vi hade hört att var bra var F-Hoone i Telliskivi. så efter att tillbringat förmiddagen på Tallinn Zoo åkte vi dit. Så värst hungriga var vi inte men beslöt att ta en varmrätt. 

"Industrial chic", retro, bohemiskt, ett "hipsterställe", avslappnad miljö, en restaurang med billig men riktigt god mat... var ord jag hört vid beskrivning av stället. Jovisst maten var god, men tyvärr hade laxen endera brända kryddor på stekytan eller så var det " flagor av orent stekbord"? Kunde inte utreda vilket var fallet. Svarta prickar som inte var så goda. Bortser man från det så var portionen ändå som helhet lyckad. Stekta laxen serverades med gnocci, en riktigt god ärtpuré och en tomatsalsa. Vi tog alla samma rätt som var en av de dyraste på listan. Ändå var priset under 10 euro. Många rätter var betydigt billigare än så. Helt annorlunda priser än inne i de gamla stadsdelarna i Tallinn. Vegetariska utbudet var även bra.  F-Hoone är tydligen ett populärt matställe även för ortsbor, det var nästan fullbelagt endast några enstaka bord tomma. Matgäster i varierande åldrar, även många barnfamiljer. Severing både ute och inne. Serveringen löpte bra förutom att vi fick vänta länge på att få betala. Bygnaden sliten på ett charmigt sätt, udda stolar och enkel inredning, högt till tak. Tyvärr något för hög bakgrundsmusik (suck, det är något jag ofta stör mig på om vi är ute och äter!).

Området och hela miljön i Tellliskivi är en sevärdhet i sig. Inga putsade fasader här inte. Nedgånget och slitet. Innan vi till fots tog oss vidare irrade vi omkring i några gränder och visst ser man staden med lite andra ögon då man letar sig fram på sina egna vägar. Förfall har trots det en speciell charm och avskalade restauranger är många gånger både charmigare och har bättre atmosfär än alltför uppstylade. Skulle jag ge F-hoone stjärnor i en klass mellan 1-5 skulle de få en 3 av mig. Hade sotet på laxen inte funnits och volymen på musiken skruvats ner så hade det blivit en  4:a.

Efterrätt intogs senare på "fint men lite tråkigt, café". Bakelse och kaffe.