Är sjukledig idag p.g.a ett lite större ingrepp hos tandläkaren i morse. Så med en käke som så småningom börjar få tillbaka sin känsel, blodsmak i munnen och kurrande mage kanske boken om Strindbergs matvanor inte är den bästa läsning just nu. Men den boken kom hem med mig från biblioteket häromdagen och nu ensam hemma i lugn och ro har jag äntligen tid att bläddra i den.
Läser om Biff Strindberg, uppkallad efter August. En biff som han gillade skarpt.
Biff Strindberg
Biff 130 g/1 cm tjock/ per pers.
1 finhackad lök
4 msk senap
2 äggulor
Blanda senap och äggulor till en smet. Stryk smeten på ena sidan av biffen och strö hackad lök på. Lägg sedan biffen i pannan med smeten uppåt. Vänd biffen en gång och stek på andra sidan. man kan även ta något tunnare biffar och lägga ihop biffarna två och två med smet emellan. Serveras med stekt eller kokt potatis.
Kanske Biff Strindberg till lördagsmiddag? En massa andra fina 1800-tals recept verkar boken också innehålla!
Bokens titel: Till bords med Strindberg
Chatarina Söderbergh- författare/journalist
Solveig Edlund- fotograf
Johnny Johansson- krögare och kock
utgiven år 1998
Albert Bonniers förlag
På hemvägen från tandkliniken såg jag tranor och vädret verkar gå mot det kyligare. Den där fina höstkänslan infann sig! Nu ska jag ta lite värkmedicin och sen förhoppningsvis orka ta itu med äppelskörden. Tänker koka äppelsaft i saftmajan. Om man tar bort fröhusen kan man mixa "massan" som blir kvar i majan till sylt. Saft och sylt - "Två flugor i en smäll". Här kan ni läsa mer (på finska)om "Saftmaja-saftning".
3 kommentarer:
...jovisst det funkade med äppel i "majan" men så värst mycket saft blev det inte bara några enstaka flaskor, men desto mera äppelmos! Av lite av moset kokades en äppelgröt med risgryn i. Tips! Vill man ha mer färg på äppelsaften lägg med någon dl lingon. Bra smakkombination dessutom med äppel-lingon!
Som 16 åring får Strindberg en första ljuvlig föraning av det kulinariska fröjder som dåtidens restauranger kunde erbjuda sina gäster.En äldre skolkamrat lockade honom till källaren Tre Remmare, den kända krogen vid Regeringsgatan i Stockholm. När dom gick in på Källaren Tre Remmare, spred sig en ljuvlig doft av biffstek emot dem. Strindberg beställde in en Biffstek med lök på restaurangen. Strindberg kände hur biffsteken gav honom kraft och att han inte var någon yngling längre. Biffstek tillagad på olika sätt, tillhörde Strindbergs favorit maträtter resten av livet, han lär till och med sagt att han skulle kunna gå till nattvarden för att få en biffstek. Strindberg var inte bara god med sin penna eller rask i sin tanke han var också begåvad med en särdeles god förmåga att kunna smaka och äta som en gourmand påpekade många av hans nära vänner.
Jepp, bl.a det där kan man läsa i boken.
Skicka en kommentar