Söt-surt till kaffet och supersaft för superkraft

Har varit på ett intressant seminarium med barn&mat tema men mer om det i ett senare inlägg.

Havtorn (Hippophae rhamnoides) kan också kallas 

havstörne eller finnbär. Tyrni är det finska namnet

Innan dess havtorn.Vi fick mycket bär i vår gårdsbuske i år. Jag har kokat saft, pressat råsaft, fryst in bären som de är för kommande experiment och lagat en morot-havtornsmarmelad (som jag kryddade med ingefära, kanel och nejlika). När jag kokade en sats bär till saft blev det mycket frö och skalrester kvar då saften silades. Vad gör man av det då? Havtornsknäcke tänkte jag först men det fick ändå bli nåt sött och gott denna gång, en "råkaka". I massan blandades diverse som hittades hemma: havregryn, mysli, havregkli, mandelmjöl och nån matsked olja + litegrann socker för att dämpa syran... och så smälte jag lite hushållschoklad. Blandade ihop allt och bredde ut på en plåt. Lät stå i kylen och skar sedan plattan i bitar (om man vill kan massan förstås rullas likt kokosbollar istället). Frös in hälften, andra hälften fick bli "kaffebröd" för de närmaste dagarna. Syrligt goda mättande chokladbitar med havtornssmak blev det. Lite fastare konsistens hade det blivit med smör eller kokosfett, nu är de lite mjuka men mycket goda! Havtorn har en finfin nordisk smak! Ångrar inte att jag planterade havtorn i tiderna. I vinter ska det drickas supersaft för att få superkraft när vintertröttheten börjar ge sig till känna.

Nya köket tar form

Mot en ny adress...

Jag har ett nytt jobbkök! I junimånad lades mycket tid och energi ner på att packa ner ett helt dagis, en massa köksprylar och alltmöjligt annat i flyttkartonger. Sen tog vi semester för att nu i augusti packa upp alltsammans på ny adress. Vi har slitit som djur den senaste tiden för att få sakerna på sina rätta platser. Vi har shoppat grejer vi behöver, köpt begagnat, återanvänt och äntligen börjar det kännas som om vi är inne på slutrakan. Fem före färdigt. På många sätt bättre än vår gamla arbetsplats för hur charmigt det förra huset och mitt gamla kök var har jag nu äntligen ett kök som fungerar till fullo. Ett kök som är lätt att hålla rent, med golv som lutar åt rätt håll d.v.s mot golvbrunnarna! Många golvbrunnar dessutom. Det kan låta som en bagatell men i ett yrkeskök är golvbrunnar rätt så viktiga och golv som lutar åt fel håll bara irriterande. Som kock uppskattar man också arbetsytor, Det ska finnas rum att breda ut sig vid behov. Inget jag varit bortskämd med precis. Och ordentligt med förvaringsutrymmen bör det finnas. Stora förråd och mycket skåp. Bra fungerande maskinpark. Det har jag nu! Hej, det här känns lyxigt!



(Kommentar i efterhand: skenet bedrog. Det var tyvärr inte alls ett bra kök... alla fel och brister syns inte på ytan... som t.ex inomhusluftproblem🙁...  så mot ny adress blev det igen.)

Pulled oats - test

Man kan inte bilda sig en uppfattning om något man inte prövat på tänkte jag och kom hem med ett paket "pulled havre" för nån vecka sedan. Det här en produkt som har varit alldeles otroligt mycket framme i medierna i Finland, ja redan långt innan den kom ut på marknaden. Marknadsförarna har verkligen varit skickliga och jobbat hårt.  

Ett försök att se objektivt på det nya.

Positivt: Man har lyft fram inhemska råvaror. Ok. det är ett halvfabrikat men innehållslistan är kort. Inga tillsatser. Innehållet enligt förpackningen på den naturella varianten är åkerböna, ärtkross och havre, därtill lite rypsolja och vatten. Konsistensen har man fått fram på mekanisk väg. Ärtkrosset medger tillverkaren att tas från centraleuropa, resten är inhemskt. Kanske det bara är en tidsfråga innan ärtkrosset kan tas från Finland? När efterfrågan finns kanske ärtodlarna ökar? Ett annan poäng är att kanske detta är sättet att få bönor i det finska folket? Bönor, ärter och havre är i sig bra födoämnen.

Ett annat plus är det höga proteinvärdet och totala avsaknaden av soja. Allätare har lättare att hålla sig på avstånd från sojan men tänker nu främst på veganer och speciellt på barn i veganfamiljer. Tror att det inte kan vara bra för ett litet barn att äta alltför mycket soja  (och det är alltså bara vad jag personligen tror... eftersom jag inte på nåt vis är nån expert). Här har de istället en produkt med högt näringsvärde som alltså inte innehåller varken alltför mycket soja eller tillsattsämnen.

Priset då? - överkomligt. Men hemlagade vegebiffar innehållande bönorkross, ärtkross och havregryn blir säkert ändå billigare.

Tacos med  pullet havre och svamp. Jordgubbar i salladen.

"Pulled havre sapere":

utseende: nja, ser rätt oaptitligt ut innan man gör nåt av det, lite "kattmatskonsistens" innan man tillreder. Ska helst läggas med i slutskedet och inte koka sönder. 

doft: neutral, sädeslag, mild

munkänsla: som pulled pork eller höna/kyckling

smak: ok. Smakar förstås inte kött eftersom det inte är det... saknar fettsmak och "djup". Smakar ändå ok om man "fixar till det". Kräver bra kryddor!

I testet användes neutral pulled havre. Jag hade även med lite karl-johansvamp för att få lite mer smak i det hela. Det finns två övriga varianter som är färdigt smaksatta.

Summa sumarum: Nyhetens behag, finändsk innovativ produkt, trendigt. Mättar bra. Godare än quorn, sojastrimlor och dylikt men en böngryta med  grönsaker och ris/ korn till och lite stänk med chili är trots allt godare tycker jag. O.k som "sällanmat" och ett bra komplement om man har vegetarianer/veganer på besök och vill ha t.ex en tacokväll eller om man annars bara vill minska på köttkonsumtionen och ha variation i den utökade vegetariska kosten. 

Men tja... personligen tror jag inte jag blir nån storkonsument av produkten. Det finns så mycket annat gott att laga mat av.

Kongens kaer, svarthalsad dopping och en ovälkommen växt/ Vejle del 3

Detta får bli det tredje och sista inlägget om vackra Vejle Ådal. Många har kanske besökt orten p.g.a av att Legoland ligger så nära. Men rekommenderar verkligen att man tittar sig omkring några dagar och bara njuter av naturen där. Vejle är också ur historisk synvinkel intressant. Vi rör oss i Harald Blåskäggs landskap, här finns många spår från järnåldern, här finns runstenar och mosslik att ta sig en titt på. Vi hann bara med en bråkdel så återkommer gärna någon gång tillbaks till dessa trakter. Nedan några bilder från Kongens kaer, här kommer man riktigt nära naturen. Man kan spana ut från en utsiktsplatå eller gå längs byggda spångar nere vid vasskanten. Att få syn på svarthalsad dopping är också lätt här finns nämligen många!

Maken fick fina bilder på den svarthalsade.

På infotavlorna hittade jag intressant upplysning om en problemväxt. Japansk pilört (parkslide). Precis den växten som jag så sent som ivåras suckade över hemma i trädgården då jag såg hur den spridit sig. Planterade växten för några år sedan ovetande att den är så dominant. I år dyker den upp här och var med rotskott. I Vejle har man beslutat att försöka bekämpa den. Nu fanns det svart plast här och var på marken så den skulle hindras. Kanske något jag också måste göra? Problemet med såna här växter (lupinen är en annan) är att de tar över den naturliga floran och utarmar artrikedomen. En ståtlig växt i sig men den hör inte hemma här...

Muuu...

Vy från hotellet i Haraldskaer

Sen blev det västkusten och Vadehavet, men det är en annan historia...