Malins glutenfria och en bok om skolmat

Två nya böcker till kokbokshyllan på jobbet. Ena köpt den andra har jag fått.

Bok nummer 1. Malins nya mat  Glutenfri mat för livsnjutare köpte jag då jag kommer ha en glutenfri liten matgäst på jobbet i år. Malin brukar ha bra recept i sin blogg så litar på att jag här hittar recept som jag kan ha användning av. Jag bakar rätt mycket på jobbet och det känns bra att även den glutenfria får hembakt ibland. Boken känns som ett bra val i djungeln av alla "glutenfriböcker" som utkommit de sista åren. Layouten får också ett extra plus. En klar och tydlig kokbok.Mycket tips på vad man kan ha i sitt glutenfria skafferi och Malins egna mjölblandningar som hon rekommenderar för olika ändamål. 

Malins nya mat  Glutenfri mat för livsnjutare  
Malin Båtmästar
utgiven på eget förlag MalinsFoodieliving kb
Andra upplagan 2015

Den andra boken, helt nyutkommen,  fick jag på seminariet jag var på för nån vecka sedan. School dining in Finland - Learning and Well-Being är titeln och den är skriven och sammanställd av Seija Lintukangas och  Päivi Palojoki. En bok om skolmaten som helhet. Tänk att en sådan bok inte skrivits tidigare! Språket är engelska och kan tänka mig att denna bok kan vara användbar då andra länder nyfiket undrar hur vårt system med skolmaten egentligen fungerar.

Finländska skolsystemet högaktas av mången runt om i världen. De fina Pisaresultaten har antagligen mycket att tacka skolmaten för var det någon utländsk gäst på seminariet som sa. Kanske det ligget något i det. Personligen anser jag att det finns endel saker och ting som kunde rättas till i skolmatssammanhang. Ja som t.ex den pågående boomen att man nu ska bygga nya stora jättekök istället för att ha mindre enheter eller helt egna kök i skolorna. Det känns totalt fel när man samtidigt talar så vackert om hur måltidspedagogik kommer lyftas fram allt mer i skolorna. Egna kök och skolträdgårdar skulle vara idealet om det verkligen är så att man vill att barnen ska få en bra inblick i matens väg. Ett system där barnen kunde vara mer involverade i måltiden skulle kräva närhet till kök och kökspersonal.
Boken innehåller rätt mycket arkivbilder av varierande kvalitet. Är inte så förtjust i bokens utformning Kanske man hade kunnat satsa lite mer på bildmaterialet och layouten. En ganska typisk "läromedelsbok". Ett lite fräschare och modernare grepp kanske. Men trots det ett stort plus för att det överhuvudtaget gjorts en bok om skolmat!

School dining in Finland - Learning and Well-Being
Seija Lintukangas och Päivi Palojoki
Edutaru
2016

Skog i förvandling del 5/ sandsoppar och havsörnens middagsbord

Inte ett moln...så långt ögat kan nå. 

Hade en följetong tidigare i bloggen om hur bästa svampskogen plötsligt förvandlades till hyggesmark (läs mer under etiketten "skogen" här i bloggen) Sommaren då vår närskog försvann. Då kände jag mest förtvivlan. Idag hittas inte mycket svamp där som tidigare fanns stora fält med trumpetsvamp och trattkantareller.  Vill man ut i skogen måste man först  ta sig över två besvärliga hyggesytor med kvistar, stubbar och allmänt dålig terräng. Trodde inte heller det skulle bildas så mycket "vattenpölar" uppe på hygget som det gjort. Marken är sank och vitmossa har brett ut sig. Kanske där ännu blir en myrmark? Nu på hösten måste jag trots saknaden av skogen ändå medge att det är rätt vackert på vissa ställen, och intensivt grönt gräs vid vattenpottarna.

Nå, tar man sig över hygget kommer man ändå fram till en skog. Där hittas blandsvamp som soppar, riskor och kantareller. Flera nya bra svampställen har upptäckts och kantareller har det funnits extra mycket i år. Glädjande nog! Sandsoppar och björksoppar är också typiska i "mina vandringsmarker". Har dessutom hittat fina lingonställen jag tidigare inte visste om.

Sandsopp är föresten en helt ok svamp om man blandar den med annan  i t.ex en paj. Den blir lite missfärgad mörk/ blåaktig när man skär i den men det är inget att bry sig om. Här hittas fakta om sandsoppen.

Inser att jag hittat havsörnens middagsbord när jag mitt inne i skogen stöter på fiskben, fiskfjäll och rester av en fiskmiddag. Havsörnen som då och då ses flyga över torpet har fått sig ett skrovmål.

Nu gäller det bara att hitta nya bra trattkantarell- och svart trumpetsvampställen...bara att ge sig ut i skog och mark och fortsätta leta...

Muminglass

Muminglass:

1 1/2 dl vispgrädde

2 äggulor

några msk socker alt. honnung

2 mogna avokado

ett par tsk fint skuren citronmeliss

en nypa vaniljpulver

2-3 dl rabarber, socker

Vispa grädden ganska hårt. Koka rabarberbitar med lite socker. Låt svalna. Vispa äggulor och socker (honnung) luftigt över över vattenbad. Vänd försiktigt ner grädden i den avsvalnade äggsmeten tillsammans med fint mosad avokado + citronmeliss och vaniljpulver så det blir en jämn smet. Häll i en muminform. Frys in

Ta ut formen från frysen där nu avokadoglassen stelnat. Häll över den avsvalnade rabarbermassan Dra en plastfilm över och frys in på nytt. Ta fram glassen lite innan den skall ätas. Knacka lätt på formen när den tinat något och stjälp upp på ett serveringsfat.

Rostad flagad mandel och några krasseblommor som dekoration.

Syrlig, fräsch och "nyttig smak" enligt smakpanelen. Rabarberlagret kan lämnas bort om man lagar lite mera avokadomassa istället eller  byt ut rabarberlagret mot t.ex mosad banan eller mixade jordgubbar.

Nordisk matkultur och matfostran stärker nordisk branding

...så hette seminariet jag deltog i förra veckan. Platsen var Helsingfors. I år har Finland ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet och det här var ett av programmen som jord - och skogsbruksministeriet och Kulturkontakt Nord stod värdar för,

"Under seminariet i Helsingfors presenteras innovativa matupplevelsekoncept från Sverige, Danmark och Island. Därtill diskuteras barn och ungas matkultur och matidentitet, främjande av skolbespisningen, matfostran i grundskolans undervisningsplaner, nya näringsrekommendationer för barnfamiljer, mångkulturella metoder inom matfostran samt matsvinn." / Bettina C. Lindfors

Storytelling by food

"We looked up from plate and starting creating..."

Björn Ylipää (kreativ ledare, Måltidsvision) höll ett medryckande framförande om hur man kan försöka fånga en känsla och överföra just den känslan till tallriken. Inte det lättaste kanske men väldigt utmanande. Han bad oss också blunda medan han spelade några låtar, bad oss tänka på mat. När Visa från Utmyra spelades kastades jag i tanken omedelbart in i min mommos kök. Mommo vid spisen som steker uppvärmd potatisgröt. Kanske jag hört den låten i det sammanhanget som barn? I vilket fall som helst ett positivt matminne. Potatisgröt med råg och lingonsylt. Lite smörsmak. Gröten godare dan där på än då den kokats. Sen följde någon lättare musik och gröten blev i stället en lätt fiskrätt, kanske sik o.s.v. Andra i salen såg säkert helt andra maträtter.  Musik och mat och minnen har starka band och det är en ytterst personlig upplevelse hur sinnesbilden blir.

Sebastian Hielm från jord- och skogsbruksministeriet presenterar följande talare
Halla Helgadottir från Iceland Design Center,

Sedan stod Halla Helgadóttir (Managing Director)i tur och temat var design. Food design. Hur man kan kombinera mat,design och arkitektur. (Ps.Googla om t.ex  Marti Goixe eller Marije Vogelzang)

En programpunkt var en presentation av "Geitmyra matkultursenter". Getmyras verksamhetsledare Eivin Lovdal var på plats och berättade om konceptet. Matglädje i praktiken, mitt i centrala Oslo ett matmekka för barn som Andreas Viestad är initiativtagare till.

(Vill ni veta mer om Geitmyra kan ni titta under etiketten: Geitmyra i denna blogg. Jag har besökt Geitmyra vid två tillfällen. Första gången jag var där var det precis nyöppnat. Det är fem år sedan dess. Många barn (och vuxna) har fått njuta av centret sedan dess. Ni kan också gå in på deras hemsida och läsa mer! Vi behöver fler "Geitmyrar" här i norden!

Från Danmark kom Mikkel Sander (Substainability Manager & Project Manager) han berättade om matarrangemangen kring Roskildefestivalen. I år var den ekologiska andelen råvaror 75% men målet är 95%  Danmark är ett föredömme vad gäller ekotänk!

I pausen blev vi bjudna på ett gott mellanmål.

...sedan fortsatte seminariet med många fler föreläsare. T.ex matkulturprofessor Johanna Mäkelä som pratade om matvanor i familjen.

 och Harriet Strandvik om Barnens kockskola på Åland och om att engagera barn att börja kocka.

Avslutningsvis fick vi smaka goda nordiska smaker tillredda av elever vid yrkeshögskolan Laurea.

Måltidsrepresentation.

...och musik av bl.a Aikasoppa. Ja ni ser väl att där står en ärta.

I bakgrunden en ny bok om skolmat i Finland, som jag kan återkomma till i ett annat inlägg.