Så länge de dagar då man glatt går till jobbet och känner passion för det man gör är betydligt fler än de dagar då man känner sig oinspirerad och yrkestrött, så länge ska man stanna kvar. Blir däremot de oinspirerade tröttsamma dagarna, dagar utan motivation, i majoritet då är det bäst att söka sig till något annat. Så tycker jag.
Jag jobbar i en låglönebransch utan "glamour" men jag gillar verkligen mitt jobb. Tillsvidare känner jag motivation. Ibland känns det ändå inte bra att vara i denna bransch t.ex när man läser detta i tidningen:
Blir beklämd och frustrerad. Lågavlönade ska alltså gå ner i lön. Det här gäller denna gång kostservicepersonalen vid de skolkök som nu börjat ta mat från nya stora centralköket. Deras arbetsuppgifter har blivit lättare anser nån skrivbordskonsult och då ska också lönerna ner. Det känns som ett hån mot hela yrkeskåren. Får det gå till så? Vad säger facket? Ändå är det ett slitsamt och fysiskt tungt arbete de här människorna uträttar och lönerna har inte varit något att hurra för tidigare. Om de går ner i arbetstid förstår jag att lönen går ner men så är inte fallet nu.
Kostsservicearbetaren där i skolköket vad kan hon göra för att kompensera sin reducerade lön? Ge upp? Byta bransch? Bita ihop och gå på tills hon stupar? (Skriver hon, inte "hen", för i det stora hela är just dessa skolköksarbetare just kvinnor i Finland)
Detta om detta. Det finns kockar och det finns kockar... och endel är mer tävlingsinriktade än andra:
 |
| Glad att se åtminstone en kvinna bland alla män i de här sammanhangen.... |
Var på Gastromässan i torsdags. Satt och kollade på semifinalen till Årets kock. På Gastro vimlade det av yrkesstolta kockar, servitörer och branschfolk som professionellt och med stolthet i blick trivdes som fiskar i vatten. Årets kock och årets servitör och sållades fram bland unga energiska människor som valt yrke. Ett yrke som garanterat ger jobb men man får slita hårt. Ett yrke som tillför en så mycket om man lär sig hantera stress och om man är plikttrogen, serviceminded och njuter av att fokusera på sitt, mitt i en omgivning som ofta kan upplevas som kaotisk. Vill du ha en acceptabel lön för mödan är det kvällsjobb och obekväma tider som gäller, långa dagar eller kanske ett jobb på sidan om. T.om "stjärnkockarna", kändisarna, i branschen gör en massa på sidan om, ingen lever lyxliv med "bara en simpel kocklön".
Årets kock ja det blev Kalle Tanner, (från Villa Störsvik i Sjundeå). Syns på bilden ovan längst till höger. Årets servitör heter Noora Sipilä. Henne hittar man till vardags på restaurang Ora i Helsingfors. Hoppas de blir lyckliga med sina yrkesval och att motivationen finns kvar ännu om många många år! Hoppas också att lönerna och villkoren blir bättre för alla som väljer kök och restauranger som arbetsplats och att man kan känna yrkesstolthet i framtidens kök. Det är trots allt bra yrken och en alldeles speciell atmosfär ❤
Stort grattis till Kalle & Noora!
(Nästa Gastromässa i Helsingfors är år 2020.)
