Från framtiden till 1800-talet/ surrogatsmör och limpor

Då förra blogginslaget handlade om framtiden blir det nu ett tvärt kast till förgången tid. Kanske året är 1860.
I en enkel strandbod rustas det till fest. En påskmiddag förbereds och kring 20 gäster är på kommande. Limpor har bakats, potatisen till gratängen är skuren, äggen är kokta och lammet rökt. Flitiga kvinnfolk har mycket att göra. Bordet ska ännu dukas och pyntas och sista handen läggas vid maten. Snart kommer de första gästerna att vandra in på den kullerstensbelagda innergården...

En gång i året, vaknkas det middag på 1800-tals vis. Då glömmer vi mobiltelefoner och nymodigheter. Då dammar vi av gamla kokböcker och letar fram fina recept. I år blev temat påsken förr. Själv gjorde jag inte så mycket till själva bordet i år, men bröd och surrogatsmör bidrog jag med. Under etiketten 1800-tal/ maten förr här i bloggen hittas mer gamla recept.

Maltlimpa med apelsinsmak (Junttalimpa/ Skärgårdslimpa)

1 l apelsinjuice
3 dl brödmalt
3 dl rågmjöl
3 dl  spelt- eller vetekli
3 dl sirap
1 msk salt
2 bitar jäst
vetemjöl ca.10-13 dl

Smula jästen i handljummen apelsinsaft. Rör ner övriga ingredienser. Degen skall vara rätt lös!
Häll upp i tre smorda avlånga brödformar. Låt jäsa 1 1/2 h. Grädda limporna i ugn 1 1/2 h, efter 1 h. penslas de på ytan med sirap och får sedan ytterligare 30 min i ugn, 175 grader.Vill man framhäva apelsinsmaken ytterligare kan man ha i en tsk pomerans. Samma limpa kan man även laga utan apelsin, byt då ut juicen med surmjölk.

 Uleåborgslimpa 

50 g jäst
1 ltr ljum kärnmjölk
2 dcl sirap
2 msk fint skuren pomeransskal
2 msk salt
1 1/2 tsk finstött kummin
800 g vetemjöl
800 g skrätt rågmjöl

Jästen upplöses i lite ljum kärnmjölk, vetemjöl blandas i så det blir till en tjock välling, blandningen får jäsa upp.Sirapen uppkokas med kryddorna, får svalna, blandas jämte en del av vetemjölet i den ljumma mjölken. Den uppjästa jästen, saltet och resten av mjölet iknådas. Degen får nu jäsa till sin dubbla storlek, ältas på bakbordet och dela i tre delar, vilka formas till tre limpor och ställas att jäsa. Gräddas i ej för varm ugn ungf. 1 timme. Överpenslas ett par gånger under gräddningen.

Förr i tiden, speciellt under nödår,
var det rätt vanligt att man drygade
 ut smöret med potatis eller morot.
Limpor och morotsmör fanns med
på vårt påskbord.

Recept på morotssmör

300 g morot eller alt. potatis av mjölig sort.
100 g smör
(Någon nypa kummin om man vill och kanske lite extra salt om morötterna är mycket söta).

Koka morötterna mjuka. Slå bort kokvatten. Mosa med potatisstöt (eller ta fram stavmixern) medan de ännu är varma (har man potatis blir det klister om de hinner kallna...) Rör ner rumsvarmt smör och krydda med kummin. Låt stå kallt. Servera som smörsurrogat till brödet.

( De  två limprecepten har funnits med i bloggen tidigare, men återupprepar dem, då de är så goda.)

Visit the future - Fastfood, café- och restaurangmässan 2017/ del 2

Besök  framtiden

Du har säkert sett henne eller honom, personen som jämt är fastklistrad vid sin telefon? Kanske du själv är likadan? Inte ens vid måltiden kan hen slita sig från mobilen. I framtiden kanske knivar blir helt onödiga? Man har bara två händer, den ena är upptagen med telefonen den andra håller i en gaffel. Maten äts medan blicken är fäst på mobilen... Maten bör vara i sån konsistens så ingen kniv krävs. Bara att skyffla in. Kanske så i framtiden? Eller tallriksdesign med en skåra där telefonen kan stå stadigt då fina bilder på portionen skall tas. Bilder som naturligtvis ska läggas upp på sociala medier.

 "Choklad gör oss smala" - och vi tror.

Hur ser måltiden ut i framtiden? Vad betyder mat och måltid för oss då, vad förändras, vad betonas? Hur blir våra matvanor? Hur mycket kommer teknik och digitalisering påverka oss? Samuli Korhonen (Trust food) talade om framtiden på mässan. Redan idag påverkas vi väldigt mycket av det vi hör och ser på sociala medier. Ta t.ex "chokladnyheten" som spreds som en löpeld på facebook, ett påstående taget ur luften av en kille bara för skojs skull. Man bara spred den goda nyheten vidare utan att frågasätta sanningshalten. Att banta med choklad, det lät ju trevligt! Men sanning - nej. 

Ring och boka bord för ett sällskap och du får frågan -björkskog eller fjällandskap? Beroende på vad du väljer kommer du omges av önskat landskap. Bilder /filmer på stora skärmar runt ert middagsbord...

(Nyligen när vi var ute och åt var faktiskt en av väggarna prydda av en tavla, en skärm som visade landskapet utanför restaurangen, live. En i sällskapet suckade djupt, "...att man inte ens kan få koppla av från skärmar när man går ut och äta...")

Ja att måltid och våra matvanor kommer se annorlunda ut i framtiden är klart. Allt mer kommer att skötas med mobilen. Beställningar, menyval, betalningar... kanske man inte ens ser skymten av serveringspersonal. Robotar och mobiler sköter jobbet... 

 ...och beställningen, tja den  gör vi kanske på Facebook.

Hm, frågan är väl om det här är så vi vill ha det. Kommer vi ideligen orka stirra på skärmar, kommer vi må bra utan att träffa livslevande yrkeskunnig servicepersonal. Är mobilen verkligen lösningen för ett enkelt bekvämt liv? Är det ett enkelt bekvämt liv vi eftersträvar? Vill vi att robotar tar över våra jobb?? Kanske även maten vi äter producerats av robotar som någon "smakingenjör" programmerat.

Den som lever får se.

Fastfood, café- och restaurangmässan 2017/ del 1

Matmänniskor och mat. Mycket mat och mycket människor. Smakbitar och en massa smakkombinationer. Intressanta teman och paneldebatter Så såg min torsdagsförmiddag ut. Jobbrelaterat men ändå mer nöje än jobb. Besökte nämligen fastfood, café- och restaurangmässan i Helsingfors.

När man jobbar ensam i ett kök till vardags är såna här tillställningar välkomna. Att ta sig ut och träffa folk, likasinnade som jobbar med mat. Försöker komma iväg nångång i året på nån mässa, på nåt seminarium eller nån kurs. För att få inspiration, för att hålla mig "up to date", hitta nya produkter och bli påmind om det som så vackert kallas yrkesstolthet. Jag ser det som viktigt att man med jämna mellanrum kommer bort från sitt eget kök, reflekterar över vad man gör, vad man kan, vad man är duktig på och varför man valt branchen och också det att trots man jobbar ensam finns det ändå en massa människor som delar passionen för maten, för yrket. Som en enda stor "familj". En slitsam branch med så mycket jobb men ändå så inspirerande.

Lyssnade på två föreläsare och en paneldebatt medan jag mellan varven snurrade runt bland utställare och representanter från olika företag och smakade mig igenom en massa smått och gott. De jag lyssnade på var 1. Samuli Korhonen (Trust Creative Society Oy) som tog oss in på en matresa i framtiden. (Mer om det i ett senare blogginslag) 2. Jyrki Sukula (köksmästare) om tankar kring ledarskap och hur man överhuvudtaget får tag i arbetskraft (i en tid då restaurangerna skriker efter kockar - jobb finns!). Slutligen lyssnade jag ännu på paneldebatten om ekologiskt med chefredaktören Maaret Launis från tidningen Aromi, Köksmästaren Ulla Liukkonen, Satu Silvo restauranginnehavare, den vegetariska restaurangen Silvoplee, Helsingfors och  Benjamin Frostell (vinnare i  tävlingen Årets ekokock och köksmästare på Gastrobar Emo, Helsingfors).

Jyrki Sukula om ledarskap

Paneldebatt om ekologiskt

Det godaste jag smakade på under dagen var kanske en minihamburgare där själva biffen endast bestod av kalvkött, salt och peppar. En härligt god mix med pistageglass och en citronglass råkade mina smaklökar också få stifta bekantskap med. För att inte tala om alla goda kaffeskvättar jag drack under dagen allt från "vanliga" kaffesorter till mer speciella.

I övrigt la man märke till att köttsurrogat som havreprodukter, bönor och andra vegetatiska alternativ blivit mycket mer i fokus än under tidigare år . En trend eller boom som nu definitivt tycks ha kommit för att stanna. Likaså är "gamla sädeslag" starkt framme. Spelt och emmer är t.ex väldigt fina produkter. Fick en påse emmer talkkuna (skrädmjöl) från Malmgård som jag snart ska testa.

Malmgårdsprodukter på mässan

Under mässan som pågick i dagarna två hann man också kröna årets pizzakock. Vinnare blev Davide Sindoni från restaurang Sergio´s i Åbo.

Fortsättning följer... 

Söndag med surdeg och sopsortering

Söndag och sol. En promenad i solen får inleda dagen. En runda på begravningsplatsen. Tittar till en speciell grav. Söndag och saknad.

Hemma igen: startar en surdeg som ska får sura till sig några dar. Kanske det får bli en pizza på surdeg i slutet av veckan. På jobbet bakade jag också med surdegsrot i veckan. Prövade med spelt denna gång. Lyckades helt o.k. Påbörjar man surdegen på en måndag  och matar den lite några dagar så kan man baka det godaste bröd innan veckan är slut. Det skulle alla skolkök/ daghemskök kunna göra. Tar inte alls mycket tid i anspråk. (Här hemma blev roten en spelt-råg-emmermix).

Övriga söndagssysslor: städat lite smått, tvättat, sorterat strumpor och sånt. Maken på jobb så det fick bli en hemmadag efter vår förmiddagspromenad. 

Vänder kompost, väcker sömndruckna stora daggmaskar med att köra ner vissna tulpaner, lökskal och äppelskrutt. Solstrålarna värmer. Komposten lite för sur och kräver strö. Städar hos Kanin och får torrare material att varva ned i komposten. Energin räcker till att fortsätta påbörjad källarstädning. Sorterar plast, metall, kartong skillt för sig. Bråte som samlats. Saker som ska bort. Plastinsamlingen har sent om sider börjat fungera här i stan. Nu finns det fler plastinsamlingsställen än tidigare. Det är bra! Hur man än försöker minimera plast är det ändå mystiskt hur mycket plastsopor som landar i en vanlig familj. Plastkrukor, flaskor, påsar, emballage...

I ugnen potatis, i grytan lamm. Bara två familjemedlemmar hemma så det kommer att räcka till dagarna två. Tänker på sopor och på komposter o plast medan jag planterar pelargonskotten som hunnit få långa rötter.

Hej då tulpaner! Den här gamla "jordglobskomposten" har funkat helt bra! Bara man några gånger i veckan rör om, och "matar den"  fryser den inte trots köldgrader.  Eller...nåja...2-3 veckor vid årsskiftet stod den ganska stilla och fungerande  mindre bra när det var som kallast men snabbt blev det liv i den igen när det blev varmare.

Komposter är bra att ha! Och bra att ha två så får den ena vila medan den andra används. Den andra kompostens mylla kommer att bli finaste "mat" till årets zuccinin. Den här måste vila snart.

Ännu ett varv ut i solen innan måltid. Måste ju ta en kompostbild till bloggen och solen den skiner än!=)

Vad gör ni en helt vanlig söndag?

Aubergine! - veckans grönsakstips

 

En bit purjo, en aubergine, en skvätt god tomatsås eller krossade tomater, nån klyfta vitlök, nån nypa rökt paprikapulver, svartpeppar, salt och lite vinäger eller vitt vin vad blir det?

Svar: god aubergineröra som man t.ex kan äta med en risotto som på bilden nedan eller t.ex kokt korn eller spelt. Här hade vi också hittat några rester av middagen dagen innan, d.v.s lite hönsfilé.

Brukar dra mig för att köpa aubergine, äggplanta. Är så lätt hänt att man tror sig köpa fina exemplar men blir besviken hemma då man skär dem i klyv och märker att de inte alls är så fina på insidan. Endera för övermogna eller så för omogna och hårda trots att de utvändigt verkade vara perfekta. Men ibland kan man ändå ha tur som nu och då blir det gott!

Moussaka där man varvar aubergineskivor med lammfärs (och tunnt skivad potatis brukar jag ha med) är också en rätt man borde ta och laga oftare för att inte tala om auberginelasagne där lasagneplattorna varvas med tunnt skivad aubergine, köttsås alternativt vegetarisk sås och en ostsås. Grillad aubergine brukar också bli gott, Pensla på en god glace och låt auberginen få samsas med champinjoner, lök och tomater på en plåt och ställ ugnen på grilläge (eller plocka fram utegrillen). Ät som en hel liten rätt med sallad till eller som ett tillbehör till något.

Så veckans grönsakstips heter AUBERGINE!