Gott Nytt Bröd!

Nej Gott Nytt År menar jag förstås! Men provsmakar ett nybakt bröd som blev riktigt gott, experimenterar litegrann med surdegar. Det här blev en vete-rågkombination.

Julklappsbok och surdegsbörjan

Julklappsbok och en surdegsbörjan i en glasburk
-kanske det blir surdegsjästa blinier vid nyår. 

Fick "Årets bästa brödbok", boken Den franske bagaren, som julklapp. Och nu står en surdegsburk och bubblar. Ett och annat gott bröd ska det bli!

Den franske bagaren - surdeg mat kärlek
Sébastien Boudet
Bonnier fakta, utgivningsår 2012

Julmeny 2012

Bryter bloggpausen med att lägga in några bilder från årets julbord. I år fick skinkan och lutfisken maka på sig. Lutfisken skall istället ätas i dagarna. Skinka har det mest blivit på knäcke till lunch. Men nedan julaftonens meny:

Rågskorpor med valfritt tillbehör från "fiskbordet" ,
hemgravad sik ett måste på vårt julbord!

 Rosolli

Innerstek av ren som marinerats i enbärs-och

 timjanlag samt kålrotslåda, morotslåda 

och  råstekt  palsternacka och rotselleri.

Uleåborgslimpa samt olika kex och ostar

Hjortronglass på glöggspegel smaksatt med stjärnanis

Uleåborgslimpan och hjortronglassen hade anor från svunnen tid då båda recepten var tagna från gamla torpkokboken. Underbart goda båda två!
Recepten hittas här: Uleåborgslimpa, Hjortronglass.
Ps.Sockermängden i gamla recept kan man lite se upp med. Det användes kopiösa mängder socker förr. Jag hade dessutom färdigt lättsockrad hjortronsylt så hade ytterst lite socker i grädden. Smaka dig fram för bästa resultat.

Fundering över rosollin: Har uppfattningen att salladen som vanligtvis äts utan sill (eller sillen skillt) i Finland  här heter "rosolli" medan samma sallad (men med sill i) heter sillsallad i Sverige. Ursprungligen kommer den från det ryska köket. Eller kanske man talar om rosoll även i Sverige på sina håll? Endel vill ha allt i en salig blandning, medan andra lägger upp salladen med ingredienserna skillt för sig. Kokt morot, rödbeta, potatis, kryddgurka, lite rå lök, och äpple vill jag att salladen ska ha i för att "smaka rätt". Får gärna vara omblandad, tycker jag. Gärna en bit sill till. Och sås på grädde, rödbetsspad, socker, salt och lite ättika.

En varm rosolli är också gott! t.ex 
som en "resträtt" dagen därpå

Tips! Ren i kombination med kålrot är så gott! Pröva som en enkel vardagsrätt: renskav med rotmos!

Julbasar, honungsmandlar och maltlimpor

Julbasaren gick fint! Här kommer receptet på mandlarna och på limporna.

Receptet på honungsmandlarna tog vi från "Två systrars söta" (Eisenman). Receptet här. Vi använde dock bara mandlar och lämnade bort chili denna gång och strödde ännu florsocker över då de svalnat.
Jag gjorde även en:

Veganvariant
och bytte ut äggvitan och honungen mot matolja. Saltade lätt. Rosta i ugn. Ta ut låt svalna. Florsocker över.

Variation till mandlarna: lingon-, tranbärs- eller blåbärspulver, eller nyponmjöl blandas i florsockret.
Chili eller nån annan krydda kan man också variera med. Eller doppa de rostade mandlarna i smält choklad. Blanda slutligen mandlarna med russin och tranbär och kanske choklad bruten i bitar. Ät och njut! Godaste julgodiset!

Maltlimpa med apelsinsmak (Junttalimpa)
1 l apelsinjuice
3 dl brödmalt
3 dl rågmjöl
3 dl  spelt- eller vetekli
3 dl sirap
1 msk salt
2 bitar jäst
vetemjöl ca.10-13 dl

Smula jästen i handljummen apelsinsaft. Rör ner övriga ingredienser. Degen skall vara rätt lös!
Häll upp i tre smorda avlånga brödformar. Låt jäsa 1 1/2 h. Grädda limporna i ugn 1 1/2 h, efter 1 h. penslas de på ytan med sirap och får sedan ytterligare 30 min i ugn, 175 grader.

Vill man framhäva apelsinsmaken ytterligare kan man ha i en tsk pomerans. Samma limpa kan man även laga utan apelsin, byt då ut juicen med surmjölk.

Kvarnen, speltgröt och degterapi

Åkte igår med maken till kvarnen. Köpte mjöl, gryn och flingor till jobbet och passade på att köpa några påsar till hemmaköket också bl.a speltflingor till gröt, vete- och fullkornsmjöl. Ekologiskt och nymalt - det bästa!

Spelt (dinkel) gröt
1 l mjölk
ca.4 dl speltflingor
lite salt
Serveras med bär, t.ex blåbär.

Koka upp mjölken. Rör ner flingorna. Låt småkoka under lock. Rör om emellanåt. Salta lätt strax innan servering.
Jag brukar oftas använda mig av en "våningskastrull" med vattenbad underst. Då kan den badda på  medan man gör annat och man behöver inte vara rädd att det brinner i botten.

Några länktips
Mat och människor/ Degterapi
Skådebröd så in i norden! Nordiska mästerskap i skådebröd

Poäter av Niklas Schiöler

Aah, fredag! Veckoslutet inleddes med en 

kopp kaffe, en rågmacka med bredbar
getost,tomat och gräslök och en god bok!

"Matfyllda dikter som sätter snurr på smaklökarna..."

I författaren och poesiforskaren Niklas Schiölers nyutkomna bok är temat mat i poesin. I boken funderar han över hur lite det kulinariska sist och slutligen har används av poeter. I boken Poäter kan man ändå läsa matfilosofiska tankar om allt från Homeros till Jamie Oliver. Fullspäckad av härliga dikter med temat: MAT. Ser fram mot fina lässtunder! 

Att äta Grönhögenlimpa

med löksmör

i en enrisrunda

på en stor tyst hed

Med myror

stretande på smulor

och guldbaggen

prasslande i brödpåsen

Med lärkan

som middagsmusik

och honungsblomstret

som rökelse

Med den älskade

som servitör stående

på knä i gräset

med enbarr i håret

Nina Södergren (Lust och fägring, 1973)

Den var fin! Eller Werner Aspenströms dikt som börjar...

Bäst smakar sill och potatis när man brottats med en stendjävul hela dagen...

Ja, fortsättningen får ni  läsa själva....

Bokens titel: Poäter
Författare Niklas Schiöler
Utgivningsår: 2012
Förlag: Carlssons

Ps.Kollade upp vad en Grönhögenlimpa är. Det var visst Hillevi Andersson på Öland som skapade den
Läs mer om dess historia här!

  

Potatisens smakord/ Sapere

"Med smak av smörig kastanj och inslag av mandel, valnöt och gröna ärtor... " nej det är inte ett vin som beskrivs trots att man kanske kunde tro det. Det är "King Edward", potatisen.

 Lika väl som man kan beskriva viner kan man sätta ord på potatis. En potatis är en potatis, men så kan man ställa sig frågan - en hurudan potatis? Det finns så enorma skillnader! Tidigare har man mest talat om "fast" eller "mjölig" och vad just den sorten lämpar sig bäst för. Men det beskriver inte själva smaken. I denna artikel kan man läsa om "potatissmakord". Läs även här! För det är ju så, att inte bara viner kan beskrivas mer ingående. Ta olika äppelsorter, matoljor, choklad... ja vad som helst. Börja jämföra, lägg ord på smaken och råvaran blir med ens så mycket intressantare. Man märker lättare vad man gillar, man  lägger märke till de nyanser man tycker om. Det är detta som till stor del är Sapere! Att träna sin tungas smaklökar för att känna variationerna, och tillsammans med de övriga sinnena få ut så mycket mer av det man äter.

Det har blivit rätt många olika potatisar denna vecka och än är inte veckan över. "Ditta" var mycket fast i konsistensen, den kokades med i en fisksoppa. Den fick koka ovanligt länge för att inte smaka rå. Smaken var sedan ganska neutral. 

En "vardagspotatis". En speciellt god potatis var ekologiska "Melody". Tyckte jag kände en mild nötsmak där. Eller kanske det var kombinationen med rödbeta och getost som gjorde att den helt klart blev veckans "vinnare" i mitt lilla potatistest. Halverade rödbetor, morot och potatis , lät dem först gå några minuter i micron på full effekt för att förkorta tillagningstiden. Sedan in i ugnen med lite rypsolja, timjan och flingsalt. Skivad getost och lite honung över de sista 10 min i ugnen. Den kvällen hade vi också rullat lite köttbullar med yngsta sonen men han föredrog rödbetan! Tog bara några få köttbullar men ville ha mycket rödbeta.

På jobbet visade det sig sedan att jag också fått en säck Ditta. Den skars i tunna skivor och fick sällskap av batat, ost och gräslök i en gratäng.  Lite för fast för ändamålet men just då hade jag ingen annan att ta till. Då var  Mathildan jag fick senare i veckan mer lyckad, den har vi ätit i dag i form av potatismos.

Veckan (på jobbet) i övrigt: Har bakat mycket. Vi tjuvstartade med fastlagsbullar (-semlor, som de kallas i Sverige). Vi har sportlovsstängt nästa vecka så därför gjorde vi dem redan denna vecka. På Alla hjärtansdag blev det råghjärtan med sesamfrö till mellanmål. Goda! Hade några deciliter skållad råg i en vanlig bröddeg. Penslade dem med ägg och strödde sesamfrön över.

Lycka...

...att baka bröd! - Eller bullar!

Vilket vi gjort idag efter en sväng till kvarnen.
Flingor, gryn- och mjölförrådet fylldes på. 

Karolinas bullar

Äppelbullar lagade jag i dag som mellanmål på dagis. Ett recept jag hittade på Allebarnsrättens blogg. Eller bullar och bullar... det är alltså frågan om bröd/semlor med äppel i. Det är lite skojigt med ord ibland. Finlandsvenska och rikssvenska. Det finns vissa variationer. Talar man om bullar här i Finland  är det frågan om söta bullar (ja, om det inte är frågan om köttbullar förstås). Semlor kallar vi det som svensken kallar "frallor". Medan svenskens semla är det vi kallar fastlagssemla med mandelmassa och vispgrädde i, så ibland kan det bli lite missförstånd. De här "bulla-semlorna" blev i vilket fall som helst väldigt goda och fiberrika. Rivet äppel gav god smak. Jag bytte ut rågen mot speltkli då jag inte råkade ha råg i skåpet. Till detta fick barnen en kräm lagad på gröna vinbär och jordgubbe. God kombination!

Inte värda sitt pris

Maken kom hem med en påse, vad han trodde var vanliga rågknappar. I all hast hade han plockat dem från butikshyllan utan att notera att det stod Creamy pepper rågknappar. Första tuggan blev en besvikelse. Fy katten! Vad är det här? Övriga familjen smakade också. Tvi vale så salta och konstiga! En titt på innehållsförteckningen - närmare 30 ingredienser! Ja själva rågknapparna bestod inte av annat än det vanliga men sen var det nån märklig grön hinna på dem som alltså var mycket innehållsrik.  Rågknappar, rågknappar med chipssmak, jamen det måste ju vara nyttigare än vanliga chips kanske man tänker. Och det står med stor text: Innehåller inte natriumglutamat och på ett annat ställe: fiberrik 12 %. Så bra då! Men borde inte de trettio andra ingredienserna stå med lite större stil? Där hittas bl.a aromer, ostpulver, gräddpulver, maltodextrin, modifierad stärkelse, klumpförebyggande medel.... De torkade rågknapparna med creamy pepper smak är ännu ouppätna .

Tips! Skär halvgamla brödrester i kuber, rosta dem i en stekpanna som  man gnidit en  vitlöksklyfta i innan. Krydda med timjan och rosmarin (och pyttelite salt om man vill). Så goda! Att ha i sallad eller toppa en tomatsoppa med eller bara äta som sådana - som chips! 



Gammalt bröd

Idag en liten brödkampanj i bloggen och en vädjan om att man inte ska slänga mat!

 Förslag på vad man kan göra av halvgammalt bröd:

1. Fattiga riddare. Vispa några ägg och blanda med mjölk, kanel (+lite socker). låt brödbitarna ligga och dra i äggmjölkblandningen en stund.  Stek i stekpannan och servera med vispad grädde och en god sylt.

2. Krutonger t.ex att ha i sallad. Skär brödet i små kuber. Rosta lätt i stekpanna. Gnid pannan med en vitlöksklyfta innan. Mörkt bröd är också gott rostat! 

3. Crostini. Bred på lite tomatpure, en tomatskiva lite riven ost eller en bit chevre. Ringla över oliv- eller rypsolja.Grilla i ugn. Servera med lite färsk timjan.

4. Ströbröd. Laga ditt eget ströbröd. Här ett förslag med rosmarin 

5. Gör som italienarna, red soppan med bröd. 

6. Skänk bort dina gamla brödkanter till närmaste stall och du blir mäkta populär bland de fyrfotade=)!

Fler förslag? 

Nypon

 Nyponbusken: Den är gestalten av fattigdom, vilt behag och kyskhet.
(Carl Jonas Love Almqvist: Svenska fattigdomens betydelse, 1838)

Har utan resultat försökt hitta inhemskt nyponpulver. Det borde man väl hitta? Nyponsoppa är så gott men nyponskalmjölet jag brukar köpa från hälsokostaffären kommer ända från Chile! Frusen "nyponmassa" i storköksförpackning  har jag någongång köpt för att laga kräm på jobbet men inte heller den är inhemsk, inte ens nordisk. Man borde väl börja samla nypon själv... Vill se vilda nordiska nypon - i det  nordiska köket!

Fakta hittat på nätet:
 Nypon innehåller höga halter av vitamin C, B och E, viktiga antioxidanter såsom flavonoider, karotenoider och antocyanider, folsyra, kalium, magnesium, betakaroten, lycopen och pektiner samt galactolipider. 

Här ännu ett recept på bröd med nyponmjöl i (ur boken "Baka med barn" av Camilla Pérez och Lisa Flodin, kan samtidigt passa på att rekommendera boken! En vacker bok med tydliga recept!)

Nyponbröd

50 g rumsvarmt smör
25 g jäst
5 dl vatten
1/2 dl nyponskalmjöl
10-11 dl vetemjöl special
1/2 dl ljus sirap
1/2 msk salt
4 1/2 dl fullkornsdinkel (som kallas fullkornsspelt i Finland)


Ta fram smöret så det blir rumsvarmt, smula ner jästen i en bunke. Måtta upp vattnet och värm det till 37 grader. Häll vattnet över jästen och rör med en slev så jästen löser sig. Måtta upp resten av ingredienserna. Rör ihop. Knåda till en deg minst 10 minuter för hand eller 8 minuter i maskin. Lägg en handuk över degen och jäs i 30 min. Strö vetemjöl på bakbordet. dela degen i 4 lika stora delar. Dela sedan dessa i 5 delar så det sammanlagt blir 20 delar. Forma till runda bullar. Tryck sedan lite lätt på varje boll och rulla den så den formas till en oval bulle med två snibbar. Lägg bullarna på bakplåtspappersbeklädda plåtar. Låt jäsa 40 min. Sätt ugnen på  225 grader. Sätt en plåt i taget i ugnen. Grädda 8 minuter, ta ut bullarna och lägg dem på ett galler. Täck med kökshanduk medan de svalnar.

Uleåborgslimpor del 2

Titta så fina de blev! Limporna som bakades igår. Tre stora supergoda limpor. De väckte t.om lite "matminnen" till livs hos maken som påstods sig ha ätit limpor med just den smaken i barndomen. Kummin och pommerans passar bra ihop. Att jag bytte ut kärnmjölken mot surmjölk gav en fin syrlig smak.

Övrigt: Hörde i radion om hur invånare i Hertonäs, en förort till Helsingfors,  drömmer om att göra området till ett Cittaslow- område. Kul! Det sprider sig... Cittaslow städer börjar finnas lite här och där i Europa, ja i hela världen. Falköping i Sverige är ett exempel här i norden. 

Annat: Var visst lite före min tid när jag var bergsäker på att det är fastlagstisdag i morgon;) Hade redan planerat in en dag med fastlagsbulle- bakning i morgon. Men...nej  fastlagstisdagen är ju först i mars i år! Men bullar blir det nog ändå...

Uleåborgslimpor

Ett gammalt recept ur boken här.

50 g jäst

1 ltr. ljum kärnmjölk

2 dl sirap

2 msk fint skurna pommeransskal

2 msk salt

1 1/2 msk finstött kummin

800 gr. vetemjöl

800 gr skrätt rågmjöl

Jästen upplöses i lite ljumt vatten, vetemöl iblandas så mycket att det blir en tjock välling, och blandningen får jäsa upp.

Sirapen uppkokas med kryddorna, får svalna, samt blandas jämte en del av vetemjölet i den ljumma mjölken. Den uppjästa jästen, saltet och resten av mjölet iknådas. Degen får nu jäsa till sin dubbla storlek, ältas på bakbordet och delas i tre delar, vilka formas till runda limpor och ställas att jäsa. gräddas i ej för varm ugn ungf. 1 timme, överpenslas ett par gånger under gräddningen.

Har en sats på tre limpor iugnen som bäst. Doftar ljuvligt! Det är samma recept jag redan prövade i somras (då bakade jag bara 1/3 av satsen. Resultatet då gott men hade kunnat jäsa lite längre, man ser den limppan på min nuvarande profilbild) Idag bytte jag ut kärnmjölken mot en liter surmjölk så de blir antagligen lite mer söt-sura. Använde inte riktigt lika mycket mjöl som i ovanstående recept. 

Finskt rågbröd - special

Idag blir det ett lite längre  Rågbröds-special med mycket bilder här i bloggen. Från mitt "hemmabageri"=). Det handlar om det surbröd som vi finländare är uppvuxna med. Det riktiga surbrödet alltså! Ja då menar jag inte att det är något fel på alla de goda surdegsrecept som man hittar bland dagens bloggare, bagare, proffs och amatörer men talar man surbröd med en finne så är det det här. Rågbröd med 100 % råg (ja om man bortser från nödåren förstås då en del av rågen kunde bytas ut mot bark).  

Receptet här nedan är från den 100-åriga boken som jag skrev om tidigare i veckan. Alltså ett mycket gammalt recept. Skriver receptet i sin helhet så som det beskrivs i boken men när jag själv bakade drog jag ner på satsen rejält. Lagade bara en sjättedel. D.v.s på 1/2 l vätska istället för 3 liter. Eller rättare sagt jag gjorde parallellt två st.1/2 l satser. Den ena med surdegsrot (som jag hade färdig) som grund, den andra med jäst (observera att den då ska stå i 2-3 dygn för att surna). Så det är ett långtidsprojekt. Mina 1/6 satser gav vardera 12 st rågknappar ca.12 cm i diameter, men om man vill kan man lika bra baka ut degen till stora runda bröd eller hålkakor.

Och blir man riktigt ivrig,  - slå upp en stång i taket och laga hålkakor för hela vintern;)! Blir betydligt billigare än att släpa hem brödet från affären. Förr i tiden användes torrt rågbröd även i s.k brödsoppa. Man blötlade rågbitar i vatten några timmar och lade det sedan att koka i samma vatten. Sedan passerade man genom en grov sil, avsmakade med lingonsaft socker och lite salt. Även plommon, russin eller äppelsylt kunde tillsättas. Brödsoppan serverades ljummen. (Brödsopps-fakta ur boken: Kasvisruokaa pulaaikanakin, L.Liukkonen, 1942). I R-C-Ks bok finns även beskrivning på s.k. "Jankki" där en liter mjölk eller vatten kokas, 1/2 hålkaka bryts i bitar och får koka med. 1 msk smör tillsätts och "jankkin" avsmakas med salt. Men de här låter kanske godare: Stek brödskivorna (sötsurt el.surt bröd) i smör på båda sidor, lägg upp på fat. Lägg över lingonmos och servera varma. Ja man skulle ju också kunna pröva att laga en "fattiga riddare" variant! Med ägg-mjölk, steka i smör servera med rårörda lingon.

 Reinilä-Calonius-Kranks recept på rågbrödet:

Surt bröd
3 msk jäst (el. litet surdeg)
3 ltr ljumt vatten 
3 1/2 kgr rågmjöl
5-6 msk salt
1msk kummin

Jästen upplöses i det ljumma vattnet och en del av mjölet iröres, varefter blandningen får stå på varmt ställe 2-3 dygn att surna. Kryddorna tillsättas och resten av mjölet iknådas. Då degen höjt sig till sin dubbla storlek, ältas den på bakbordet och bakas ut till avlånga eller runda bullar, vilka då de väl jäst upp, gräddas i god ugnsvärme omkring 3/4 - 1 timme. Av samma deg kan även hålkakor bakas men då bör degen göras betydligt lösare.

Det var receptet enligt boken. 

Jäst, vatten och hälften av rågmjölet.
(Lagade alltså bara en sjättedel 
av receptet ovan.) 

Glöm den för några dar...

(Ps. Observera den ärtgröna kastrullen! Ett loppisfynd: Seppo Mallat, 70-talet.)

Ca. 2  dygn senare påbörjades 

även surdegsrots-varianten

(hade alltså en surdegsrot) som

 matades med 1 dl vatten en dl 

rågmjöl och fick sedan stå 8-9 h

 innan 4 dl vatten, salt, kummin  

och resten av rågmjölet lades i.  

Jästvarianten smaksattes med  

 pomerans för att få mer variation.

I den tillades även 1 struken msk

salt  och resten av mjölet. Sen  fick

degarna jäsa 1 h (Eller kanske

kanske det var lite längre än så). 

Bakades ut.

Samtidigt in i ugnen. Efter halva

 tiden bytte plåtarna plats så de 

understa kom upp.

De mer mjöliga = jästvarianten 

blev lite högre och porösare.

Så gott, så gott..med lite smör!

Sönerna fick vara smakdomare. 

...och det är vatten som är i glasen;)

Vinnare blev...jästvarianten! Den andra 

var också god men tunnare och hårdare

 så jag skar upp dem, lät torka, de fick

bli rågskorpor. Goda rågskorpor

med kummin!Den med surdegsrot

och helt utan jäst. skall få en chans

till. Nästa försök får den lite 

längre tid på sig.

Inte våra bröd på denna bild... 

skådebröd fotograferade i ett hembygdsmuseum

"Aftonvarden var nyss fulländad i torpet. En lämning låg på det rymliga bordet ännu, kring stävan med kalja, stycken av hålkaksbröd och i koppar potäter och mujkor."  ur J.L Runebergs Älgskyttarne (1832)

100-åring

På torpet hittas en del intressant i bokväg. Tyvärr har det inte funnits någon stor kokboksfantast bland husets tidigare invånare (eller så har de  försvunnit med folk som kommit och gått...). Några pärlor hittas dock. Kokbok för hem och skola av Edit Reinilä, Sofie Calonius och Valma Krank var i miserabelt skick, pärmen hade lossnat då svärmor för något år sedan förde den till en bokbindare för att få nya pärmar. Det är en bok som användes av husets första invånare. Då man vet att barnens farfars mormor använt boken känns det nästan  lite högtidligt att bläddra i den. Att hundra år senare fundera på vad de åt, hur middagarna kunde ha sett ut, vilka var favoritrecepten o.s.v. är också intressant. Gillar tanken att laga mat efter samma recept hon (och pigan) använt sig av. Men mest har jag hittills hållit mig till brödrecepten. Författarinnorna till boken var lärarinnor vid Pedagogiska Matlagningsskolan i Helsingfors. Boken är utgiven av Otavas förlag, andra upplagan från 1911. D.v.s  100 år i år! Den påminner ganska mycket om Runa Melanders Marthas kokbok som utkom några årtionden senare. Marthas kokbok hette egentligen "Hemhushållningens grunder" men började med tiden kallas "Marthas kokbok" då Marthorna i landet tog den till sig.


Just nu pågång: Äkta hederligt finskt surbröd=) enligt recept ur ovanstående bok. Receptet och "resultatrapport" kommer snart. Gjorde två varianter, ett försök med surdegsrot som bas ett med jäst. 

Baguette Karl-Johan

Jaha, vad skall vi kalla den här då...

Karl-Johansvampfylld baguette med 

flädersaftglacerad salladslök och fänkål  

 - något att äta innan nya året rings in?

Svampsås:

Stek svampen i lite smör tillsammans med finstrimlad salladslök, strö över en msk mjöl och rör om. Slå över lite grädde och koka ihop till en sås. Salta, peppra. 

Fänkålen:

Strimla  fänkålen  och lägg med några salladslökar. Fräs dem snabbt  i en het panna. Slå på en skvätt koncentrerad flädersaft. Låt saften koka in. Den söta saften gör att grönsakerna blir lätt "glacerade". 

Samtidigt som svampsåsen och fänkålen lagades hade vi baguetter i ugnen. Igen enligt recept från Pain de Martin . Denna gång hans recept "sommarbaguett" från "Enklare bröd" boken.

Men jag hade med lite fullkornsmjöl i degen och på ytan lite linfrökross och solrosfrön. Dessutom skar jag dagen med en vass kniv och lät snittytorna bli uppåt. Se bilden nederst. (Det här var alltså inte ett surdegsbröd men ett långjäst bröd (med bara lite jäst) som jag ställde och jäsa redan på morgonen för att få nybakt till kvällen. På morgonen togs även svampen ur frysen. Med några små "mise en place" på morgonkvisten kan man laga "snabbmat" på kvällen. Utbakning, gräddning och baguettefyllning tog max. 20 min (Då veks och tilläggsjästes degen visserligen någon gång där emellan). 

Lucka 12 - Rosmarincrepes

 Middagstips i väntan på julmat

Innovativa plättar/crepes (del 2)

Den som följt med min blogg minns kanske att jag för ett tag sedan i misstag tappade en burk med torkad rosmarin i plättsmeten. Det blev upptakten till något nytt...och GOTT! Då åt vi plättarna med lingonsylt och konstaterade att de blev ganska så goda. Nu fick "rosmarincrepsen" göra sällskap med lammfärsfyllning (en sås på lammfärs, lite tomatpure, vitlök...), de gratinerades med några skivor getost och åts tillsammans med puré på rova och ännu lite lingon till. UNDERBART gott för att säga det själv. Det blir absolut en favorit i repris. 

Tips! Man kan göra "Mise en place", förbereda, genom att t.ex steka plättarna och göra rovpuren långt i förväg. Sen går det fort att fixa resten och plättarna blir varma under gratineringen medan puren värms upp i en kastrull.

Övrigt: De senaste två veckorna har varit riktiga brödveckor, blev så förtjust i Martins (Pain de Martin)Johanssons nya bok (ett julklappstips igen). Har alltid varit förtjust i att baka just bröd, surdegar hade jag dock inte prövat mig på förrän nu. Resultatet inte ännu perfekt men ändå gott!!! Lite bilder av mina första trevande sur-baks försök: 

"Hälften spelt"ur Martins bok.

Ett "eget experiment" 
 Ett råg-spelt bröd
med ca. 1/3 spelt 2/3 råg.
Lite pommerans och kummin i. 

Gårdagens "kursbröd",
Pain de Martin-kurs i
hans blogg veckan som gick. 
Hade kanske kunnat 
bli lite mer poröst.
Men övning ger färdighet... 

Fick avsmakas med smetana,
 gravad sik,rödlök,rom o dill.

Och nu finns där ett Levainbröd i ugnen=)=)!

Lucka 4 - Hälften dinkel

Idag ett surt tips!

Kopierat från Pain de Martins blogg:

"Egen surdeg till jul!
 Alla som vill ha en egen surdeg räck upp en hand – nu blir det surdegskurs på Pain de Martin!"

Så gå in på hans blogg: Pain de Martin, du hinner köpa råg ännu idag och börja på virituell surdegskurs i morgon!
På bilden ovan hans "Hälften dinkel"-bröd jag lagade i veckan.
Julklappstips: ge bort en surdegsrot;) kostar knappt någonting... behövs bara några msk råg och lite vatten.

Leverburgare

Det finns hamburgare och det finns hamburgare...

Den här var god!

Mald leverbiff

Cole slaw

Kryddgurka

Örtost

Rödlök

 Annat pågång...surdeg. Gör den steg för steg enligt
 "Pain de Martins" nyaste bok.

Ute kallt värre men det hindrar inte stans pilkare.

Gösen nappar!