Gott Nytt År! Med mycket...

...kreativitet, engangemang och matglädje. Önskar

MAT,SERIER OCH ANNAT

Och bjuder på lite blomprakt istället för fyrverkeri.

***************************************

***************************************

Orginalet (första)... ritat för en evighet sedan, 1993,

 de övriga "nyarbetade"

Nordisk meny -Renskav...

m.m blev det i kväll i väntan på nyår.
 -"Veckans godaste mat", enligt tonårssonen som tröttnat på julmat.



Förrätt (eller aptitretare):
Sista resterna från julen: Surskorpa med glöggkokt

 rödkål och Pellingeströmming (Piratströmming)

Huvudrätt:
 Renskav med potatismos, råkost (med rova,
morot, äppelsaft), sylt på tre olika bärsorter:
lingon, tranbär och aronia.

Efterrätt:
 Plättar och havtornssås

Receptet på glöggkokta rödkålen och havtornssåsen skrev jag ner för någon dag sedan här i bloggen, här kommer istället beskrivning av huvudrätten, en klassiker:



Renskav

400-500 g  renskav

1 stor gul lök

 1 msk vetemjöl

och en klick smör

Grädde eller gräddmjölk

salt

 peppar

Fräs löken mjuk och bryn köttet. Strö över lite mjöl och späd med grädde eller gräddmjölk. Låt koka ihop, salta och peppra.



Potatismos

8-10 stora potatisar skärs i mindre bitar och kokas mjuka. Spar lite av kokvattnet. Häll bort resten av vattnet. Rör ner en klick smör, lite vitpeppar, lite varm mjölk eller grädde, salta. Späd med kokvattnet vid behov. Använd  sedan mosstöt (eller elvisp).





Tranbär-lingon-aroniasylt

Från frysen:

1 dl aronia

1 dl lingon

2 dl tranbär

kokas upp med  socker (avgör själv hur mycket socker...), serveras avsvalnat till renskaven.



Sallad till: finriven rova och morot smaksatt med lite äppelsaft.

Ny Nordisk Mat Konferens 2011

Konferansen, en av det gågna årets höjdpunkter.

Magnus Gröntoft om skolmat:"...den ska vara säker, näringsrik men den ska vara läcker också! Den måste var någonting man längtar till..."

Chokomoussetårta med havtornsås

Botten:"Mudcake"

200 g hushållschoklad

150 g smör

4 ägg

2 dl socker

2 1/2 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

1 nypa salt
Smält smör och choklad, rör ner uppvispade ägg, mjöl, socker, salt och bakpulver. Häll smeten i en smord bröad form, gärna en som har löstagbar botten. Grädda max. 12 minuter i 180-200 grader (bör vara lite kladdig i mitten)

Chokladmousse

100 g mörk blockchoklad

10 g (1msk)florsocker

1/2 dl apelsinjuice

2 äggulor

2 dl vispgrädde

Smält chokladen i vattenbad, tillsätt florsocker och hälften av juicen. Vispa äggulorna med andra hälften av apelsinjuicen över svag värme (som när man vispar en hollandaise) så den blir luftig. Blanda chokladen med äggvispet. Låt svalna innan den vipsade grädden försiktigt vänds ner.Bre moussen på den avsvalnade kakan. dekorera med rostade nötter eller som här Wienernougatkross ( Obs! kakan godast dagen efter att den lagas!)

Havtornssås

1 del vatten (t.ex 1 dl)

1 del socker (1 dl)

3-4 msk havtornssaft som smaksättning

Koka lagen tills den blir tjock och simmig. Dekorera med lite bär. (Hittade havtorn och björnbär i frysen men hallon går lika bra.)

Havtornsgrädde

Vispa grädde och smaksätt med lite havtornssaft  (några msk) samt lite vaniljsocker.

Else, Viggo och Lillnasse

Minns ni den fiktiva historien om veganen Viggo Vegan och LCHF:aren Else Håef? Veganen som mötte köttfrossaren strax innan jul. Två individer med ganska olik syn på mat.

Copyright MW-11

Hur gick det? Blev det ett par av dem trots att deras matvanor var så olika?

 -Jo då! De kunde kompromissa. Else ville så gärna ha gris till jul så Viggo gav med sig och det fick faktiskt bli en. Men inte i den tappning hon var van vid. Denna åts nämligen inte upp. Några marsipan dito slank däermot ner. Lillnasse kan man inte äta! Viggos första julklapp till Else kom att bli deras lilla kelgris. En ny medlem i familjen!

Och på julbordet... ja där dukades det upp viltköttbullar och fisk, för Else beslöt efter att ha sett Viggos filmer att hon inte längre äter djur som behandlas dåligt i de stora djurfabrikerna. De vilda djuren får åtminstone leva ett normalt djurliv tills kulan fäller dem resonerar hon och dessutom har de garanterat inte växt upp på soja. Viggo äter fortfarande veganmat han, men har också börjat fundera mer på sojans effekter både för miljön och människan. Borde man kanske ta reda på lite mer om soja eftersom den nuförtiden tycks finnas "överallt"... Varför vill matindustrin peta in sojan i så mycket? I Asien äter man mycket soja, där har den varit en naturlig ingrediens i matlagningen sedan länge. Men den är då oftas fermeterad i form av miso, tempeh, eller tamari. Sojamjölken som Viggo tidigare drack i parti och minut har han nu bestämt att byta ut mot nordisk tillverkad havremjölk. Linser, ärter och bönor får i hans kost allt oftare ersätta sojan. På julbordet hittades även den goda korngrynsgröten med plommonkräm. Else gick med på att den kokades på havremjölk så de alla kunde äta densamma.Till och med lillnasse åt av den med god aptit.

Snipp, snapp , snut, så var denna story slut.

Men vem vet...kanske de dyker up någongång igen, Else, Viggo och Lillnasse.

Nöff nöff!

Fermentering = en jäsningsprocess som syrar och ger maten ökad hållbarhet, ändrar näringssammansättningen, tar bort giftämnen m.m. Läs mer om soja i våra livsmedel t.ex här .

Julmaten 2011

-"I år tar vi det enkelt", sa den trötta mamman. Hon hade helst velat gå i ide och vakna upp nångång efter jul.

-"Men det är klart lite rosolli ska vi nog ha..."

-"Och lite skinka och rom, smetana och lök", fyllde tonåringen i.

-"Kanske en kålrotslåda också, för doften och julsmakens skull", sa mamman. (Hon lade sedan lite ingefära i kålrotssmeten vilket visade sig vara riktigt gott!)
Mannen i huset kom hem med en gran och hade fått några gåvor i form av strömmingsinläggningar (Senaps-, och "piratströmming").

Dagen innan julafton fick mor i huset plötsligt en väldig längtan efter lutfisk...potatis, och vitsås...och ärter.
Chokomoussetårtan och rödkålen lagades i bara farten för nu hade visst energin hittat tillbaka. Och visst fanns det gravad sik i frysen! Jodå! Och en julig limpa också.

Sen ville yngsta barnet ännu dra ett "strå till stacken" (eller borde man i juletider säga "barr till granen"?)

Han malade hela kaffebönor i kvarnen som tagits hem från torpet. Så att mamma och pappa skulle få gott kaffe. Och pepparkakor hittades i stora plåtburken. Några goda ostar köptes i sista minuten.

Det blev en väldigt god jul!

Ja glögg blev det också.


Recept kommer senare. Det är en "Mudcake" med
choklamousse smaksatt med apelsin.



Kålrotslåda med ingefära

500 g kålrot kokas mjuk.

Mixa med stavmixer.

Vispa två ägg och blanda dem

med 1 1/2 dl mjölk, rör ner i kålroten.

Rör ner 1 dl skorpmjöl.

Smaksätt med en liten bit finriven

färsk ingefära, salt och vitpeppar.

Fyll en smord form med smeten.

Strö lite skorpmjöl överst och

klicka ännu några smörklickar på ytan.

Grädda i ugn 200 grader C.

Glöggkokt rödkål

Ett sista minutentips!

Glöggkokt rödkål

400 rödkål

en klick smör

1 äppel

2 dl glögg

kanelstång

1-2 msk honung

1 tsk salt

Strimla rödkålen, riv äpplet grovt. Rödkålen fräses i lite smör, tillsätt äppel, honung, salt och kanelstång. Späd med 2 dl rödvinsglögg. Koka mjuk, späd vid behov med lite mera glögg... avsmaka, om man vill ha lite mer syrlighet tillsätter man en skvätt balsamvinäger.

Att teckna serier

Går lite på högvarv efter en vecka med mycket jobb, svårt att hitta tillbaks till den normala dygnsrytmen då jag sov en stund på eftermiddagen. Så därav "nattbloggande". Ska bli skönt med ledigt nu fram till nyår! Och julen står vid dörren, det blir "modell enkel" i år. Men visst, vi får julstämning ändå.

Serier är temat på detta blogginslag.

I Finland tycks det vara en"boom" på gång inom serievärlden. Det skojiga är att det nu dyker upp många kvinnliga serietecknare! Mina egna små alster som ibland dykt upp här i bloggen, oftas bara en enda ruta, är ett utrycksätt som passar mig. Det kan vara nåt jag hört, läst eller funderat på som plötsligt blir en bild. En "ögonblicksbild" först i huvudet... och vill det sig så blir den nedritad på papper senare. Då kan den plötsligt ändra form och bli något helt annat än vad som först var tänkt. Undrar om andra som ritar fungerar som jag?? Ofta har jag ändå en tanke bakom eller en poäng som jag hoppas iaktagaren lägger märke till. Istället för att sväva ut och med ord försöka "påverka" blir det samlat i en liten ruta. För det är väl att påverka man är ute efter? eller... tja, kanske mer beröra. Ibland ritar jag bara helt spontant. Kan inte ha ett vitt ark framför mig länge innan det blir fullklottrat.  Ett vitt ark och pennor = lycka. Jag har inte så höga krav för att vara lycklig. Mätt i magen, lugnt i huset, kanske lite bra musik och så pappret och pennorna.Tror mitt intresse för att teckna rotade sig redan i de riktigt tidiga barnaåren. Sverige-barndomen, före jag fyllde sju och flyttade till landet i öster. Grannflickornas pappa jobbade som reklamtecknare. Drömyrket. Han var en av mina första stora idoler. Han var väldigt snäll, doftade piptobak och hade en stol som jag gillade skarpt. Ägget av Arne Jacobsen. Röd. Man kunde sitta i den och snurra runt. Hans döttrar ritade för jämnan och det smittade av sig. Är väldigt glad för det!

Här en ruta som funnits med i bloggen tidigare i år. Aktuell nu i köphysterins dagar inför jul.

Kocken/köksmästaren Bourdain... ritar han också.

Och fransmannen, serietecknaren Christopher Blain har i år gett  ut ett seriealbum om restaurangliv : En cuisine avec Alain Passard. (Sök på you tube, där hittas en film)

Nu ska ändå nattsömnen få en chans. Go natt!

...och GOD JUL!

En söt historia

...eller en titt in i den
sockerberoende 
Sockerbagarens kök

Den coola kocken kokar kola.
Dricker också Coca-Cola.
Kollar klockan, klockan går.
Kolan ännu koka får.

Dricker mera Cola.
Kollar klockan, kokar kolan.

Kocken gör ett kul prov.
Ett kulprov.
Kula!
Nu är kolan klar!

Dricker Colan som finns kvar ,
äter sedan kolan.


Copyright MW-11

Tips!

(Kopierat från ICAs receptsidor)

Vid 120-125°C är knäck- eller kolasmeten lagom kokt.

Vid 140-145°C får man hårda kolor med lite seg mitt i.

Vid 160°C är smeten karamellfast.

Har man ingen hushållstermometer får man göra kulprov d.v.s. doppa lite av smeten i en kopp med kallt vatten. Går den att forma till en kula är knäcksmeten färdig. Går massan att bryta sönder men är lite seg är den lagom för hård kola och stelnar smeten genast och går att bryta är den karamellklar.

Vintermat / nordiska smaker

... middag en regnig mörk adventssöndag.

Ren, potatis och en gräddig
 sås med lök och morot.

Såsen, så god! Lite rensky, en

skvätt öl, balsamvinäger, salt,

 peppar, grädde, lök och

 morotsslantar.

Havtornskräm med emmer

2 dl konc. osötad havtornssaft

6 dl vatten

1 dl socker

en bit av en vaniljstång

kokas upp tillsammans.

Vispa ner 1 dl emmer-manna

(eller annan manna).

Låt småkoka under omrörning

ca. 10 min.

Låt svalna, servera med

vispad grädde.

Siri och ABC

Läste boken Siri av Lena Einhorn. Siri von Essen, gift Wrangel, senare omgift med August Strindberg. Siri, flickan med teaterdrömmar. Längtan till teatern, skådespeleriet. Hon gav upp den obekväma "rollen" som officershustru när hon mötte August. En skandal i societeten! Två starka individer med en vilja att leva tillsammans, jämlikt sida vid sida. Till en början gick det vägen. Men sedan började problemen.

"Lena Einhorn bygger skickligt en övertygande psykologisk studie av två människor som verkar som skapta för varandra, men hon reserverar helt naturligt sympatierna för den Siri som byter ett fängelse mot ett dårhus."

Jonas Thente DN

Paralellt med att jag läste Lena Einhorns bok läste jag en annan bok (som jag även läst förut): Ville Vallgrens ABC bok. Om livet i Paris under senare delen av 1800-talet. Kom ihåg att Ville beskrivit möten med paret Strindberg i den. Ville berättar om glada stunder hos Calle Larsson och Karin där även "det lyckliga paret Strindberg" ibland dök upp. Ville och hans (första) fru Antoinette fick  bl.a inbjudan att fira jul (1885) hos Strindbergs i Paris. Intressant att läsa böcker som flätar ihop händelser. Det hände mycket där i Paris på 1800-talet..och så mycket god mat de åt!

"Vallgren imponerar i sitt monumentala verk med ett livsmod och en brio, som vanliga dödliga knappast ens uppnå med champagne i blodet. Han berättar om konstnärsliv i sus och dus – med ett otroligt minne för mat och dryck och lustbarheter; och anslår han även mjukt vemodiga strängar, så upplysa de oss endast om hans borgerliga jag, hans levnadsfriga väsen i handel och vandel."

Rolf Lagerborg

Boktips!

Siri, Lena Einhorn , Nordsteds 2011

ABC bok, Ville Vallgren, 1916 Söderströms& co / nytryck: 2003, Gummerus Oy

Spritsad potatismos



Blev det en potatismosrest över? Tips! Nästa dag kan man röra

ner ett par äggulor (tillsätt lite mjölk om mosen är för kompakt).

 Fylla enspritspåse och spritsa "rosor",Pommes ducesse, kring en

 fiskfilé.Forellen här penslades med en senaspolja

Ugn 170 grader ca.25 minuter eller tills fisken känns klar.

De sista tio minuterna kan man lägga med några tomathalvor

 som toppats med liteskorpmjöl, ost och örter. 

Else, Viggo, grisen och sojan

En fiktiv historia.
(Om att äta etiskt.)

Viggo Vegan föll pladask och bönade och bad att hon skulle följa med honom hem.

-"Ok, kan jag väl", sa Else, "men jag kilar in en sväng till Siwa först." (Siwa= Finlands motsvarighet till Konsum, författarens anmärkning)." Jag handlar lite smått och gott till oss".

Viggo gav henne sin adress. Rusade hem för att hinna städa upp lite innan hon skulle komma.

Han dammsög och ordnade, vattnade hibiskusen och gick visslande omkring på små rosa moln. Snart skulle HON komma!

Sedan uppenbarar hon sig då, drömbruden. Hon står i hans kök, hon lyfter upp matkassarna från golvet. Hon halar upp ett stort paket med bacon och lägger det på hans köksbord.

-"Ja jag tänkte vi kunde smaska i oss något gott".

Viggo bleknar och tittar med avsmak på den mördade grisen på hans bord. Vill helst blunda...

-"Du... jag har en seitan i kylen" försöker han.

-"En seitan.., ursäkta vadå?" Else tittar frågande på Viggo.

-"Tja, en slags... vegetarisk skinka, nästan som tofu!"

Stämmningen vid middagen blir lite krystad. Hon äter bacon, han äter seitan. Samtalet går  trögt. Men så börjar Viggo berätta för Else om hur den haft det, den där grisen, ja innan den hamnat på hennes tallrik. Han berättar om långa trånga djurtransporter, hur grisarna körts kors och tvärs, mil efter mil, om trängsel i de stora "köttfabrikerna", om kultingar som är stressade och inte alls mår bra, om deras mammor som är drogade av mediciner men ändå känner smärta. Det här är ett område han kan, Viggo. Ja han har ju ägnat timmar av sitt liv till att ta reda på detta. Han försöker förklara för henne om djurens rätt till ett värdigt liv innan de hamnar på tallriken. I sin iver ber han henne titta på en film. Ett skräckexempel. Sanningen om köttindustrin, hur djuren har det - maten du äter. Klickar fram You tube: YOUR FOOD. Baconet fastnar i halsen på Else. Hon som frossat i bacon de senaste åren, ja sen hon började den här dieten. Men hon mår ju så bra av den!

Hur historien slutar? Hittar Else Håef och Viggo Vegan några gemensamma nämnare? Kommer de någonsin förstå varandra? Kan man acceptera varandra och respektera varandras totalt olika matvanor? Kanske man kan det om man är kär? Men hur är det egentligen? Är Vegan Viggos seitan eller den där tofun han brukar äta helt fläckfri, "etiskt rätt" som föda? Eller var där någon regnskog som rök med? Och hm, GMO-fri, ja var den verkligen det? Hur mycket gifter sprutades ut över de där sojaodlingarna innan bönorna skördades? Hur många arbetare och civila andades in giftångor? Och Elses gris då, hur var det med den, den åt visst också soja? - Men man kan ju köpa ekologisk skinka, grisar som ätit ekosoja! - Ekologiska glada grisar! (Sen kan man kanske även fråga sig frågan: kan en skinka vara glad?) I Italien uppdagades för ett tag sedan fusk av vissa ekologiska produkter. Livsmedel som påstods vara ekologiska och såldes som sådana men i grund och botten inte var det. Hur är det ställt? Vem kan man lita på? Köper man grisen i säcken vad man än köper? I Afrika räddar man liv med näringslösningar och nötkräm. I Europa tjafsar vi om kolhydraternas och proteinernas andel i kosten. Köttkonsumtionen bara ökar och ökar här. Billiga, näringsrika råvaror som bröd och potatis duger inte i samma utstäckning som tidigare. 7 miljarder människor på jorden antas öka med ytterligare 2 miljarder fram till till 2050. Mat finns, men hur är det med fördelningen? Hur är det med kvaliteten? Det finns så mycket ruttet inom matindustrin och matvärderingar av idag. Kroppsfixering och egotrippat tänkande lämnar inte mycket rum till empati och omtanke till medmänniskan. Till henne som har det verkligt svårt. Kanske man dock kunde tänka sig att frossa lite mindre i köttväg till jul och istället dela med sig av sitt överflöd?

Tillbaka till Viggo och Else. ..Framtiden får utvisa om dessa fiktiva personer fann varandra. Blev det en gris eller blev det en seitan eller någon sojaprodukt på ders julbord isåfall? Eller kanske något helt annat? Och vad de än åt var det då "schysst", etiskt, miljömärkt, ett klimatsmart val? Ett val med tanke på djurens bästa?

När det gäller mat är det bara att inse faktum: Mat är tyvärr inte bara mat numera. Mat är ställningstaganden och frågeställningar, mat är politik, mat är ekonomi och mat är makt. Konsumenten, du och jag, har har denna makt. Genom att välja vad vi lägger på tallriken kan vi även visa vad vi står för. Ska vi visa djuren respekt? Ska vi tänka på ätandets etik? Hur mår djuren när de enbart ses som produkter till för att tjäna människan? Ska vi börja säga ifrån då vårt samvete önskar något annat än vad som erbjuds? Men hur många orkar lyssna på samvetet, hur många orkar tänka? Hur många väljer att trotsa det minsta motståndets lag? Det är så lätt att simma medströms, åt samma håll som industrin vill föra oss. Det är så lätt att blunda.

Boktips! Prisbelönta boken: Matens pris av Malin Olofsson och Daniel Öhman

Läs mer om Soja t.ex. här!

-Att äta etiskt är inte alla gånger så lätt-

(Ps....fortsättning följer i följetongen "Viggo och Else", vi ska kolla upp dem vid jul hur det gick.)

Fortsättningen hittas här

Sankta Lucia

13 December 2011

Natten går tunga fjät runt gård och stuva

kring jord som sol´n förgät skuggorna ruva

Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus

Sankta Lucia

Saffransbröd anno 1882

Inte riktigt á la Björklund men goda ändå!

Saffransbröd

"Af godt hwetwmjöl och ljum mjölk göres en jäsdeg; när den jäser arbetas deri 1 skålp (425g) smör, som är wäl twättadt, jemte mjöl efter behof, hwilket inarbetas wäl. Sedan tillägges 3/4 ort(?) (3g) saffran, som förut är torkad, wäl  söndergnuggad och upplött i bränwin, hwaraf man endast tager så mycket, som nätt och jemt behöfwes. Dertill 1/2 skålpund (212g) korinter, 9 ort (38 g) skållad och finstött söt och bittermandel samt några droppar cedroessens. Detta arbetas wäl tillsammans med jäsdegen så att det blir en lagom deg, hwilken sedan betäckes med en warm servet och får stå litet att jäsa upp. Derefter bestrykas de med wispade ägg samt beströs med socker och kanel, hwarefter de gräddas i ugn."

Källa: Gustafva Björklund, Kokbok för husmödrar, 1882

Saperetips!

Under Ny Nordisk Mat konferansen i oktober fanns det några bord med "Saperematerial" och det fanns både representanter från Allebarnsrätten i Sverige och från Sapere i Finland på plats. De här dockorna var fina! Passar bra att ta "Sinnesdockor" till hjälp när man berättar om sinnen för småbarn. Han med långa näsan är förstås en som gillar dofter. En annan har stora öron och gillar att lyssna på råvaror och köksljud o.s.v

På Allebarnsrättens blogg berättar en förskola hur de i år har en Sapere- adventskalender. Också en skojig idé! Citerar: "Varje dag fram till jul får barnen öppna en påse med smak och lukt inför julen. Kanel, senap, vanilj, pepparkakor m.m. Ett roligt och annorlunda sätt att utforska sina sinnen".
Något man kunde ta efter på andra dagis/ förskolor/ skolor. Eller varför inte även hemma! Det finns så mycket härliga dofter och smaker denna tid.

Bondost på mammas vis

Har haft  detta recept i bloggen tidigare men nu passade jag på att fotografera medan mamma kokade ost så det blir en liten bondostrepris här:

1 liter sur surmjölk (bör ha stått i rumstemperatur ett dygn)

3 liter helmjölk

3(-4 ) ägg

salt

Ägg och surmjölk vispas samman.

Man värmer upp mjölken,
strax innan kokpunkten.
(Får ej koka). Sedan tillsätts
ägg-surmjölksblandningen

När ägg och surmjölk möter den heta mjölken
 börjar den "osta sig".



Låt först rinna av i en sil. Lägg sedan i
ett tygbeklätt ostkar. Tyget får gärna kokas
 innan så de är sterilt.



Salta (ganska rikligt ) Mycket av
 saltet rinner ur med vasslen.



Packa in ostmassan i tyget och placera en tyngd på.
Låt stå och rinna av till nästa dag.



(Vasslen kan sparas till brödbakning.)


Bondost, titta även här!

Finlands självständighetsdag

...och jultårtor.

Så här skall en jultårta bakas och ätas enligt Ville Vallgren (ur boken Ville gubbens matkatekes, 1921):

"Vi kavla upp degen med mycket smör uti, lägga plommon- eller äppelstoppning i magen på tårtan, vi låta tårtorna få formen av kungar, drottningar, grisar, tuppar och krokodiler. När de komma ut ur ugnen, strö vi fint socker över samt dricka iskall äkta punsch därpå. Skål! mina julgrisar om det smakar gott!"

Kaniner i vinterdräkt

Tid att börja klä sig i julens färger!

Kaninerna växer och mår prima. Lekfullheten sitter i , de skuttar runt och biter en gärna i skorna när man går in till dem. Damen (på bilden överst) är kelsjuk som bara den och är en mästare på att hoppa högt , medan herrn är lite mer på sin vakt.

Favoritmat: Blåbärsris och Broccoli = delikatess! Men hö och morötter duger det med

Favoritsysselsättning: Söndagspromenader och lugna hemmakvällar

Hirams pepparkakor forts...

I senaste blogginlägg fanns receptet på Hirams smörpepparkakor. De är goda som de är men vill man lyxa till dem lite kan man blanda ihop en liten kräm. Några msk rumsvarmt smör, mata i florsocker tills krämen blir i önskvärd konsistens, smaksätt med lite kaffe eller kaffelikör. En syrlig marmelad (t.ex. apelsin, rosenkvitten, rönnbär...) skulle alternativt passa bra!  Klicka lite kräm eller marmelad mellan två kakor. Pudra lite florsocker över. Klart! Servera till kaffet!

Hirams smörpepparkakor

Lagade pepparkaksdeg här hemma ikväll. På jobbet har det redan bakats men hemmakakorna har det inte hunnits med. Gjorde en helt "traditionell" deg, men vid sidan om gjordes även en liten sats med Hirams smörpepparkakor. En snabbvariant på pepparkaka! De har den fördelen att de kan bakas, ätas samma kväll medan den vanliga degen bör vila ett dygn.De ska inte heller kavlas ut utan blir runda lite mjukare småkakor. Egentligen ska det vara kardemumma och kanel i Hirams kakor men vi ville ha både nejlika, kanel och ingefära så det fick bli det istället. Goda!

Hirams smörpepparkakor (ur Hirams bästa kokbok)

225 g smör

2 1/2 dl socker

2 tsk bikarbonat

1 ägg

1msk sirap

6 1/2 dl vetemjöl

3 tsk kardemumma

3 tsk kanel

Rör smör och socker pösigt. Blanda bikarbonaten(soda) i ägget och rör ner i smeten tillsammans med sirap, mjöl och kryddor. Trilla sedan små runda kulor mellan händerna. Lägg de blivande pepparkakorna på lite avstånd från varandra på plåtarna Platta med handflatan till kulorna så det blir tunna kakaor Grädda 200 grader 8-10 min.

Förra året hade jag en adventskalender här i bloggen. Ingen i år då jag knappast kommer blogga alla dagar, men kanske lite mer julbetonade blogginslag än vanligt är att vänta...

Jul med eftertanke

Julen är ett komersiellt spektakel. Den tanken har jag när jag motvilligt går genom shoppingcentret. Tingeltangel, glitter och glans. Så mycket onödigt! Så mycket krafs! Det är lätt att glömma svälten i Afrika när det finns så otaligt mycket annat att omge sig med. Glitter och glamour. Man kan ju intala sig att "Det är ju jul bara en gång om året! Ett dignande julbord, med allt ska det vara! Många klappar under granen"...vi ska vara glada, lyckliga, frossande.

Men faktum är att julen inom familjen för varje år blivit allt mer anspråkslös. Klart att det ska vara några klappar. Något spel, någon bok och kanske något nödvändigt klädesplagg till barnen, som ändå skulle behövas. Vi äter gott, maten vill vi inte pruta på. Men varje jul behöver man inte äta av alla sorter. Någonting kan lämnas bort, något nytt kan läggas till. Variera lite. Visst vill jag värna om gamla traditioner men nytänkande måste också få ta plats. Behöver vi absolut skinka på julbordet? Vi har en massa älgkött i frysen som borde användas. Kunde kanske älgen få bli vår skinka i jul? Älg med kålrot, härligt gott!

"När julen kommer samlar man ihop allt skräp och slänger in i en garderob och stänger dörren.

Köper en hyacint och bakar en pepparkaka. Krångligare behöver det inte vara"

Märit "Hiram" Huldt