Vardag

Vardag med Sspagetti & "pripelsås". 

Det talas varmt om "gemensamma måltider". Familjen bör mötas vid matbordet och umgås i vardagen. Men om en i familjen jobbar kväll, en annan är på träning och en tredje påstår sig ha något väldigt viktigt att göra som absolut måste bli klart innan måltiden... Hur gör man då?  Själv är man hungrig och vill ha mat -genast! Tja, då ger man kanske upp tankarna på "nu-ska-vi-ha-en-trevlig-familjemiddag" och sätter sig ensam till bords och börjar äta... (och i ärlighetens namn så  n j u t e r man av en egen liten lugn stund med god mat och kanske en oläst dagstidning, men det får man kanske inte säga högt?).

En efter en droppade de sen in i köket. Det är helt o.k - någongång ibland, bara det inte blir ett dagligt återkommande fenomen. Gemensamma måltider är viktiga!

Ekologi- och ekonomitänk

Ekologiskt i offentliga kök. Det går långsamt framåt i Finland. I de flesta fall är argumenten mot ekologiskt att det är för dyrt. Ekologiskt kostar mer. Ja det gör det... men tänk ett steg längre. Vad kan man göra för att har råd med mer ekologiskt?

Ett exempel: Byter man ibland ut dyra råvaror (t.ex kött) mot "fattigmansprotein"som bönor, linser, ärter blir det pengar över som man kan satsa på nåt ekologiskt istället. Lär man barn äta mer vegetariskt redan som små så är inte bönrätter något konstigt alls. Tror ofta det ligger i vuxnas attityd att det jämt måste vara kött. Bönor är också mat! I många länder är bönor och linser helt naturliga basvaror som mättar och ger näring. Här i norden har vi en alldelses förträfflig "vardagsråvara" i ärten. Ärtkross är perfekt att blanda i färsar, i biffar, eller som här på bilden i en helvegetarisk pastaform. Ärtkross har blivit en av mina favoritråvaror. Det får en fin lite nötaktig smak i ugn. Och sen när man har lagat billigare varmrätt kan man t.ex istället köpa  ekobananer och  blåbär till mellanmålet. Det fick det bli en blåbärs-banan joghurt med mysli. Mixar man bananerna med bären som smaksättning till naturell joghurt behövs knappt socker. Morötter att knapra på fick de också våra små. Ekologiska.

Ett annat tips till offentliga kök som vill öka på det ekologiska: börja med mjöl, grötflingor och dyl. De är inte alls så mycket dyrare än oekologiskt och öka sen med några ekologiska råvaror i året om det känns för stort/dyrt att byta ut mycket på en gång. I Finland kan man gå med i "steg för steg mot ekologiskt" och få stöd och ideér i sitt ekotänk. I köket där jag jobbar har årets senaste "ekotänk" varit det att jag slutat köpa paprika och bananer om de inte är eko. Vi äter kanske paprika och bananer lite mer sällan än tidigare men då det köps är det de ekologiska som gäller.

Läs mer om ärtkross

En pizza Berlusconi tack!

klicka på bilden för förstoring

Det var en gång för länge sedan. En hel liten evighet sedan, innan barnen gjorde entré. Vi skulle ut och "äta fint" hade vi bestämt för vi hade visst nån årsdag att fira. Bestämde oss för att ta en skärgårdfärja till en "finrestaurang" ute i skärgården. När vi kom fram kollade vi menyn. Priserna var hisnande ur en fattig "snuttjobbares" och en ännu fattigare studerandes perspektiv så vi beslöt att skippa förrätten och gå direkt på huvudrätten och sen ta nån efterrätt. Lax med kantareller! -Ja det lät så gott! Sen väntade vi och väntade vi och klockan den gick... men den som väntar på något gott brukar ha tålamod. Och så kommer då äntligen maten framför oss. En pytteliten laxkub med två-tre ytterst små kantarellbitar , tja kanske det fanns ett litet ensamt potatisflarn där bredvid också samt en tunn strimma sås. Två munsbitar ungefär så var det avklarat. Vi tittade på varandra medan våra magar kurrade våldsamt och skrek efter mer. Jaha det här var antagligen ett ställe man borde äta tio rätter minst för att bli mätt. Men det hade vi aldrig i världen råd med. Skulle vi nu ta och beställa efterrätt? Skulle den då vara lika pytteliten? Här satt vi långt ute i skärgården med kurrande magar och det enda som bjöds var mikroskopiskt små portioner till ett gastronomiskt pris. Nej för sjutton... en kopp kaffe fick det ännu bli men sen betalade vi och tackade för oss. Inväntade returfärjan och  åkte sen tillbaks till stan. Hur kvällen slutade?

Jo med en god stor pizza i vårt hemkvarter och jag tyckte jag aldrig ätit godare pizza.

 En av våra pizzakedjor här i landet har en populär pizza som fått namnet "Berlusconi". Den tillkom för ett antal år sedan (som protest?) efter att Herr B hade talat så negativt om vår finska matkultur. Pizza Berlusconi innehåller: tomatsås, rökt ren, rödlök, kantareller och ost. Den är god men lagar man hemma med samma ingredienser blir det ännu godare. Istället för ren brukar jag ibland ta  rökt oxkött (lite billigare än ren), och så gärna lite mer kantareller än vad köpepizzan brukar ha (eller variera med Karl-Johansvamp). Misstänker dessutom att pizzakedjans kantareller är  kantareller från "långtbortistan" på burk (kolla affärens burksvamp, ofta är den från kina!). Den hemlagade varianten toppas sen med mycket  ruccola eller färsk fintstrimlad grönkål  när den tas ur ugnen. Det är pizza det!

Små barns näring

Var på föreläsningar igår. Handlade om de nya nationella (Finländska) näringsrekommendationerna samt om glutenfri kost. Handlade också om hur man ska förhålla sig i dagens värld då var och varannan har starka åsikter om mat och vill ha specialkost till sina barn. Vi var många kockar från mindre kök på plats och det var givande att också lyssna på andra som jobbar under liknande villkor. Maria Sannamo poängterade vid flera tillfällen hur viktig råvarornas kvalitet är. Det är bl.a de raffinerade sädesslagen och processade råvaror som vållar problem. För mycket raffinerad stärkelse som finns i så mycket numera är inget våra kroppar mår bra av. Mat från grunden och ekomjöl och sädeslag direkt från kvarnen är m.a.o bäst. Det är bara så!

Vi har överhuvudtaget väldigt få allergibarn på jobbet (ingen glutenintolerant) och det är år sedan jag lagat glutenfri kost. Men bra att uppdatera sig ibland, man vet  ju aldrig när det kan bli aktuellt när nya barn strömmar till.

En annan sak som också betonades var att ha en avslappnad inställning till mat och kostfrågor. Att gå till ytterligheter gagnar ingen.

De nya näringsrekommendationerna kortfattat

Basar "rumba", liten sjukling och renmjölk

På jobbet har den stora årliga "julbasar rumban" kört igång. För mig personligen betyder denna vecka pepparkaksdegar som ska lagas, marmelader som ska kokas, limpor som ska bakas och en "julgodiskväll" på sidan om det vanliga jobbet. På lördagen, basardagen, blir det full arbetsdag med julgröt m.m En hektisk men ganska skojig vecka. Om bara inte oron för lilla kaninen fanns. Den ena av våra kaniner insjuknade för någon dag sedan. Slutade äta och har haft orolig bullrande mage. Det vill säga: ungefär det värsta som kan hända en kanin. Kan bli riktigt farligt. Men nu får han medicin och verkade lite mer "sig själv" idag. 

I dagens Helsingin Sanomat läste jag att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation föreslår att vi borde börja dricka renmjölk! Den innehåller upp till 4 gånger mer protein än komjölk, sex gånger mer fett och har låg laktoshalt. Redan nu använder man get- får- och buffelmjölk i viss utsträckning men även djur som lamor, åsnor, alpakkor, renar och älgar(!) kunde man mjölka för att få näring till den växande befolkningen här på denna planet...

Copyright MW

"Hävikkiviikko" och restätardagar

Hävikkiviikko - eller den på svenska kallade "matspillveckan" inleds imorgon i Finland. Veckan då vi ska uppmärksammas om hur vi kan minska på vårt matspill. Livsmedelsaffärer, offentliga kök, privata hem, alla är vi skyldiga till det stora matsvinnet. Mycket som kunde ätas upp om "överflödet" bara togs tilll vara och om maten skulle uppskattas mer.

Här några tips för hemmaköket:
Inför en eller fler "restätardagar" i veckan.  D.v.s dagar då ni går igenom kylskåpet och funderar på vad som borde ätas upp. Det handlar egentligen mest om att skapa en rutin. Senast vi hade en "restätardag" hittades en bit köttfärslimpa (lagad två dagar innan), en rest av fisksoppan vi hade ätit dagen innan samt några kalla kokta potatisar. Dessutom fanns lite salladsingredienser, ägg och bröd hemma. Middag för fyra: soppan räckte till två. Den tredje åt  det sista av köttfärslimpan och stekte potatis, den fjärde som hade ätit stadigt på dagen nöjde sig med en sallad, stekt ägg och ett dubbelt rågbröd. På en "restätardag" behöver inte alla i familjen äta samma sak!

Annat exempel: Varma smörgåsar på "rester".

 Några knackkorvar, lite ostar och, tomat hittades vid
en kylskåpsinventering och fick göra sällskap  i ugnen
med "halvgammalt" bröd.

Pizza, pytt i panna eller varma smörgåsar är  idealiskt då man vill trolla med rester. Gamla ostkanter kan rivas ner och används som toppning till det mesta. Gröt är en mycket användbar restingrediens som kan försvinna ner i en bröddeg eller i biffar. En klick gröt i rotsaks- eller köttfärsmassan gör biffarna bara godare!  Bröd lönar det sig också att ta vara på. Reda pengar att spara! Och  lite halvgamla grönsaker och rotsaker blir till godaste buljong eller kan trollas ner i nån gryta. Renskav med mos och lingonsylt hittar ibland vägen till vårt matbord. Senast lagade jag så mycket skav att det ännu räckte till en "restsås" till nykokt pasta dagen därpå. Pasta och revskav var riktigt gott!

Ett annat enkelt sätt att minska på sitt matsvinn: Köp inte hem så mycket! Man behöver inte ha femtioelva sorters råvaror hemma för jämnan. Se till att ha ett bra "grundförråd" med basvaror. Sen kan man bara köpa hem färskvaror i passlig mängd för  måltiderna. Veckoplanering, eller att åtminstone planera framåt för några måltider i gången hjälper en också att minimera matsvinn.

-Läs mer: Vad göra av gammalt bröd?

-För en egen svinndagbok (länkar till en blankett från konsumentförbundet, Finland)

"Lihaton lokakuu", vegetarisk matkväll och boken Äta djur

På tisdag drar kampanjen "lihaton lokakuu" igång här i Finland. Lihaton lokakuu eller köttfri oktober. En uppmaning som börjat i sociala medier och nu omtalas lite varstans. Köttfri måndag har redan fått sina anhängare och t.ex många skolor har numera sin vegetariska dag i veckan. Men en hel månad, klarar man som allätare det? Ja det kan bli en liten utmaning för somliga, om man antar utmaningen vill säga. Nu i veckan ordnar vi en matkväll på dagis för den ena gruppens barn och föräldrar. Det blir kanske en bra start för någon - för då bjuder vi enbart på vegetariskt.

Själv antar jag utmaningen. Har alltid varit allätare (min mamma lagade alldeles för god köttsoppa och goda köttbullar i tiderna så kom aldrig ens på tanken att bli vegetarian). Maken är med på noterna att skippa kött under en månad och kommer knappast ha några problem då han vuxit upp i ett vegetariskt hem (dock "selektiv allätare" idag). Barnen, ja de äter gärna vegetariskt , men visst kan de få "nåt köttigt" om de så vill under månadens lopp. Inte behöver de delta i kampanjen om de inte vill. Fisk tänker vi  inte heller helt utesluta.

Varför då en köttfri månad? Kanske en liten påverkan på miljön och framförallt en protest för hur djur behandlas. Så en liten uppmaning (eller utmaning) till er andra... fundera lite över era matval under oktober. Vi äter alldeles för mycket kött, och djur i djurfabriker behandlas på ett så nedvärderat sätt att det är avskyvärt. Tror inte jag övergår till att vara helvegetarian efter månaden, men vet att även jag kan minska på min nuvarande köttkonsumtion. Tror det gagnar både hälsan och miljön...och förstås djuren.

(Ps.En köttfri december (jul)-kampanj hade varit intressant;)

Boktips i oktober:

Äta djur

av Jonathan Safran Foer (2009)

Norsteds förlag, 2011 

Hip hip food

Läste Patrik Strömers skriverier om  mat och människors förhållande till mat i Magasinet Neo medan jag käkade en säsongråvara, ett nyplockat utsökt närproducerat lokalt och mycket kortrest äppel, med krispig, söt och lätt blommig smak, gult skal, ljust fruktkött av sorten Valkea Kuulas (Malus domestica) av årgång 2013, för att sen igen uppdatera min blogg som ibland kan ha en tendens att vara en hipster/food junkie blogg;) i och med att mat är mitt intresse, min hobby, mitt yrke.

I texten andas en viss frustration över vissa människors förhållande till mat, förfinade matvanor, "moralmat", snobberier kring mat och speciellt kring det närodlade... "varför ska vi på vintern nöja oss med sylt och inte kunna äta färska belgiska gubbar? Marknaden ordnar andra lösningar, det närodlade har sina eviga begränsningar." 

Jag ställer frågan omvänt varför ska vi äta belgiska färska jordgubbar vintertid då vi kan plocka fram vår egen sommar på burk i syltform och istället längta lite efter kommande sommar och de goda färska?

Kanske man ändå borde ta och läsa "En hipsters dilemma" av Pierre Desrochers och Hiroka Shimizu boken som artikeln är uppbyggd kring.

Nu ska jag koka lite sylt, så jag har att ta till i vinter... äppelsylt.

Äta insekter eller skräpfisk?

Humlebagge (Trichius fasciatus)

Skulle det smaka med en näve humlebaggar kanske? Eller lite flugor i soppan? FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har nyligen rekommenderat att produktionen av insekter som livsmedel bör ökas. Främst tänker man väl då på mer matigare insekter, som larver och gräshoppor, som redan nu är en helt naturlig råvara i många länder. Men en professor i näringsfysiologi vid Östra Finlands universitet, Atte von Wright, anser ändå att insekter kanske ändå inte är det rätta för oss här uppe i kalla nord. Insekterna måste isåfall importeras eller odlas i växthus. Odlas de finns det risker att de rymmer och stör vårt ekosystem. Nej då är det bra mycket bättre att satsa på den s.k "skräpfisken" som t.ex. mört och brax. De är näringsrika och ett bättre alternativ ur ekologisk och praktiskt synvinkel.

Biff -javisst! Men bara ibland

Vi är inga storkonsumenter av kött i vår familj. Inget vi måste ha alla dagar i veckan. Det finns så mycket gott vegetariskt för att inte tala om alla goda fiskrätter. Dessutom finns det massor av anledningar till att vi alla borde dra ner på köttkonsumtionen: hälsomässiga och miljömässiga skäl. Hur har djuren behandlats? Är det långrest eller närproducerat? Att välja kvalitetskött framom billigt "fusk" borde vara en självklarhet. Dyrare - ja, men om man inte äter det så ofta!

... ibland blir det kött även hos oss,
 då en god biff t.ex.  

"Du får äta din biff, men från och med nu är kött som tårta. Man äter den när man vill fira eller lyxa till livet lite" Citat Jeanette Öhman, Hbl, 7.6 2013

Konserverade drömmar

 I veckan kom Katja Gauriloff film Konserverade drömmar (Säilöttyjä unelmia/ Canned dreams) på YLE TV1 . Jag hade bandat den och såg den sent häromkvällen. Kom på mig själv att snabbspola under de mest otäckaste scenerna. Men man borde inte snabbspola, man borde inte blunda - djur i fabriker, djur i massproduktion behandlas väldigt illa. Samtidigt som filmen handlar om innehållet i en burk ravioli, hur dess väg går till butikshyllan i Finland berättar den om många olika människoöden. Människorna bakom burken.

Food enough for all on this planet?

Länkar till Einar Risviks blogginlägg på Ny Nordisk Mat. Intressanta tankar om matproduktion ur det globala perspektivet.

Food enough... Part 1
Food enough...Part 2

Ny nordisk vardagsmat /10 budord i daghemsköket

...heter ett "område" inom Ny Nordisk Mat. Vardagsmat är det jag sysslar med till vardags på jobbet (och i hemmet). Funderar ibland hur man kunde bygga upp det optimala daghemsköket, då jag tycker att bara det bästa är gott nog då det gäller mat och barn. Hur få fram smakrik nyttig mat och matglädje till alla barn? Kan vi kanske samarbeta över gränser och hitta en bra "nordisk modell" för bra kök för våra små? Själv kommer jag ALLTID vara förespråkare för små enheter och tycker maten skall lagas på plats nära matgästerna. Men inser likväl att det är en utopi att få storköksivrarna bland beslutsfattarna att tänka om nu när de redan påbörjat "utrensningen" av småköken (i Finland). Så här skulle dock jag vilja se framtidens kök:

Idealköket skulle kombinera "Det nya nordiska kökets manifest" med "tio små teser". Då får vi fram  "Det nya nordiska daghemsköket"! Kan även praktiseras i skolkök och förstås också i hemmen.

Det Nya Nordiska Köket ska:

1. uttrycka den renhet, friskhet, enkelhet och etik som vi gärna vill förbinda med vår region,
2. avspegla de skiftande årstiderna i sina måltider,
3. bygga på råvaror som blir särskilt utsökta i våra klimat, landskap och vatten,
4. förena kravet om välsmakande med modern kunskap om sundhet och välbefinnande,
5. främja de nordiska produkter och producenters mångfaldighet och sprida kännedom om kulturerna bakom dem,
6. främja djurens trivsel och en hållbar produktion i havet samt i de odlade och vilda landskapen,
7. utveckla nya användningsområden för traditionella nordiska livsmedel,
8. förena de bästa nordiska tillredningsmetoder och kulinariska traditioner med impulser utifrån,
9. kombinera lokal självförsörjning med regionalt utbyte av varor med hög kvalitet,
10. bjuda in konsumenter, andra mathantverkare, lantbruk, fiskeri, små och stora livsmedelsindustrier, detalj- och mellanhandlare, forskare, undervisare, politiker och myndigheter till ett samarbete om detta gemensamma projekt som ska gagna och vara till glädje för hela Norden.

(Texten ovan kopierad från Ny Nordisk Mats sidor)

 ...och så  de tio teserna som bygger på det jag anser vara viktigt för barnen (daghemskökets 10 budord)

1. Vi ska VETA  vad vi äter

2. Vi ska veta VEM som lagar

3.Vi ska äta  så TILLSATSFRI mat som bara är möjligt

4.Vi ska ibland få TA DEL I  matlagningen

5. Vi ska "PRATA MAT" i positiv anda

6.Vi ska ha SAPERE SMAKSKOLA,-TEMADAGAR/VECKOR(t.ex pröva på mat från andra länder och kulturer)/FESTER

7. Vi ska inte känna skuld om vi sällan, undantagsvis äter "onyttigheter".

8. Vi ska äta REGELBUNDET

9. Vi ska dagligen RÖRA PÅ OSS ordentligt , SOVA tillräckligt

10. Vi ska NJUTA av måltidsstunderna.

 
Ps. Får gärna kopieras och praktiseras!

Närmatsdebatt och Strix aluco

Idag var jag i Lovisa och lyssnade på en paneldebatt där den svenska journalisten Mats-Eric Nilsson, matkulturprofessor Johanna Mäkelä och producenterna Heikki Manner och Kristina Creutz medverkade. Debatten handlade om närmat. Samtidigt presenterades den nya närmatskatalogen för Östra Nyland. Att vi blir allt fler som vill satsa på närmat och göra avstånden mellan konsument och producent kortare och smidigare är fint. Nu borde bara politiker och andra beslutsfattare också förstå att inte lägga käppar i hjulet för närmatsproducenterna. De har inte lätt att lyfta fram sina produkter när det är de stora kedjorna som styr. Men konsumenter som du och jag har makt. Köp hellre lite dyrare men av bra kvalitet, uppskatta smaker, ät upp släng inte mat. "Billigmat" av sämre kvalitet kan vi lämna kvar på hyllan. Jag skulle gärna se mer närmat hos grossisten jag tar huvuddelen av råvarorna av på jobbet. Som det är nu är närmaten marginell. Därför köper jag äggen från ett ställe, mjölet från ett annat o.s.v. Skulle vara betydligt enklare att ta allt från samma ställe.

Veckoslutet i övrigt bjöd på rikligt med svamp (mest trattkantareller och svart trumpetsvamp denna gång), en fin forneldarbrasa och en finfin naturupplevelse i form av en kattuggla som jag råkade på under svamprundan. Skulle böja mig ner och plocka upp ett ugglefjäder då den skrämd flög upp bredvid mig.

Läs mer och lyssna på ugglan här.

Lax eller brax?

I början av 2000-talet importerade vi 8000 ton norsk odlad lax till Finland. Idag är siffran 32 000 ton! Norrmännen vill ytterligare öka exporten. Men ska vi verkligen importera odlad fisk i sådana mängder? Fodret som dessa odlade laxar äter har under de senaste åren alltmer blivit av vegetabilisk ursprung. Fiskar som tidigare åt, för dem "naturlig föda"; fisk, skaldjur och plankton  äter alltmer  majs- och sojabaserat foder.

I Finland vill man reduceringsfiska de överstora mört- och braxbestånden till förmån för bl.a gös och abborre och renare vatten. I dag kom ett radioinslag i radio Vega om att projektet framskrider bra i Österbotten. Brax köps upp till offentlig måltid, nu ska vi äta braxbiffar istället för lax! De har fått gott mottagande. Men ännu löper inte hela kedjan här i södra delarna av landet. Uppsamlingsplatser för reduceringsfisken finns och yrkesfiskarna är redo men logistiken fungerar inte riktigt ännu.  I dagens tidning (Bbl) funderade Heidi Ekholm i en kolumn varför minkar ska matas med strömming. Varför inte mört? Strömmingen kunde vi äta istället.
Om vi lärde oss uppskatta den s.k. skräpfisken som matfisk så skulle vi inte behöva importera så mycket. Det finns annat än norsk odlad billiglax och då menar jag inte fiskpinnar eller fyrkantiga sejpaket i frysdisken.  Vi borde lära oss uppskatta all fisk! Vill ni ha tips på fiskrätter kan ni kolla här i bloggen under etiketterna: fisk eller mörtexperiment.

Läs mer om den odlade laxen

Kvinnor - kroppsideal

(Tryck på bilden för förstoring.)

Läs:  En enkät om unga flickors syn på mat,
som nyligen gjorts av tidningen Demi.

Ekotänk och mattrender/ Gastro del 4

Ännu lite om Gastromässan 2012 i bloggen, eller egentligen lite om Ekodagen som gick av stapeln "vid sidan om" Gastromässan.  En dag som handlade mycket om  "ekotänk" och om "mattrender" och den stora frågan om hur ekoproducenter och de offentliga köken kunde nå varandra effektivare. För det är fortsättningsvis så att det inte riktigt löper... Köken vill gärna för smidighetens skull ta allt från en och samma grossist men de stora grossisternas ekourval kan vara ganska snävt. Intresset av ekologiska produkter ökar dock hela tiden och för att ta exempel så har man glädjande nog både i Helsingfors stad och i Åbo gått med i "Steg för steg mot ekologiskt" när det gäller daghems- och skolkök. Ännu trampar man bara i barnaskorna och ligger ljusår efter vad t.ex Carola Magnussons skolkök i Stockholm åstadkommit (inom just detta med ekologiskt inom offentliga kök) eller om man tittar på hur långt man kommit i Köpenhamn. Men viljan att öka det ekologiska har ökat markant även i Finland om man jämför med bara några år tillbaka i tiden. Och det är förstås positivt!

Lite annat plock ur ekodagen:

Hanni Rützler var en av huvudtalarna. En intressant

föreläsning om megatrender inom mat. Kvalitet,
lokal mat och hälsa  är de trender som nu är på växande
dessutom måste vi allt mer börja tänka globalt när
det gäller mat.

(Tips! På Yle Arenan kan man lyssna på henne. 

Länk: http://areena.yle.fi/audio/1331622373904
Hörs åtminstone i Finland)

Sebastian Nurmi från Bovik berättade om sin syn på
 mat och matproduktion och ser gärna att kunderna
kommer och bekantar sig med verksamheten.

Sasu Laukkonen har "ekotänkandet" som ledstjärna.

Och får inbitna köttätare att wurma för ... ja  t.ex
rotselleri. I hans restaurang har råvarorna en
historia.

Prisutdelnig. Årets ekoprodukter tillkännagavs.
Vinnare blev Juustoportin ekologiska mjölkkvarg,
hedersomnämnande fick Pajuniemis ekologiska
delikatessleverpastej och årets produkt för yrkeskök
blev Munax ekoäggmassa.

Ekodagen 14.3 2012 med temat: Mer ekologiskt i yrkeskök,  arrangerades av Luomuliitto och Ekocentria
 med stöd av jord-och skogsbruksministeriet

Gastro 2012 - Helsinki

Har tillbringat hela dagen i Helsingfors. Mellan klockan 9-15 ett seminarium med ekologiskt som tema. Det var Luomuliitto som tillsammans med Ekocentria som höll i trådarna för Ekodagen. Vid 15-tiden, efter  att ha lyssnat på åtskilliga föreläsare gick vi sedan över till Gastromässan. "Bongade" kändiskockar ideligen och stötte på några kompisar från "mitt tidigare restaurangliv"=). Vet ni vilken produkt som blev vald till årets ekologiska produkt för yrkeskök? - Jo ekologisk äggmassa... färdigt knäckta ägg så att offentliga måltiden igen kan bli lite effektivare...
Imorgon ska årets kock utses och på fredag blir det bl.a skolmat på agendan.
För min del blev det bara denna dag då plikterna kallar... men så roligt ibland att åka på seminarium/ mässa, speciellt då temat är MAT!

Dagens absoluta höjdpunkter:

- Hanni Rützlers föreläsning: "Food trends and their impact on organic food". Om trender och framtidsmat.

- Sasu Laukkonens föreläsning "Miksi asiakkaat haluavat luomua" (Varför kunderna vill ha ekologiskt), det är sällan man hör någon tala med sån inlevelse om vad man kan göra av en rotselleri. (Sasu har ekorestaurangen Chef&Sommelier i Helsingfors). Verkar vara en riktigt bra restaurang om man vill äta gott vegetariskt.

Läs mer om Sasu...och om rotselleri 

och om Hanni Rützler

I övrigt handlade det mycket om hur vi kunde öka de ekologiska produkterna i yrkeskök. Ekocentrias program "Steg för steg mot ekologiskt" har vind i seglen. Nu är vi redan över 1400 kök som gått med i deras program. Redan genom att besluta att man tar in en ekoprodukt kontinuerligt (t.e.x grötflingor på daghem) så uppnår man steg ett på deras trappstegslista som har skala 1-5. Det borde väl inte vara en omöjlighet för alla daghem i Finland? Sedan kan man år för år försöka öka produkterna och kliva uppåt på stegen. Vårt kök är på steg 3 vilket betyder kontinuerligt minst 4 produkter (trots det ibland blir mycket fler än så).

Frågan långrest ekologiskt framom oekologisk närmat kom också upp. Bäst vore förstås ekologisk närmat. Men det finns ju inte alltid.

Och det godaste jag åt under dagen? Oj det var så mycket gott!!! Kombinationen glass på mörkchoklad och chili tillsammans med gurksorbet var t.ex en höjdare.

Veckans rubriker

...med mattema. Helsingin Sanomat började veckan med ett stort uppslag om lunchrestaurangernas långresta mat. Tar du en kycklingsallad som lunch på en vanligt lunchcafé är sannolikheten ganska stor  att köttet kommer långtifrån. Som djupfryst från Thailand t.ex. Men kunderna blir mer och mer medvetna och det händer allt oftare att matgästen vill veta köttets ursprung.

I samma tidning, samma dag (5.3) fanns en artikel om barns matvanor. Det bästa med den artikeln: De tar upp " makukoulu" (d.v.s Sapere)! Visserligen bara några få rader, men ändå! Så bra att Sapere tas upp i allt fler sammanhang.

Följande dag kunde man läsa i tidningarna om barn i Australien som utfrågats om råvarors härkomst. Kunskaperna visade sig vara klena. Bommul? -Ja det är väl något man får från djuriket, och yoghurt det kommer från träd, trodde många. Tydligen är det ett globalt dilemma att barn alltmer fjärmats från råvarans ursprung.

Borgbacken i Helsingfors tar hjälp av stjärnkockar. Fem av landets främsta kockar ska öppna ett matställe, "Kattila", i nöjesparken, där de var och en ska ska profilera sig och göra lite annan mat än det som är vanligt på dylika ställen.  -En så BRA nyhet!!! Muminland i Nådendal kunde  kanske följa Borgbackens exempel!

Det här var bara några av matskriverierna i veckan. Antar att det nästa vecka blir minst lika mycket mat i medierna. Om Gastromässan i Helsingfors kommer det säkert skrivas en hel del. Vem blir årets kock?, Vilken produkt blir årets ekoprodukt m.m. Gastromässan har även skolmat på programmet. Bra! Och kanske det blir nån artikel om Slow food också då Carlo Petrini (Slow foods grundare) kommer till Finland. 

Trevligt veckoslut!

Klimatsmart mat...

Mört och kaniner. Under senaste vecka har det varit skriverier i tidningarna om vad man kunde satsa på för råvaror i framtiden.

WWF gav ut sin reviderade fiskguide för konsumenter där en grön symbol visar vilka fiskar man bra kan använda sig av utan att tära på fiskbeståndet. Gul symbol = överväg och röd symbol = fiskar som bör undvikas. Bland de "gröna fiskarna" hittar vi bl.a abborre, gädda, karpfiskar, gös, sik, lake, lax (odlad), sej, stömming och sill. Speciellt vill man lyfta fram karpfiskarna mört och brax. Bland de fiskar vi inte bör välja hittas bl.a  östersjölax, nordsjö torsk, ål, havskatt och tonfisk.

"WWF vill sammarbeta på bred front för att Finland i slutet av 2015 ska vara första landet i världen där man enbart säljer fisk som fångats och producerats på ett hållbart sätt"

Guiden kan beställas via WWF. (Finland)

Sen till kaninerna. Vi skulle kunna äta mer kanin anser Carl-Gustaf Thulin vid Sveriges lantbruksuniversitet. Kaniner är  betydligt"klimatsmartare" mat än nötkött. I Sydeuorpa  är kanin en vanlig maträtt på var mans bord så varför skulle inte även vi kunna vänja oss vid det?  Tja, kaninkött är det väl inte något större fel på. Har ätit kaningryta någon enstaka gång (senast i Italien). Och det har smakat gott. Om man visste att de  får leva ett så normalt kaninliv som möjligt innan...så kanske jag rentav håller med. Men våra egna husdjur skulle jag nog aldrig kunna sätta gaffeln i. 

Ett klimatsmartare val vore då kanske att minska på köttkonsumtionen,  de tankarna  tog också en kolumnist upp i en tidning i veckan. Köttfri måndag har det ibland varit tal om, att vi alla minst en dag i veckan skulle undvika kött. Som det är nu äter t.ex små barn lite väl mycket kött. Ofta två gånger till dagen om de först äter i dagis/skola och sedan även middag i hemmet. Utöver det pålägg av charkuteriprodukter. Att växelvis äta helt vegetariska måltider (oftare än bara under en köttfri måndag!) borde vara helt naturligt. Se på resten av världen! Böngrytor och linsröror är minst lika mycket mat som köttsåser! Och ännu mer klimatsmart blir det om vi väljer att äta närodlade vegetabilier. - Då återstår frågan: Hur få barn att äta vegetariskt, få dem at äta mer grönsaker?

Svar: Sapere=)!