Jakten på Thunder
- en dokumentär thriller om världshavens piratfiskare och en kompromisslös svensk kapten.
Författare: Eskil Engdahl och Kjetil Saeter
Utgivningsår 2017 Offside press
På Mallorcaresan i maj kom en bok med i bagaget. Flygplanslektyr och läsning vid poolkant då vi inte vandrade, såg på fåglar eller besökte droppstensgrottor och dylikt.
Boken den handlade om tandnoting och överfiske och jakten på illegala piratfiskare. En något tungläst men stundvis mycket spännande bok vars handling till stor del utspelade sig ute på de stora världshaven och i antarktiska vatten.
Men för det första vad är då en tandnoting?
Tandnoting (Dissostichus eleginoides) saluförs under många namn t.ex chilensk havsabborre. Den är en djuphavsfisk som kan väga upp till 120 kg. Den lever sina första 6-7 år på grundare vatten men simmar sedan ner till 1000-2000 meters djup där den kan bli upp mot 50 år gammal. Beståndet tandnoting har reducerats kraftigt men får fiskas legalt i mindre skala. Tyvärr bedrivs också illegalt rovfiske på denna fisk p.g.a dess höga pris och för att det finns efterfrågan. Tandnotingen finns beskriven redan på 1800-talet men sen glömdes den bort för att igen "återupptäckas" på 1980-talet då många restauranger ville erbjuda den goda delikatessfisken. Smaken lär påminna om en blandning av hummer och pilgrimmsmussla. Köttet är till färgen vitt och konsistensen är fast.
I boken får man följa miljöaktivisterna inom organisationen Sea Shepherd, kapten Hammarstedt och hans besättning på fartyget Bob Barker när de jagar illegala fartyg som fiskar tandnoting. I detta fall är det främst trålaren Thunder de har riktat in sig på. Spänningsmoment i boken finns det gott om men också utdragna beskrivingar om dagar det är lugnt och knappt händer nånting. Kanske för att läsaren ska få en ärlig bild hur det är ombord. Men om endel dagar är händelselösa då händer det desto mer under andra. Men det är inte för spänningen som besättningen på Bob Barker mönstrat på, nej det är framförallt önskan om att få fast bovarna, de som olagligt tar upp "det vita guldet" från världshaven.
Men är de då bovar, besättningen i rovfiskefartygen? Kanske de inte har nåt val? Kanske det inte är så lätt att hitta "ärliga etiskt rätta" jobb när världen ser ut som den gör? Eller kanske de inte ens förstod att det var en illegal fiskebåt de mönstrade på?
Kanske det är gourmanden på finrestaurangen som är den egentliga "boven"? Restauranggästen som nödvändigtvis vill beställa in djuphavsfisken och som skapar efterfrågan. Konsumenten som är villig att betala. Betala mycket för en fisk som är hotad.
Eller är de stora bovarna redarna som äger fartygen? De som inte själv är ombord men skickar iväg fartygen för att tjuvfiska. Skumma bolag som håller sig dolda bakom falska papper och ser till att besättning ofta byts ut och fiskefartygen byter namn mellan varven. De som sedan håvar in de riktigt stora pengarna.
En tankeväckande bok. Det är så mycket som pågår som man vet så väldigt lite om. Det lilla man läser eller hör om i dagsmedia om piratfiske, rovfiskemaffian och de som kämpar mot detta är bara ett litet skrap på ytan. Det här handlar om världen av idag, sånt som sker här och nu. En viktig dokumentär i bokform.
Boken är rikt illustrerad med fotografier tagna under Bob Barkers månader ute till havs. Otroliga bilder tagna i en miljö där de inblandade säkert mången gång kände sig helt utlämnade till vädrets makter. Att inte heller veta vad den jagade fisketrålarens kapten hade för strategi måste också ha varit ansträngande. Hur tänker han? Vad gör han här näst? Det blev slutligen ett dramatisk öde som väntade Thunder...brättar inte mer.
Skulle du äta tandnoting även om du vet att arten är hotad? Om du svarar ja ta då åtminstone först reda på om fisken du serveras är fiskad legalt. Seriösa grossister/ restauranger har koll på sånt.
Jag skulle välja något annat på min tallrik.