Louhisaaren juoma och vackra gula blommor

En fest på kommande på jobbet och då är önskemålet "Louhisaaren juoma" (Villnäs dryck) som välkomstdryck. Drycken gjord på svartvinbärsblad, citron, socker och jäst. Drycken som Marskalk Mannerheim var så förtjust i. Lagade en liten sats här hemma också (bilden överst). Man kan om man vill laga en dryck utan jäst (går snabbare) använd då citronsyra från apoteket istället. Halvera satsen ifall den verkar för stor.

Louhisaaren juoma 

Ca. 2 liter svartavinbärsblad
2 citroner
5 dl socker
5 l vatten
en liten bit jäst (liten som en ärta)

Skölj bladen nogrannt. Lägg dem i ett kärl tillsammans med citronskivor och socker. Koka upp vattnet och häll det sedan över. Låt svalna. Tillsätt jästen då det är ljummet. Låt stå till följande dag. Sila och tappa på flaskor. Låt stå i kylskåp några dar.

...och en annan version, den med citronsyra

Ca. 2 l vinbärsblad
25 gram citronsyra
5 l vatten
500 g socker

Saften blir rätt koncentrerad så kan bra spädas ut med vatten (eller kolsyrat vatten) innan den dricks.
Louhisaari drycken är även trevlig som bål. Dekorera t.ex då med vinbärsblad infrysta i iskuber eller isiga jordgubbar.

Ursprungliga receptet från Villnäs har jag visst haft med tidigare i bloggen. Det är en ännu större sats (8 l vatten och 5 l vinbärsblad))

 På torpet tittade jag försiktigt i svärmors vackra herbarium. Konstaterade att växter ihopsamlade på 50-talet är mycket mycket sköra... men ett vackert arbete med prydliga anteckningar om varje växt. Förr var det obligatoriskt att skoleleverna samlade växter under sommarmånaderna. Minns att syrran ännu höll på med herbarium men när jag kom upp i åren hade man slutat med det. På bilden nere till höger gul svärdslilja som växer på standängen och den gula till vänster tror jag är visst är en gulvicker... eller?

Trädgården i träda och Potato Hollandaise

Träda eller träde = låta åkermarken vila ett år eller fler från grödor. En metod för att marken inte ska utarmas.

Har mer eller mindre beslutat mig att lägga stora delar av trädgården i träda det här året. Orsaken är att jag nyopererad helt enkelt inte får göra tunga arbeten, som ändå trädgårdsjobbet innebär. Mitt jobb som kock passar inte heller min kropp just nu, så jag har sjukledigt några veckor. Nå förra veckan hann jag ändå vända lite jord och rensa några små ytor från ogräs. Så lite sallad och örter kommer visst se dagens ljus. Lite potatis (sorten Timo) hann jag också få i jorden så kanske vi trots allt får egen nypotatis till midsommar. Kanske mår trädgården bara bra av lite träda. Får satsa mer på nästa säsong och gå ut och plocka vildörter istället.

Ovan en bild på en god liten rätt! Något som får namnet: Potato Hollandaise. Potatishalvor i ugn, strö lite parmesan över i slutskedet. Laga en hollandaise. Ta ut potatisen från ugnen och häll över hollandaise. Toppa med rom. Åts kring Valborg som en rätt av många.

...jahapp, och vad ska jag göra nu då? Vad gör man som sjukskriven? Ovant för en arbetsmyra...

Havredrycksplättar, vårtecken och Eleanora von Smöör

Här

The Ambassador of Sweet life kallar hon sig den fiktiva adelsdamen, kokboksförfattaren och bloggaren Eleanora von Smöör. Och ett sött liv tycks hon verkligen leva. Egentligen är Eleanora  en matjournalists alter ego. Elina Jyväs jobbar på tidningen Maku och skriver matböcker vid sidan om. Fina fotografier och layout, en välskriven underhållande och vacker bok med några år på nacken (utkom 2014).
I en tid då många förfasas över allt som heter socker är det kanske en bok som inte går hem hos alla. Men vem kan motstå en tårta eller bakelse nån gång ibland?  En kaka med portvin och tranbär eller en riktigt god Schwartzwald.

(...ja  lite mer får ni ut av boken om ni behärskar finska;). 

Bokens titel: Baking instinct - Eleanora von Smöörin herkkujen aateliset

Författare: Elina Jyväs

Utgivningsår: 2014

Förlag: Tammi

Språk: Finska

 Här  hittas ett av von Smöörs recept på en god rabarberfrangipane, översatt till svenska.

Som söndagslunch igår hos oss blev det nässelplättar Lite annorlunda denna gång då plättsmeten gjordes med havredryck istället för mjölk. (De blev lite mörka p.g.a havredrycken o nässlorna) Nässlorna hittades i frysen, måste användas bort innan årets första nässelskott står i tur. Gravad sik på rågbröd blev det också. Rabarbern har börjat titta fram nu, den brukar växa med fart så om nån vecka blir det rabarberpremiär. Då kanske Eleanora von Smöörs recept på rabarber-frangipane paj blir aktuell. Återkommer med receptet ifall jag lagar den. (Frangipane = mandelkräm)

Övriga vårtecken: krokusarna invaderar gräsmattan, första blåsipporna tittar också fram och en flock med järnsparvar (Prunella modularis) hälsade på oss igår.

Ps. Diverse nässelrecept hittas under etiketten "nässlor" här i bloggen.

Kaniner, vårsol och en risotto

Funderade vad jag egentligen gjort idag. Ingenting känns det som... ibland behöver man såna dagar. Dagar man gör ingenting.



Men vid närmare eftertanke, visst har jag gjort nåt. Fotograferat kaniner har jag gjort. De, kaninerna, var så nöjda över att efter en lång innevinter äntligen få tillbringa en hel dag utomhus i vårsolen.
Ja och sen har jag ju lagat mat... en svamprisotto. Bara ett fåtal  ingredienser: risottoris, en lök, sista svampen från frysen (kantareller och trattkantareller), en skvätt vittvin, grädde, parmesan och svartpeppar. Ångkokta gröna bönor till. Att det sen kan smaka gott!

Haren, den vilda, som brukar komma och äta vid fågelmatningen punktligt varje kväll har nu slutat dyka upp nu. När snön försvann hittar han väl mat på annat håll. Men i nästan två månaders tid blev det liksom en kvällsrutin: att "kolla om haren kommit". Känns fint att ha naturen så inpå knuten.

Spenatstuvning till lax och tankar om trädgård

Son och jag lagade söndagsmiddagen tillsammans. God mat behöver inte vara komplicerad. Lax med spenatstuvning. Potatishalvor i ugn penslade med vitlöksolja. Ruccolasallad  med morot (och så lite "valfria tillbehör": rom, smetana och kronärtskocka, rester från lördagsmiddagen).

Smider trädgårdsplaner. Första fröpåsarna väntar redan. Beställde via Nyttoväxtföreningen (Hyötykasviyhdistys). Det ska bli mangold, grönkål och palmkål bland annat. Och honungsblomster till fjärilarnas äng.

Spenatstuvning (i detta fall fryst finhackad spenat)

150 g djupfryst spenat smältes på svag värme i en kastrull. Gör en pasta av några msk vetemjöl och en klick smör och rör ner i spenaten. Späd med lite vatten koka upp. Lägg till en skvätt grädde. Låt stuvningen koka minst fem minuter. Avsmaka med salt och vitpeppar.

Trädgård i oktober och en grönkålspaj

Det var den sommaren...

Höstdagar och höstsysslor. Tog upp den sista potatisen och grävde upp dahliaknölarna för vinterförvar. Senaste frost tog trädgårdens sista blommor så nu har höstkänslan infunnit sig i en blomfattig trädgård. Asken som fäller alla sina blad till vintern står helt utan löv nu.  Grönkålen tål frosten bra så den kommer vara fin ännu länge.

Grönkålspaj med soltorkade tomater

botten:

150 g halvmjukt smör

3 dl mjöl (blandning vetemjöl och speltsikt)

1-2 msk vatten

1 nypa salt
Arbeta raskt ihop ingredienserna. Låt stå i kylskåp en stund.

fyllning:

1 liter fint strimlad grönkål

3 ägg

2 1/2 -3 dl mjölk (eller gräddmjölk)

ca.1 dl riven ost av valfri sort. (kan även bytas ut mot Aura, blåmögelost)

några soltorkade tomater skurna i mindre bitar

peppar

(sältan från tomaterna och osten brukar räcka så inget extra salt behövs) Förgrädda bottnen ca. 8 min innan fyllningen hälls på. Grädda sedan ca.35 minuter i varm ugn. Rosta lite nötter eller solrosfrön och strö över pajen innan den ska ätas.

Red russian kale i pesto

Det skojiga med trädgård är att man aldrig riktigt vet hur säsongen kommer att bli då man tar det första spadtaget om våren. Man fantiserar t.ex att man innan sommarn är slut kommer att lägga tänderna i den allra läckraste självodlade vattenmelonen. Men så gick det då inte...den fick antagligen för mycket vatten och för lite sol den plantan. Och så borde den nog ha fått bo i ett växthus.

Men vad gör väl det att man misslyckas med en melon då årets bärskörd har överträffat alla förväntningar. I vinter äts det bär! Havtorn, vinbär i många färger, krusbär och blåbär samt lite jordgubbar. Lingonen ännu oplockade/oköpta. Och lite tranbär och hjortron skulle vara fint att få.

Potatisskörden är också fin i år och med stolthet har jag lyckas få fin grönkål. Rödlöken som inte växte alls förra året är i är i år en fröjd att se och morötterna blir helt o.k om de ännu får växa till sig lite. Äppelskörden ser dock ut att bli liten.

På jobbet idag stiftade jag bekantskap med Red russian kale eller som den också kallas Sibirisk bladraps. En gammal kulturväxt, en sorts grönkål med mild smak. Matt grön till färgen och violetta stjälkar. Vacker! Den hamnade i en pesto. En pesto som kom till av ren inspiration. Hade köpt ekologisk röd paprika, hade den sibiriska bladrapsen, hade solrosfrön och pinje...så bara att skrida till verket.

Så det fick bli en sån här variant av pesto

Sibirisk bladraps-paprikapesto

2 nävar pinje
2 nävar solrosfrö
en stor ekologisk röd paprika
ca. 150 gram sibirisk bladraps (Ta bort de grövsta stjälkarna, förväll lätt och kyl ner innan mix)
saften av en halv citron
1-2 klyftor vitlök
peppar
örtsalt
lite riven ost

en god olivolja

Mixa ingredienserna. Tillsätt olja.

Serverades till klyftpotatis, och blomkål

Palmkål till abborre och en ung kock vid spisen

Stekt abborre med palmkål, broccoli, våra "allragodastesjälvodladepyttesmå" morötter, kokad potatis och en sallad med fetaost och körsbärstomater.

Familjens yngsta sökte sig till köket en dag förra veckan . Det var bara vi två hemma och när han visade intresse av att kocka plockade vi ihop lite råvaror från trädgårdsland och kylskåp. Som huvudråvara hade vi några abborrfileér. Jag la potatisen att koka sen gick jag ut och lät köket vara hans domän. Resultatet, riktigt gott!

Barn kan! Om man ger dem möjlighet kan de verkligen skapa god mat! Palmkålen (Nero di Toscana) stektes med i samma panna som abborrfileérna. Lite citron och örtsalt på dem.

Vi åt utomhus. Måltidsdrycken valde han också åt oss, äppeljuice fick det bli.  Och kvällen ljum, gräset grönt och trollsländorna flög omkring bland bärbuskarna. Det är slut på semestern men efter jobbdagen/skoldagen kan man ändå passa på att njuta av värmen som äntligen kom, så passa på!

Urban odling och en kyss eller två

Urban odling, en trend som kommit för att stanna? Hoppas det!  Här i stan har barn fått vara med och bygga upp en grönskande oas med odlingslådor. Fått se hur det ur frön växer upp plantor som sedan blir grönsaker och mat. Majs, potatis, tomater och örter fyller nu lådorna. Det vita skåpet är en del av "Urbcult-konstparken". Ett puss-skåp. Där kan man utbyta en kyss eller två om man så önskar.

Blommor i trädgård och blommor i kex

Idag blev det blommor i kexen. Lagade de goda lavendelkexen som jag gett recept på tidigare men hade även rosenkvittens kronblad med i smaksättningen denna gång.

I trädgården blommar rosa vallmo. Sådde för några år sedan från frö. I flera år har det bara blommat något enstaka exemplar men i år finns de i en hel klunga. De är så fina! De blommar något senare än de orange som nu börjar vara utblommade.

Akvarieväxthus, päronpest, storkbebis och en söt liten igelkott

Vi fick finbesök till trädgården (i stan) igår kväll. En igelkott som lät sig väl smaka av kaninernas torrfoder innan den tassade vidare. Vattenmelonplantan jag köpte mår fint i sitt lilla "växthus". Blev lite osäker på om man kan odla meloner på friland här i kalla nord så beslöt att ett gammalt akvarium får fungera som växthus nu i början. Sen när den växt till sig kanske den klarar sig utan växthusvärme.

För några dagar sen gick Evira ut med en päronpestvarning! Så kanske det var tur att jag kom hem utan päronträd från trädgårdsaffären. Ett parti av päronsorten Pepi har visat sig bära på päronpest och nu önskar Evira att de som köpt av dessa skall retunera träden. Får hoppas de får päronpesten i Finland under kontroll! Vore hemskt om päronpesten börjar sprida sig till friska fruktträd.

Och i Koskis  har Finlands första storkhäckning lyckats! Det finns åtminstone en unge i boet nu. Denna stork var dock ensam då den landade och rastade här i närheten lite tidigare i år.

En liten kulinarisk upptäckt

Kanderade blommor att pryda bakverk med är alltid fint. Men det är ett petigt jobb om man vill få dem perfekta.Vill man vara riktigt petig och få eleganta blommor använder man pensel som Johan i bloggen Matgeek. Annars gör man som jag, lite slarvigare... doppar kronblad av blommor (gärna med en pincett) i äggvita, doppar i socker, strör ut dem på ett bakplåtspapper och ytterligare lite socker över. Låt torka (jag lade dem i en ugn som varit varm, på eftervärme med ugnsluckan lite öppen sedan fick de ännu torka klart uppe på en kökshylla ungefär ett dygn. 

Syrenens blommor är inte värst goda om man frågar mig. De är alldeles för "parfymiga"för min smak. Då är violer godare, men denna gång prövade jag också att kandera lite annat än de vanliga. Blad av daggkåpa, röllekablad, några körsbärsblommor och så det som blev en kulinarisk positiv upptäckt: kronblad av ROSENKVITTENS blommor (Chaenomeles japonica). Oj, här fanns det smak! Lite som syrligt godis. Söttsurt blev det med sockret på. Inte överdrivet "parfym", inte alls beskhet, inte alls något som dominerade för mycket. Bara gott! Och sen färgen! Finare färg på kakdekoration får man nog leta efter. Så intensivt orangeröd. Försökte googla lite på rosenkvitten  om det är någon annan som upptäckt att använda dessa blommor "inom kokkonsten" men hittade inget. Det verkar bara vara frukterna man är intresserad av. I Landleys kök hittas däremot en fin lista över ätliga blommor du kan hitta i din trädgård. Sen när man kanderat blommorna och kanske vildörter och de är riktigt torra lägg dem då i en burk och förvara torrt och ta fram de gånger en dessert skulle kräva något lite extra om inte minst för ögonfröjdens skull.

Som middagsmat ikväll efter en lång utedag fick det bli "snabbmat på rester"(några överblivna korvar och lite svamp + tagliatelle)  samt en nymixad nässelpesto innehållande förvällda nässlor, pumpafrön, citron, parmesan, vitlök och olivolja, salt&peppar) Som efterrätt hittades glass i frysen som dekorerades med en... just det: kanderad rosenkvittenblomma.

Ps. Mer blogginlägg om rosenkvitten hittas under etiketten "Rosenkvitten" i denna blogg.

Nej, maj är ingen bra bloggmånad...

för i maj har jag så mycket annat på gång... Det är så många lökar som vill planteras, så många plantor som vill slå rot, så mycket dofter och synintryck man måste ta sig tid att njuta av då värmen och grönskan äntligen kommit. Ja, och så är det alla festerna. En efter en  kommer de. Två (jobbfester) avklarade redan denna vecka och ännu en (privat) på kommande. Mycket att stå i men å andra sidan också riktigt skoj, speciellt då jag nu har ledigt några dagar och faktiskt har tid till förberedelser.  

Varför handlar man trots att frysen är full? frågar sig Mats-Eric Nilsson i ett blogginlägg. Och jag påminns om att nu är det dags att börja se över innehåll i frysarna. Brukar ha april-maj-juni som "frystömningsmånader" på jobbet så jag kan stänga av frysarna helt under semestern. Sen börjar man på ny kula. Har försökt ha samma princip hemma. En gång i året ska frysarna vara tömda. Avfrostade och dammsugning bakom. Känns bra med en ordentlig inventering  och sen en nystart med nya bär. Vet att jag ännu har en del av fjolårets rabarber kvar och den känns föga lockande att ta till då ny rabarer finns i parti och minut i trädgården. Vad lära av detta? Jo kanske det att vi borde äta mer rabarber under vinterhalvåret så den skulle vara puts väck då nyskörden kommer.
 

T som i toppmurkla och i taltrast

Plötsligt en dag var de bara där. Inte bara en
 utan många. Likt hattifnattar står de i klungor
 under äppelträden.

Toppmurklor (Morcella elata) har invaderat vår gräsmatta. En "snäll" variant av murkla. 

Stenmurklan (Gyromitra esculenta) som ni vet, är däremot giftig. Den har höga halter av gyrometrin som är cancerogent. Livsmedelsverket i Sverige avråder från att äta den även efter förvällning och nyligen blev det ett ramaskri då kocken Paul Svensson tillagade en murkelsås i Svensk tv.

I Finland står det så här på Livsmedelssäkerhetsverket Eviras hemsida:" ... Stenmurklan (Gyromitra esculenta) omges av många fördomar: den är en egendomlig konstighet som först efter korrekt behandling förvandlas från dödligt giftig till en verkligt läcker matsvamp. 

Så kan det skilja länder emellan. Här är murkelsås inte alls en ovanlig syn på fina restaurangers menyer  den här årstiden. Det finns m.a.o sådant som skiljer länderna åt i "försiktighetsåtgärder för folkets bästa". (Jag brukar inte tillreda stenmurkla måste jag inflika...men har nog smakat på murkelstuvning nån gång, dock mycket sällan).

Vid torpet har taltrasten byggt bo i ett vedlager. Tre näpna små ungar har precis kläckts. Boet lite slarvigt byggt eller så är det senaste oväder som stökat till det så det fått ett hål i sidan (syns inte på bilden). Man får hoppas att det ändå går bra för de små liven! Taltrastarna har denna gång bl.a använt skägglav som bomaterial.

Lutande torn och tankar om trädgård.

Ett lass med plättar, några hackade kokta ägg, ett tärnat äpple,kallrökt lax, dill, citron, peppar. En klick creme fraiche eller smetana hade inte heller varit helt fel till... men det hade vi inte hemma. Gott ändå.

Har smått börja fundera på trädgården igen. Konstigt så trädgårdsintresset vaknar så fort dagarna blivit lite varmare och ljusare. Ett päronträd, hur vore det? Och ska det risiga körsbärsträdet bort eller inte? Funderade visst över samma sak senaste år. Dahliaknölarna som förvarats i källaren ser misstänkt torra ut, har jag inte klarat av att övervintra dem i år? Tänker peta ner dem i mylla och hoppas på det bästa...

En olivsmakande ört, vintermatning och hallonbåtar

Santolina viridis - en olivsmakande ört

En nöjd talgoxe

Köpte i somras en nyhet till trädgården: Santolina viridis - olivört. Trots vi haft några frostnätter är den ännu grön och fin. Klippte ner största delen av den nu och tänker torka och ha som smaksättare. Gott t.ex att strö på på morgonsmörgåsen. Smakar tydligt grön oliv. Idag har djuren fått lite mer uppmärksamhet än till vardags. Storstädning hos kaninerna och en hel hög med kvistar för dem att ta itu med. De "hjälper till" med städningen och verkar ha riktigt skoj. Fåglarnas vintermatning har också påbörjats och talgoxarna, blåmesarna och pilfinkarna är mer än nöjda. Sen blev det ännu bio ikväll. Hallonbåtsflyktingen, filmatiseringen av Miika Nousiainens bok med samma namn. (En hel del mat också i filmen=). 

Sista skörden möter älg

Skördat det sista jag hittat i trädgården. Några rovor, lite potatis och minimorötter. Morötterna blev inte stora i år, hade säkert behövt lite mer näring. Solrosorna hann tyvärr inte blomma innan första frostnatten tog knopparna. Rosenkvitten har jag kokat till mos och lagt i frysen, blir så god kräm av dem. Hittade god älgkorv i affären. Älgkorv med korn d.v.s "ryynimakkara" eller grynkorv. Påminde en hel del om isterbanden som vi åt ibland under Sverigeåren, men lite mer viltsmak. Är egentligen inte så förtjust i korv men just isterband/grynkorv har jag alltid gillat och denna var extra god.

Älgkorv med rotsaker - god höstmat!

Rova på knäcke, skördetid och nätverksträff

Tillbringat några timmar i trädgården igen. Klipper bort torra kvistar från buskar och träd bland annat. Åt marinerad tunnt skivad rå rova på knäckebröd ute och kom fram till att jag definitivt är ett "rov-djur"! Rovor är så goda! Favoritårstiden är nog hösten med skördetid.

På tal om skördetid, på Åland har den stora skördefesten dragit igång. Vi (3/4 av familjen) styr kosan dit i morgon. Jag ska till en nätverksträff  (Barn&mat) i Smakbyn på måndag medan make och son hittar på något annat, vilket i deras fall betyder fågelskådning om jag gissar rätt. 

Marinerad rova på knäckebröd

Skiva rovan tunnt med en osthyvel. Ringla över olja och balsamvinäger. Salta lätt (gärna med ett vildörtsalt). Lå stå och dra, gärna en timme eller så. Koka kaffe... ta fram några knäckebröd. Toppa bröden med de marinerade rovorna. Gå ut i solen med kaffet, bröden och solbrillor. Sätt dig bekvämt i en trädgårdstol med ansiktet mot höstsolen. Hugg tänderna i brödet. Ät, och njut!

Kväll i trädgården och en sejsoppa med nässlor

Fredagskväll som tillbringats ute. Är så skönt att koppla av i trädgården efter en lång och ganska tung arbetsvecka. Gillar mitt jobb, jovisst! Men när fredagen kommer är kroppen i skriande behov av vila. Alla som jobbar i kök vet vad jag menar. Det är kroppsarbete med en hel del tunga lyft och mycket stående med trött rygg, tunga ben och fötter som följd. En envis hosta nattetid har också gjort sitt till att man är mer än mör när fredagen äntligen kommer.

I trädgården dignar äppelträden fulla av frukt. Från plommonträdet som för första året ger frukt har vi kunnat plocka 20-30 st plommon. Björnbären skördar jag ungefär varannan dag. De mognar lite i gången, perfekt! Man hinner plocka litegrann då och då passlig mängd till frukost eller kvällsmål. Havtornen blev vi utan då skatorna hann före. Rovor hittas i trägårdslandet och lite morötter finns ännu kvar att skörda. Potatisen upptagen. Zuccini kommer än. Upptäckte hur fin rabarbern är. Det har nämligen kommit upp ny fin rabarber där vi redan skördat ett par gånger. Lite nässelskott kan man också plocka ännu. De kommer också i omgångar om man regelbundet skördar/ river upp gamla. Kanske man ännu borde torka lite nässlor till vintern. På tal om nässlor. Igår åt vi en helt vanlig vardagsfisksoppa på sej men den fick extra god smak med just torkade nässlor och lite pressad lime.

Kaninerna var också ute med mig. Gräver och njuter och trivs.De fick sen komma in i nystädade källarrummet där de ibland bor.

Sejsoppa med nässlor

2 l vatten

+ fiskfond eller grönsaksbuljong

6-8 potatisar

2-3 morötter

en bit purjo

1 pkt djupfryst sej

2-3 rågade matskedar torkad nässla

saften av 1/2 lime

vitpeppar

(salt)

Koka morötter, potatis och finstrimlad purjo. Tillsätt sej skuren i bitar, smaksätt med nässla, peppar och lime. Salta vid behov. Ät rågbröd till soppan. (Extra lyx i vardagen: Toppa soppan med räkor om du råkar ha räkor i frysen).

Äppelberg? - dela med er!

Den som har en äppelträdgård vet att det under ett bra äppelår ibland kan vara svårt att göra sig av med alla äpplen. Hur mycket man än äter, syltar och saftar så finns det ändå i överflöd. Tidigare var det inte tillåtet att föra äppelöverflödet till skolor, daghem och äldreboende. Men hur många är medvetna att det blev en lagändring i livsmedelslagstifningen år 2012 (detta gäller Finland). Numera är det fritt fram. Så dela med er, man får det!  Gäller även bär och svamp.

Läs mer på Eviras sidor